Hur skall det gå att rädda krigshärjade platser?

Här kan du diskutera vetenskapliga metoder
Bäckahästen
Inlägg: 1696
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Hur skall det gå att rädda krigshärjade platser?

Inlägg av Bäckahästen » 1 september 2015, 05:54

Hur skall det gå till att rädda krigshärjade platser som nu aktuella Palmyra? Skall platser som är med på UNESCOS världsarvslista 3D-skannas i fredstid så att platsen åtminstone finns bevarad i den virtuella världen?

Gnejs
Inlägg: 2
Blev medlem: 1 september 2015, 08:20

Re: Hur skall det gå att rädda krigshärjade platser?

Inlägg av Gnejs » 1 september 2015, 08:29

Något liknande du föreslår pågår redan.

http://www.cyark.org/about

Anders i Uppsala
Inlägg: 634
Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
Ort: Uppsala

Re: Hur skall det gå att rädda krigshärjade platser?

Inlägg av Anders i Uppsala » 1 september 2015, 17:55

Delar av det som har förstörts bör också återuppbyggas, ungefär som man gjorde i stor omfattning efter andra världskriget. Digital information vet ingen hur länge den finns kvar. Den behöver ständigt aktivt bevaras i nya format och på nya lagringsmedier. Se bara på gamla Arkeologiforum som riskerar att försvinna.

Det skulle också vara ett bra tillfälle till experimentell arkeologi att bygga upp det IS förstört.

Varför inte göra Palmyra till ett fångläger för IS-krigare när deras "stat" har fallit: Massor av fd IS-terrorister som sten för sten får bygga upp det de har förstört!

Användarvisningsbild
Leif
Inlägg: 354
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:00
Kontakt:

Re: Hur skall det gå att rädda krigshärjade platser?

Inlägg av Leif » 2 september 2015, 07:28

Jag är inte så intresserad av återuppbygda/rekonstruerade monument. Jag har sett för många fantasifulla varianter och tolkningar. Jag tycker att även IS härjningar är en del av kulturhistorien. En helt förkastlig och fruktansvärd del men ändock en del och den formar lämningarna på sitt sätt.

Däremot är det bra att dokumentera. Men att jämföra arkeologiforum med den dokumentation som en myndighet eller överstatlig organisation ansvarar för är inte riktigt rättvist, ansvaret är helt olika. Dokumentation bör göras med olika medier, inte bara digitalt. Vi kan idag ta tillvara bilderna på glasplåtar från 1800-talet men har problem med 80 och 90 talets disketter. Inte nog med att de ofta inte längre är läsbara, vi har nästan inte kvar hårdvaran att plocka fram informationen. Allt färre maskiner klarar CD skivor. Många svenska institutioner har kopiösa mängde CD skivor med bilder, gis-data mm i sina arkiv. Hur länge till finns det kvar om inget görs? När jag var på ett seminarium på SHM för ett par år sedan så beskrivs 1980 och 1990 talen som digitalt förlorade årtionden. Hur mycket osm helst har grävt men det är i stort sett bara den digitala info som skrivits ut eller hamnat i rapporter som finns tillgänglig. Därför handlar det helt enkelt om riskspridning.

När saker förhoppingsvis lugnar ner sig och stabiliseras så tycker jag att det vore intressantare att man infogar IS härjningar i historien om Palmyra än att man rekonsturerar. Jag tycker också att företeelsen bör ställas i relation till andra händelser i historien. De visar ju om inte annat att historien faktiskt är något om har betydelse för vad man gör i nuet.
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.

Användarvisningsbild
Leif
Inlägg: 354
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:00
Kontakt:

Re: Hur skall det gå att rädda krigshärjade platser?

Inlägg av Leif » 2 september 2015, 07:28

Jag är inte så intresserad av återuppbygda/rekonstruerade monument. Jag har sett för många fantasifulla varianter och tolkningar. Jag tycker att även IS härjningar är en del av kulturhistorien. En helt förkastlig och fruktansvärd del men ändock en del och den formar lämningarna på sitt sätt.

Däremot är det bra att dokumentera. Men att jämföra arkeologiforum med den dokumentation som en myndighet eller överstatlig organisation ansvarar för är inte riktigt rättvist, ansvaret är helt olika. Dokumentation bör göras med olika medier, inte bara digitalt. Vi kan idag ta tillvara bilderna på glasplåtar från 1800-talet men har problem med 80 och 90 talets disketter. Inte nog med att de ofta inte längre är läsbara, vi har nästan inte kvar hårdvaran att plocka fram informationen. Allt färre maskiner klarar CD skivor. Många svenska institutioner har kopiösa mängde CD skivor med bilder, gis-data mm i sina arkiv. Hur länge till finns det kvar om inget görs? När jag var på ett seminarium på SHM för ett par år sedan så beskrivs 1980 och 1990 talen som digitalt förlorade årtionden. Hur mycket osm helst har grävt men det är i stort sett bara den digitala info som skrivits ut eller hamnat i rapporter som finns tillgänglig. Därför handlar det helt enkelt om riskspridning.

När saker förhoppingsvis lugnar ner sig och stabiliseras så tycker jag att det vore intressantare att man infogar IS härjningar i historien om Palmyra än att man rekonsturerar. Jag tycker också att företeelsen bör ställas i relation till andra händelser i historien. De visar ju om inte annat att historien faktiskt är något om har betydelse för vad man gör i nuet.
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.

Skriv svar