Sida 222 av 315

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 november 2019, 18:27
av Anders i Uppsala
Men var Hrothgar kung över alla daner eller bara för vissa, om än kanske den mäktigaste av danska kungar?

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 november 2019, 18:58
av AndreasOx
Jag tolkar alla ställena som att det enbart finns ett folk daner som Hrothgar var kung över. Den för mig naturligaste förklaringen är att danernas välde var ungefär som på medeltiden dvs inklusive Jylland och Skåne.
Notera hans fars märkliga namn Halvdan - som är svårförklarligt som statusnamn. Vem döper en kungason till Halvsven?

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 november 2019, 19:24
av Anders i Uppsala
Halvdan = bara ena föräldern dansk?

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 november 2019, 19:36
av Visi
Protogermanska: *Gaut
Fornengelska: Geat
Svenska: Göt
Tyska: Got
Kungsuniska: Sweon

Protogermanska: *Braud
Fornengelska: Bread
Svenska: Bröd
Tyska: Brot
Kungsuniska: Marmelad? (Väntar på bekräftelse)

Tycker KungSunes förslag passar som hand i handsken och jag kan inte se några uppenbara frånsteg från språkregeln som Yngwe tidigare lyfte fram i tråden.

Yngwe, kan du ge ifrån dig en klok kommentar du som har koll på språkutvecklingsprinciperna?

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 november 2019, 19:38
av Visi
Anders i Uppsala skrev:
19 november 2019, 19:24
Halvdan = bara ena föräldern dansk?
Halvdan i Beowulf.
Bara ett mansnamn, bara ett stamnamn, eller både ett mans- och stamnamn?

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 november 2019, 19:40
av AndreasOx
Anders i Uppsala skrev:
19 november 2019, 19:24
Halvdan = bara ena föräldern dansk?
Den vanliga förklaringen - men varför? Det finns tydligen inget liknande namn

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 november 2019, 19:42
av AndreasOx
Visi skrev:
19 november 2019, 19:38
Anders i Uppsala skrev:
19 november 2019, 19:24
Halvdan = bara ena föräldern dansk?
Halvdan i Beowulf.
Bara ett mansnamn, bara ett stamnamn, eller både ett mans- och stamnamn?
På de 2 ställena jag skrev tolkar jag det som en kenning/stamnamn. Sedan är Halvdan (oftast kenning för Hrothgar "son till Halvdan") omnämnd ett otal gånger.

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 november 2019, 20:21
av Castor
I kvädet nämns jarlar, och även danajarlar. Man kan tänka sig att varje enskild jarl styrde sitt eget jarladöme. Folkvandringstidens proto-Danmark var kanske en konfederation av jarladömen som erkände en enda konungs överhöghet.

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 november 2019, 20:29
av Castor
Yngwe skrev:
19 november 2019, 18:06
Castor skrev:
19 november 2019, 16:22
Valdemar skrev:
16 november 2019, 18:14
Själv tycker jag kartan där både Västergötland och Östergötland är med förklarar det mesta.
I mina ögon framstår kartan som anakronistisk och osannolik. Det saknas ju naturliga förbindelser mellan de bygder som i dag utgör Västergötland och de bygder som idag utgör Östergötland. Östra Västergötland (närmast Vättern) kan betraktas som ett utmarks- och barriärområde (som hänger ihop med själva Tiveden).

Hökensås är knappast en barriär och inte alls att jämföra med Tiveden eller Holaveden. Terrängtypen är helt annorlunda och Hökensås är i själva verket alldeles utmärkt ur transportsynpunkt. Förmodligen var Hökensås ganska glest befolkat då jordbrukspotentialen är låg, å andra sidan lär det förekommit både skogsbruk och järnutvinning. Nån vildmark som avskärmade var det knappast då bredden bara är nån mil.
Men ändå en naturlig gräns. Östergötland har bättre förbindelser med mälarlandskapen via Bråviken och Sörmlandskusten.

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 november 2019, 21:14
av Yngwe
Castor skrev:
19 november 2019, 20:29
Yngwe skrev:
19 november 2019, 18:06
Castor skrev:
19 november 2019, 16:22


I mina ögon framstår kartan som anakronistisk och osannolik. Det saknas ju naturliga förbindelser mellan de bygder som i dag utgör Västergötland och de bygder som idag utgör Östergötland. Östra Västergötland (närmast Vättern) kan betraktas som ett utmarks- och barriärområde (som hänger ihop med själva Tiveden).

Hökensås är knappast en barriär och inte alls att jämföra med Tiveden eller Holaveden. Terrängtypen är helt annorlunda och Hökensås är i själva verket alldeles utmärkt ur transportsynpunkt. Förmodligen var Hökensås ganska glest befolkat då jordbrukspotentialen är låg, å andra sidan lär det förekommit både skogsbruk och järnutvinning. Nån vildmark som avskärmade var det knappast då bredden bara är nån mil.
Men ändå en naturlig gräns. Östergötland har bättre förbindelser med mälarlandskapen via Bråviken och Sörmlandskusten.
Ja en naturlig gräns men inte markant nog för att utgöra häradsgräns.
Och jag får protestera, från Västgötarnas Vätterhamn i Hjo så ser du ju faktiskt Omberg, mitt i Östgötarnas kärnland. Så det hela beror så klart på varifrån man mäter.