Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Jag tror man måste vara på plats för att förstå landskapet. Västra Östergötland har inte bara en naturlig logistisk närhet till Västergötland. Det finns dessutom arkeologiska(som gravformer), strukturella(exempelvis Kind) och ortsnamnsmässiga ( som Götala) kopplingar.
Det är mest bisarra är dock påståenden om Västergötland som ett land som saknat havskust. Påståendet är lika bisarrt som att påstå att SKåne saknar kust.
Det är mest bisarra är dock påståenden om Västergötland som ett land som saknat havskust. Påståendet är lika bisarrt som att påstå att SKåne saknar kust.
Re: Beowulfskvädets topografi
Ja, den här västra jordbruksbygden i Östergötland har väl varit den folkrikaste och bördigaste delen där dessutom dialekten ligger väldigt nära västgötska vilket tyder på ett tätt utbyte.
Re: Beowulfskvädets topografi
Men Västergötlands bördigaste bygder är ju som bekant vända mot Vänern och Kattegatt. Säkert kunde folk redan under stenåldern ta sig genom ödemarken och vidare över Vättern, liksom de kunde forcera Tiveden och även de småländska skogarna... Men jag tror inte på ett enat "Göta-(VG + ÖG)-rike" under 500-talet.
Re: Beowulfskvädets topografi
Vial du har ju vänt det bak och fram.Visi skrev: ↑19 november 2019, 19:36Protogermanska: *Gaut
Fornengelska: Geat
Svenska: Göt
Tyska: Got
Kungsuniska: Sweon
Protogermanska: *Braud
Fornengelska: Bread
Svenska: Bröd
Tyska: Brot
Kungsuniska: Marmelad? (Väntar på bekräftelse)
Tycker KungSunes förslag passar som hand i handsken och jag kan inte se några uppenbara frånsteg från språkregeln som Yngwe tidigare lyfte fram i tråden.
Yngwe, kan du ge ifrån dig en klok kommentar du som har koll på språkutvecklingsprinciperna?
Jag har väl aldrig sagt att Geats är Sweon ?
Får väl ta det en gång till:
Kontentan är ju att geats hör samman med begreppet got vilket ju även professorer som Gräslund är införstådda med. Dvs såväl Jutar, Götar och Gutar skulle teoretiskt kunna skrivas geats på fornengelska.
I Orosius beskrivning kallas Jylland för Gothland vilket tyder på att man i likhet med Gotland mycket länge behållit skicket på att använda roten motsvarande "geat" i självaste territoriebegreppet. När det gäller Västergötland och västgötar däremot har vi gott om källor som visar att de återkommande identifieras med sveakungens domäner. Därmed kan man ju inte utesluta att dessa svenska geats uteslutande benämns sweons i källor som Beowulf för att undvika att skapa förvirring.
Innan jag kan avfärda att götarna kan ha betecknats sweons så kan jag inte sluta mig till någon av de andra teorierna. Jag anser ju att det är klart lättast (Ockhams kniv) att placera geatland på Jylland, Sweons på den västra halvan av Sverige och Danerna kring Själland-Skåne. Då stämmer allt med alla andra källor och alla topografiska angivelser. Det känns onödigt tillkrånglat att flytta om detta så att Beowulfs geats hamnar på Gotland. Enda anledningen skulle vara att man nödvändigt måste placera även Beowulfs "Sweons" i Uppland.
Senast redigerad av 1 Kungsune, redigerad totalt 20 gånger.
Re: Beowulfskvädets topografi
Det beror helt på vad man menar med enat?Men Västergötlands bördigaste bygder är ju som bekant vända mot Vänern och Kattegatt. Säkert kunde folk redan under stenåldern ta sig genom ödemarken och vidare över Vättern, liksom de kunde forcera Tiveden och även de småländska skogarna... Men jag tror inte på ett enat "Göta-(VG + ÖG)-rike" under 500-talet.
Frågan borde snarare vara: Kan de båda regionerna ha samordnat attack och försvar?
Det tror jag nämligen att de visst kunde. Det räcker ju kanske bra för att det skulle betraktas som ett rike utifrån även om det var stora skillnader internt i styre mm.
De bördigaste bygderna låg väl snarast på Falbygden vilket är ganska nära från Vättern, i mitten med dragning åt öster.
Senast redigerad av 1 Kungsune, redigerad totalt 20 gånger.
Re: Beowulfskvädets topografi
Västergötlands centralområde är området kring Skara-Varnhem och Falbyggden + Billingen/ Skövde. Inom denna yta finns en för Norden unik rikedom under Beowulfs tid.
En annan centralbygd är längs Göta Älv - vid Trollhättan/Halleberg och vid Alvhem.
Jag vet inte om Västra Östergötland hade samma beskyddare/krigsledare/kung som Västergötland under Beowulfs tid. Med tanke på det välstånd som rådde i centrala Västergötland så ser jag det dock som sannolikt att dessa kungar/ätter hade anspråk/lojalitet under perioder från områden som västra Östergötland, Bohuslän, Värmland och Halland.
En annan centralbygd är längs Göta Älv - vid Trollhättan/Halleberg och vid Alvhem.
Jag vet inte om Västra Östergötland hade samma beskyddare/krigsledare/kung som Västergötland under Beowulfs tid. Med tanke på det välstånd som rådde i centrala Västergötland så ser jag det dock som sannolikt att dessa kungar/ätter hade anspråk/lojalitet under perioder från områden som västra Östergötland, Bohuslän, Värmland och Halland.
Re: Beowulfskvädets topografi
Med "vända mot Vänern och Kattegatt" menar jag att vattendragen rinner ditåt. Historiskt har det varit svårt att tråckla ihop Väst- och Östsverige till en fungerande enhet.
Re: Beowulfskvädets topografi
Ok, då förstår jag hur du tänker. Det intressanta här är ju då att Östergötland verkar vara kluvet i en öslig och en västlig halva.
Re: Beowulfskvädets topografi
Kan ju åter konstatera att jag och Valdemar har närmast identisk syn på förhållandena ända fram till vi börjar benämna folken där efter sagornas namn .
Re: Beowulfskvädets topografi
Kungsune
Får försöka undvika namnfrågan
Castor
Jag tror du skall tänka på tillstånd som varar under kanske 1-2 generationer. Jämför med sen vikingatid och hur maktförhållanden i angränsande områden ständigt skiftar. Sen finns en känd kulturgränser mellan den västra och östra delen av Östergötland precis som Kungsune påpekar.
Västergötlands ”Guldålder” börjar redan under romersk järnålder och når kanske sin kulmen på 500-talet. Vad som händer efter detta är mycket svårare att utläsa ur det arkeologiska materialet.
Får försöka undvika namnfrågan
Castor
Jag tror du skall tänka på tillstånd som varar under kanske 1-2 generationer. Jämför med sen vikingatid och hur maktförhållanden i angränsande områden ständigt skiftar. Sen finns en känd kulturgränser mellan den västra och östra delen av Östergötland precis som Kungsune påpekar.
Västergötlands ”Guldålder” börjar redan under romersk järnålder och når kanske sin kulmen på 500-talet. Vad som händer efter detta är mycket svårare att utläsa ur det arkeologiska materialet.