Skandinaviskt Arkeologiforum

Varför finns det så få lokaliserade gravar i eller runt Uppåkra? Vid Birka finns hur många gravar som helst. Vad beror detta på?

Man har naturligtvis inte grävt på rätt ställe. På en central plats som nyttjats i c:a 1000 år har det funnits många gravfält

Det är ett generellt problem i de gamla danska delarna av dagens Sverige och i Danmark att hitta gravar i jordbruksområden.

Jag gissar att i fallet Uppåkra, och det är en gissning eftersom resultaten inte är publicerade, har markundersökningarna gjorts för nära centralplatsen och inte i sluttningarna på båda sidorna av Höjeå.

Det har hittats gravar i Uppåkra men antalet är för lågt i förhållande till platsens betydelse. Problemet är inte unikt för Uppåkra.

Min hypotes är att det beror på erosion. Set vi runt Uppåkra så finns en hel del ganska fyndfattiga områden. Det kan givetvis bero på flera orsaker, men onekligen känns det som om Uppåkras gravar "försvunnit"

Lokala studier i Ringsjöområdet visar på en jordförlust om ca 0,6 mm om året
http://pub.epsilon.slu.se/3950/1/karlss ... 0812_2.pdf

En annan studie visar att det kan röra sig om upp mot 2 cm per år
http://www.e-a-a.org/Appendix_3.pdf punkt 2.1.17

Jordtyp, jordbruk och läge påverkar givetvis, så det är svårt att säga att vissa förhållanden råder på en viss plats. Om inga erosionsmätningar gjorts får man kanske titta på arkeologin. Hur ser erosionsdrabbad arkeologi ut?

Är det någon som vet om det planeras några undersökningar för att hitta fler gravar?

De två senaste årens undersökningar har skett på en plats där markundersökningarna har indikerat gravar och en avgränsning.

Nu finns det ingen rapport publicerad om detta grävarbete men enligt Uppåkras nyhetssida, från i höstas, har man hittat ugnar, i olika lager under varandra, i undersökningsområdet.

Intressant var att se att 30-40 cm under, vad jag uppfattar som jordbruksmark, finns stenpackningar, över hela undersökningsområdet, som var 10x10 m gissar jag.

Opager

Omvänt med Birka kanske, kanske frånvaron av gravar pekar på säsongsboende, att de som bodde där bara periodvis var i Uppåkra och begravdes hemmavid?

Frånvaron av gravar i slättbyggder är inget specifikt för Uppåkra. Det saknas gravar i Skånes slättbyggder i förhållande till den förmodade befolkningen under järnåldern. Denna gåta har man inte hittat svaret på ännu.

Antalet gravar har inget direkt med om folk har bott permanent i området eller inte. Lund, i sitt tidiga skede, mot slutet av vikingatiden hade mycket fler kristna gravar än den fasta befolkningen.

En uppgift som kanske kan förklara och glädja Yngwe. I Uppåkrastudier 7 skriver Berta Stjernquist, att på platsen där Vifot grävde i den stora hallen, har jordlager eroderats, genom plöjning, 20 cm, fram tills slutet av 1990-talet. Det är ett intervall på 60 år.

På andra ställen i Uppåkra har erosionen, inte varit lika stor. Det varierar men på 1000 år kan det ha försvunnit mycket jordlager.

Opager

Tidiga kristna centra tenderar att ha många gravar i relation till sin befolkning - innan kyrkogårdarnas etablering på landsbygden var det nog attraktivt för kristna att begrava sina döda där de fanns präster, i de fall där man inte använde det gamla gårdsgravfältet. Men även flera förkristna centralplatser har oväntat många gravar (tex GU och Birka), så det här intresset för att begrava sina döda på en mer "offentlig" plats fanns kanske tidigare också.

De där 20 centimetrarna på 60 år ska inte ses som indikativt för de senaste 1000 årens erosion genom plöjning. Den mekaniska plöjningen ökade plöjningsdjupet betydligt jämfört med tidigare tiders åkerbruk. Boplatser i åkermark kan inte ha plöjts bort mer än 30-40, max 50 cm, annars skulle inga stolphål finnas kvar att hitta. Viss variation förekommer dock förstås, men knappast 20 cm per 60 år (vilket skulle bli 3,3 meter på 1000 år).

Andreas_ Läs vad jag skriver:

De där 20 centimetrarna på 60 år ska inte ses som indikativt för de senaste 1000 årens erosion genom plöjning.

Så här skriver jag.

En uppgift som kanske kan förklara och glädja Yngwe. I Uppåkrastudier 7 skriver Berta Stjernquist, att på platsen där Vifot grävde i den stora hallen, har jordlager eroderats, genom plöjning, 20 cm, fram tills slutet av 1990-talet. Det är ett intervall på 60 år.

På andra ställen i Uppåkra har erosionen, inte varit lika stor. Det varierar men på 1000 år kan det ha försvunnit mycket jordlager.

En mätpunkt. Gäller inte överallt! Djupgående plogar fanns inte för 100 år sedan.

Kulthuset har klarat sig undan plogen på ett märkbart sätt även om det inte var opåverkat.

Opager