Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Kylarvende, jag är inte säker på vad du menar när du vänder dig till mig. Har du hittat en anhopning av Beowulfska ortsnamn, som Grönköping och Tingstad.? För att illustrera, ge mig de namn du letar efter och valfri regioni södra halvan av Skandinavien så ska jag visa dig dom.
-
- Inlägg: 825
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Yngwe!
Jag försökte bara hjälpa Valdemar. Jag förstod av ditt inlägg att han upprepat sin tes många gånger, att hans beteende liknade ngn fågels. Ja, även en anhopning av ortnamn av Valdemars slag går nog att hitta.
Jag försökte bara hjälpa Valdemar. Jag förstod av ditt inlägg att han upprepat sin tes många gånger, att hans beteende liknade ngn fågels. Ja, även en anhopning av ortnamn av Valdemars slag går nog att hitta.
-
- Inlägg: 772
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Beowulfskvädets topografi
Om man leker med tanken att Beowulfs geater bodde i Bohuslän och Västergötland och Beowulfs svear i Mälardalen, vad handlade då konflikten om. Finns det ett samband med svearnas "expansion" västerut som beskrivs angående senare sveakungar i Ynglingasagan? Jag tänker på Bröt-Anund och i viss mån Olof Trätälja. Kanske bottnade konflikterna mellan svear och götar om konkurens om järngruvor i Bergslagen, jämför: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6da_Jorden.
Re: Beowulfskvädets topografi
Det behövs nog ingen sådan förklaring. Kampen mellan olika skandinaviska regioner syns redan under Romersk järnålder. Under folkvandringstid fortsätter dessa regionala konflikter som tydligt kan utläsas i offermossar som i Finnestorp och i Illerup.
Re: Beowulfskvädets topografi
Kylarvede
Tack för din omtanke och visade intresse. Undvik annars alla diskussioner där jag är inblandad om du vill undvika Yngwe den Stores vrede:)
Tack för din omtanke och visade intresse. Undvik annars alla diskussioner där jag är inblandad om du vill undvika Yngwe den Stores vrede:)
-
- Inlägg: 772
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Beowulfskvädets topografi
OK, förklara gärna närmare/ge exempel.
Re: Beowulfskvädets topografi
Analyser av hästben i exempelvis Illerup på Jylland och analys av föremålen indikerar att attacken mot Jylland kom från sydnorge/ Västsverige.
Motsvarande analyser från Finnestorp verkar peka bl a mot anfallare från Mellansverige enligt intervju med ansvarig arkeolog.
Motsvarande analyser från Finnestorp verkar peka bl a mot anfallare från Mellansverige enligt intervju med ansvarig arkeolog.
-
- Inlägg: 825
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Angående fornborgarna har de spännande namn, men vad kan ligga bakom:
https://stewegee.se/public_html/Fornbor ... 70121.html
”Det finns fyra strategiskt placerade fornborgar i området”
”Rannebergets och Örnäsbergets fornborg, S respektive N om Grönåns mynning i Göta älv. Dessa två borgar har då full kontroll över inloppet i Grönån.
Inne i Grönådalen finns ytterligare två fornborgar som kontrollerar ingången i dalen från inlandet, Rapungabergets och Angertuvans fornborg.”
https://www.isof.se/download/18.5850f85 ... %A4rad.pdf
Ranneberget
” Källcitat: Ranneberget 1750 lh”
” Uppgifter om läge, namnförklaringar o. d. ; Sydväst om Angertuvan. Namnet är icke allmänt känt. Härledningen av f. led, är oviss.”
Örnäsberget
Spontant kan man tro att fågeln örn är inblanda, men då borde det väl heta Örnnäsberget. Inte lätt att hitta ngt om det, tyvärr, mer än allmänt om ”ör”:
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96r
”Både au och øy har sammanfallit till ö i svenska och danska. I fornvästnordiskan skiljer man däremot på aurr (isländska aur) 'grus, stenblandad sand' och eyrr (isländska eyri) 'sand- och grusbank'.”
Kan pengar vara inblandade, men då heter det ju öre?:
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96re
”Öre är en valutaenhet i Sverige, Norge och Danmark som motsvarar en hundradels krona. På Island heter motsvarande valutaenhet eyrir (pluralis aurar), som är en hundradels króna.”
”I dagligt tal används ibland "öre" när man talar om höjningar eller sänkningar av skatt.”
Kan skatt i form av tull vara inblandad, men det är svårt att hitta ngt som påminner om ”ör”?
https://www.etymonline.com/word/toll
“toll (n.)
"tax, fee," Old English toll "impost, tribute, passage-money, rent," variant of toln, cognate with Old Norse tollr, Old Frisian tolen, Old High German zol, German Zoll, probably representing an early Germanic borrowing from Late Latin tolonium "custom house."
https://stewegee.se/public_html/Fornbor ... 70121.html
https://stewegee.se/public_html/Rapunga ... 80520.html
https://www.isof.se/download/18.5850f85 ... %A4rad.pdf
Skår
”Namnet är fnord. skor (sv. dial. skår) 'klyfta'.”
”Byn ligger vid klyftan mellan Rapungaberget och Angertuvan (se naturnamnen)”
Angertuvan
”Källcitat : Angertufvan 1656 si. 1600t. ggk Angertufuan 1686 gmk Ångertufvan 1750 lh Ld (Agnetuf-van) Ld”
” Uppgifter om läge, namnförklaringar o. d. ; F. led, är fnord. anger med urspr. bet. 'förträngning', vare sig i fråga om vatten (trång vik, jfr no. Hardanger, sv. Ånger-manland m. ni.) eller i fråga om land (jfr ty. anger 'äng, fält'). Uttalet med a be-ror på traktens dial. (jfr lang för lång o. d.).”
Rapungaberget
”Även i Skepplanda sn. Jfr gården Rapenskår därstädes, av vars former fram-går, att Rapunga- är en ombildning av äldre Rapane- (jfr Rapne- på 1600t.”
Rapenskår
”Namnformer före 1550 ; Rapanässcar s. h. 1400t. jb [Rampanaskor 1546 tl]”
Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. In. 1550; Rapenneskor 1550 Rappinneskår 1564 1573 Rapinneskår 1566 1571 [Rapeneskier 1576 1587 Rapaneskier 1581 Rapenneskar 1584 Rapennskier 1590] Rappeneskår 1600 Rapenskor 1605 1540 Rapenskår 1650 1877 Rapneskår 1611 Rapeskor 1624”
”Rapenskår ä. jbr fralsoh. 1 mtl. Räknades lh 1 757 — 1 834 till Skårs by. — F. led. är säkerligen ett fsv. rapande, part. pres. av det isl. hrapa, no. dial. rapa 'störta, ramla, skrida utför'. S. led, är det från isl. (och sv. dial.) kända skor (skår) 'klyfta'. Rapenskår 'klyfta där man skrider utför' är således en bildning av alldeles samma art som supanmat av supande mat 'mat som man super' (= dricker). Gården ligger i en dal nära Rapungaberget (äldre Rapensberget, se naturnamnen)”
https://stewegee.se/public_html/Fornbor ... 70121.html
”Det finns fyra strategiskt placerade fornborgar i området”
”Rannebergets och Örnäsbergets fornborg, S respektive N om Grönåns mynning i Göta älv. Dessa två borgar har då full kontroll över inloppet i Grönån.
Inne i Grönådalen finns ytterligare två fornborgar som kontrollerar ingången i dalen från inlandet, Rapungabergets och Angertuvans fornborg.”
https://www.isof.se/download/18.5850f85 ... %A4rad.pdf
Ranneberget
” Källcitat: Ranneberget 1750 lh”
” Uppgifter om läge, namnförklaringar o. d. ; Sydväst om Angertuvan. Namnet är icke allmänt känt. Härledningen av f. led, är oviss.”
Örnäsberget
Spontant kan man tro att fågeln örn är inblanda, men då borde det väl heta Örnnäsberget. Inte lätt att hitta ngt om det, tyvärr, mer än allmänt om ”ör”:
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96r
”Både au och øy har sammanfallit till ö i svenska och danska. I fornvästnordiskan skiljer man däremot på aurr (isländska aur) 'grus, stenblandad sand' och eyrr (isländska eyri) 'sand- och grusbank'.”
Kan pengar vara inblandade, men då heter det ju öre?:
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96re
”Öre är en valutaenhet i Sverige, Norge och Danmark som motsvarar en hundradels krona. På Island heter motsvarande valutaenhet eyrir (pluralis aurar), som är en hundradels króna.”
”I dagligt tal används ibland "öre" när man talar om höjningar eller sänkningar av skatt.”
Kan skatt i form av tull vara inblandad, men det är svårt att hitta ngt som påminner om ”ör”?
https://www.etymonline.com/word/toll
“toll (n.)
"tax, fee," Old English toll "impost, tribute, passage-money, rent," variant of toln, cognate with Old Norse tollr, Old Frisian tolen, Old High German zol, German Zoll, probably representing an early Germanic borrowing from Late Latin tolonium "custom house."
https://stewegee.se/public_html/Fornbor ... 70121.html
https://stewegee.se/public_html/Rapunga ... 80520.html
https://www.isof.se/download/18.5850f85 ... %A4rad.pdf
Skår
”Namnet är fnord. skor (sv. dial. skår) 'klyfta'.”
”Byn ligger vid klyftan mellan Rapungaberget och Angertuvan (se naturnamnen)”
Angertuvan
”Källcitat : Angertufvan 1656 si. 1600t. ggk Angertufuan 1686 gmk Ångertufvan 1750 lh Ld (Agnetuf-van) Ld”
” Uppgifter om läge, namnförklaringar o. d. ; F. led, är fnord. anger med urspr. bet. 'förträngning', vare sig i fråga om vatten (trång vik, jfr no. Hardanger, sv. Ånger-manland m. ni.) eller i fråga om land (jfr ty. anger 'äng, fält'). Uttalet med a be-ror på traktens dial. (jfr lang för lång o. d.).”
Rapungaberget
”Även i Skepplanda sn. Jfr gården Rapenskår därstädes, av vars former fram-går, att Rapunga- är en ombildning av äldre Rapane- (jfr Rapne- på 1600t.”
Rapenskår
”Namnformer före 1550 ; Rapanässcar s. h. 1400t. jb [Rampanaskor 1546 tl]”
Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. In. 1550; Rapenneskor 1550 Rappinneskår 1564 1573 Rapinneskår 1566 1571 [Rapeneskier 1576 1587 Rapaneskier 1581 Rapenneskar 1584 Rapennskier 1590] Rappeneskår 1600 Rapenskor 1605 1540 Rapenskår 1650 1877 Rapneskår 1611 Rapeskor 1624”
”Rapenskår ä. jbr fralsoh. 1 mtl. Räknades lh 1 757 — 1 834 till Skårs by. — F. led. är säkerligen ett fsv. rapande, part. pres. av det isl. hrapa, no. dial. rapa 'störta, ramla, skrida utför'. S. led, är det från isl. (och sv. dial.) kända skor (skår) 'klyfta'. Rapenskår 'klyfta där man skrider utför' är således en bildning av alldeles samma art som supanmat av supande mat 'mat som man super' (= dricker). Gården ligger i en dal nära Rapungaberget (äldre Rapensberget, se naturnamnen)”
-
- Inlägg: 825
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Man kan med Google (vid sidan om fågeln örn) hitta ngt som liknar tull:
https://www.google.com/search?biw=1536& ... CA0&uact=5
“förtjäna
earn, deserve, merit, draw, rate, profit”
Google och Shakespearewords ger följande, där även äldre former återges:
https://www.shakespeareswords.com/publi ... x?letter=e
”earn (v.) Old form(s): yern'd
grieve, sadden, wound”
”earn (v.) Old form(s): earnes , erne
yearn, mourn, grieve”
Överfört till Beowulfkvädet kan möjligen tvetydighet iakttas mht Earna-ness. Man är glad över att kunna ta upp tull, men man sörjer Beowulfs död.
https://www.google.com/search?biw=1536& ... CA0&uact=5
“förtjäna
earn, deserve, merit, draw, rate, profit”
Google och Shakespearewords ger följande, där även äldre former återges:
https://www.shakespeareswords.com/publi ... x?letter=e
”earn (v.) Old form(s): yern'd
grieve, sadden, wound”
”earn (v.) Old form(s): earnes , erne
yearn, mourn, grieve”
Överfört till Beowulfkvädet kan möjligen tvetydighet iakttas mht Earna-ness. Man är glad över att kunna ta upp tull, men man sörjer Beowulfs död.
-
- Inlägg: 825
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Kan ”öre” ha varit känt på Beowulfs tid? Och vilket ursprung har det i så fall? En omfattande utredning kan tankas ner via följande länk. Skrolla fram till sidorna 93-121:
https://journals.lub.lu.se/anf/issue/view/1734/110
”Ruthström, Bo, ordboksredaktör, Lund: Öre - förslag till en
alternativ etymologi .......................................................................... 93-121”
https://journals.lub.lu.se/anf/issue/view/1734/110
”Ruthström, Bo, ordboksredaktör, Lund: Öre - förslag till en
alternativ etymologi .......................................................................... 93-121”