Ny tolkning av Danaholmsfördraget

1066 - 1520
Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Valdemar » 10 september 2019, 22:44

Hej Granitza

Vid det här laget vet vi om en Köping vid Trollhättan ( Gamla Köpingen) med arkeologiska fynd från slutet av 700-talet och framåt. Det finns även fynd från vikingatiden från Grönköp i Ale och Köping på Orust. Dessutom finns vikingatida fynd från Kungahälla/Ytterby. Slavmarknaden på Brännö (Köpstadsö?) beskrivs i sagorna som mycket omfattande.

Sagorna beskriver en grupp på platsen där det medeltida Älvsyssel låg som ”Älvagrimmar”. De står i opposition mot en framträngande norsk kungamakt. I de tidigare sagorna där norrmän ofta strider mot Götarna, som pålar i Älven etc, så står det att norrmännen bränner bygderna på båda sidor älven.

Torsten Andersson, Erland Hjärne m fl framför teorin att området varit en egen enhet motsvarande Ranerike eller Fjäre före riksbildning. Begreppen Inlanden och Utlanden kan vara en indikation på detta. De motsvarar In/Ut Tröndingar i Norge exempelvis. Att begreppen Härad finns i Skeppsredornas namn är en annan indikation på att området haft en äldre och kanske egen struktur.

Bland andra Erland Hjärne resonerar om att sagornas Alvhem är en rest av ett faktiskt ”rike” i området.

Området är helt avgörande för Västergötlands försörjning av importvaror mm. Personligen tror jag att Älven från Stora Edet och runt Hisingen inklusive Säveån och Mölndalsån mm alla skall ses som Västgötarnas kust. Under en period under tidig medeltid delades området upp mellan Sverige, Norge och Danmark.

Personer norr om Kungsbacka har knappast kallat sig Danskar före en eventuell period i tidig medeltid. Personer har knappast kallat sig Norrmän runt Nordre Älv före mitten av vikingatiden.

Min gissning är att personer i Älvsyssel före mitten av Vikingatiden främst kallade sig Älvagrimmar/Älvbor etc. Längre upp i Älven kallade man sig Götar etc.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Kungsune » 11 september 2019, 11:02

Att äldre köpingar kan ha funnits före Lödöse är intressant och troligt. Men att dessa helt skulle förrycka lotterna i Västgötalagens tingslottabalk är föga troligt. S k birkerätter anses knutna till städer och vara gällande inom dessas hank och stör. Om det finns ny forskning som redovisar annorlunda, är jag intresserad av att ta del av denna.
Det är ju precis det jag menar. Har du en stad i ett härad så har du en större befolkning än vad tingslottbalken ger sken av. Vilka köpingar som hade "egen rätt" vet vi inte. Vissa (kanske de flesta?) har varit sämre reglerade köpingar med endast säsongsmässig marknad och kanske utan fast befolkning men gränserna är ju luddiga och vi vet ju faktiskt inte. Kan ju lägga till Valdemars lista den/de köping/ar som högst troligt låg vid Gullbergsvass och på Marieholm(tidigare Götaholm) vid Säveåns mynning i Göta älv. Dvs ganska omedelbart söder om Nylöse.
I princip alla historiker beskriver gränsområdet kring Göta älv som komplext så där hänger jag inte alls med vad du far efter. Hela den här tråden visar väl om något att det är komplicerat till följd av det otroligt dåliga källäget och det faktum att det under flera århundraden var en tillgång som Nordens makter tävlade om.

granitza
Inlägg: 66
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 11 september 2019, 12:13

Valdemar skrev:
10 september 2019, 22:44
Hej Granitza

Vid det här laget vet vi om en Köping vid Trollhättan ( Gamla Köpingen) med arkeologiska fynd från slutet av 700-talet och framåt. Det finns även fynd från vikingatiden från Grönköp i Ale och Köping på Orust. Dessutom finns vikingatida fynd från Kungahälla/Ytterby. Slavmarknaden på Brännö (Köpstadsö?) beskrivs i sagorna som mycket omfattande.

Sagorna beskriver en grupp på platsen där det medeltida Älvsyssel låg som ”Älvagrimmar”. De står i opposition mot en framträngande norsk kungamakt. I de tidigare sagorna där norrmän ofta strider mot Götarna, som pålar i Älven etc, så står det att norrmännen bränner bygderna på båda sidor älven.

Torsten Andersson, Erland Hjärne m fl framför teorin att området varit en egen enhet motsvarande Ranerike eller Fjäre före riksbildning. Begreppen Inlanden och Utlanden kan vara en indikation på detta. De motsvarar In/Ut Tröndingar i Norge exempelvis. Att begreppen Härad finns i Skeppsredornas namn är en annan indikation på att området haft en äldre och kanske egen struktur.

Bland andra Erland Hjärne resonerar om att sagornas Alvhem är en rest av ett faktiskt ”rike” i området.

Området är helt avgörande för Västergötlands försörjning av importvaror mm. Personligen tror jag att Älven från Stora Edet och runt Hisingen inklusive Säveån och Mölndalsån mm alla skall ses som Västgötarnas kust. Under en period under tidig medeltid delades området upp mellan Sverige, Norge och Danmark.

Personer norr om Kungsbacka har knappast kallat sig Danskar före en eventuell period i tidig medeltid. Personer har knappast kallat sig Norrmän runt Nordre Älv före mitten av vikingatiden.

Min gissning är att personer i Älvsyssel före mitten av Vikingatiden främst kallade sig Älvagrimmar/Älvbor etc. Längre upp i Älven kallade man sig Götar etc.
Tack Valdemar för det välskrivna och informationsrika bidraget. Bra att få köpings-platserna sammanställda. De flesta har jag kommit i kontakt med tidigare. Den första antar jag är vid Köpingen, Torpa, Flundre härad. Den på Orust – är det platsen vid Hagåns utlopp i Hakefjorden, nedanför Hagadösen?

Det du skriver sist om hur människorna såg på sin egen tillhörighet och uppkomsten för de nya identiteterna kopplade till de framväxande rikena, verkar genomtänkt och rimligt.

Vad gäller egen enhet för Götaälvdalen kan jag lämna ytterligare byggstenar till de nämnda forskarnas teorier. I de två versioner av norsk-svenska gränslistor traditionellt angivna till år 1273 som Joh. Kalén benämner 1273a resp 1273b finns fyra gränsmärkesnamn vilka pekar på en gräns väster om Götaälvdalen. Första är Naudingia aa resp Nauðingia oss. Äldre forskare förlade detta helt rätt till Nödingeåns mynning öster om älven (med Marberget och plats för kungamöten vid landamäret tvärsöver älven). Under 1500- och 1600-talets gränsinventeringar fick man inte ihop det utan flyttade gränsmärket Nödingeån till en å vid Åkerström nedanför Trollhättan. Joh Kalén genomskådade inte förfalskningen det innebar för de äldsta uppgifterna.

Nödingeåns os är också siktpunkten för sockengränsen mellan Ytterby och Romelanda väster om älven. Detta är också ett tecken på att Nödingeåns os varit ett viktigt gränsmärke.
Nästa gränsmärke är (och tvärs i) Gamlastigh i 1273a. Det är den äldsta huvudstigen från Kongahella och norrut i till Ranrike. Den följde ungefär nuvarande landsväg mellan Kungälv till Ström vid Lilla Edet. Där gick den åt nordväst över Backamo till Fräkne härad (Ljungskiletrakten).

Kalén trodde att Gamlastigh var en urgammal förbindelse mellan Kongahella och Vänerbygden. I norra delen har en viktig väg, Edsvägen, funnits. Men den gick inte längre söderut än till Åkerström för att där ersättas av båttrafik när Stora Edet var passerat.

Dagens sockengräns mellan de nämnda socknarna tvärar dagens landsväg nära berget Aleklätten på Romelandasidan. Man kan fråga sig om namnet beror på att det är första berget i det som en gång var Ale härad? Romelanda kan ha ingått i häradet eller bygden innan riksgränsen drogs i Göta älv. Norrmannebo, den avlånga norra delen av socknen, ingick knappast äldst i Romelanda. Mera troligt är att området hade sin anknytning till bygden vid Älvängen.

Väster om landsvägen finns dessutom hemmanet Rostock, Romelanda, intill sockengränsen. Namnet har antagits vara ett uppkallelsenamn efter tyska staden Rostock. Men med tanke på att 1273 års lista verkar gå förbi bör nog den tolkningen ifrågasättas. Rå = gräns och stock = påle kan vara lederna i namnet.

Nästa gränsmärke är i 1273a: ”Raudshellis fiæll nordanuert” och i 1273b: ”or stiginum ok i Raudhelli”. Detta gränsmärke på ett berg bör vara högsta höjden i bergsryggen mellan Götaälvdalen och Spekeröd-Ucklum på västra sidan. Strax söder om landsvägen Västerlanda-Ucklum finns det högsta berget, i socken-, härads- och f d länsgränsen. Söder om berget löper gränsen i en avlång sjö Rödvatten. Nordost om toppen på berget ligger den mindre Hällsvatten. Vandringsleden Bohusleden går över berget och passerar vid högsta punkten sockengränsen där en stort flyttblock faktiskt ligger allra högst på bergknallen! Stigen här kan eventuellt ha varit äldsta stigen mellan socknarna. Landsvägen går nu i mera än en kilometer över Bromossen, som väl har sitt namn från anläggningstiden då där broades. Där kan inte stigen äldst ha gått.

Detta berg, högsta punkten i bergsryggen, vid sockengränsen och där stigen mellan bygderna gick, får tillsammans med namnen på de närliggande sjöarna sägas vara en trovärdig kandidat till Raudshellis fiæll.

Till sist har vi Akersvik (1273a) resp Akeruiker mosa (1273b). Att det därefter följande märket Aur avser Öresjö har inget tvivel rått om. Om man följer Hjärtums sockengräns norrut kommer man till Nötebron vid sydvästra viken av Öresjö. Sjön har här flera innervikar eller uttryckt på annat sätt - utvikningar av sjöytan. De heter idag Stuvvikesjön och Gropsjön. I vissa ortnamn finns ”-aker” som beteckning på mindre sjöytor i anslutning till en större, t ex Glaåkern intill värmländska Stora Gla. Dagens sockengräns når nordväst om Nötebron fram till en större mosse i anslutning till dessa inre vikar. I gränsvinkel vid Nötebron, på en liten höjd väster om Gropsjön finns ett femstenarös i en gränsvinkel med beteckningen L1965:347 Gränsmärke och RAÄ-nr Hjärtum 149:1.

Jag menar att detta område bör vara platsen för Akersvik eller Akeruiker mosa. Att dalen varit en sammanhållen enhet tyder också häradsnamnet Torpe på. En anknytning till herrgården Torpa (med Köpingen vid stranden) och gården Flundervalla öster om älven i Flundre härad kan misstänkas. När Hjärtumsdelen av häradet sträckande sig över älven avdelats till norska herradömet kan området i minnet ha bevarats som en gång tillhörande Torpa, kanske rikaste gården i området.

Här har jag redovisat de gamla gränsmärken vars lokalisering tyder på att de härstammar från en gränslista löpande väster om Götaälvdalen. Sedan är frågan om Götaälvdalen vid den tiden var ett självständigt område, kanske bebott av älvgrimmar, eller om dalen då ansågs ingå i götarnas område med centrum inne på Västgötaslätten. Sedan kan inte jag förklara varför de som norska män uppgivna, enligt Kalén från Hjärtum och Romelanda, intygar gränsen 1273b och anger gränsmärken väster om de egna socknarna. Kanske är gränslistan äldst och männen med hemorter har tillförts i en redigering efter att älven kommit att utgöra gränsen?

granitza
Inlägg: 66
Blev medlem: 6 augusti 2019, 10:39
Ort: Göteborg
Kontakt:

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av granitza » 11 september 2019, 12:21

Kungsune skrev:
11 september 2019, 11:02
Att äldre köpingar kan ha funnits före Lödöse är intressant och troligt. Men att dessa helt skulle förrycka lotterna i Västgötalagens tingslottabalk är föga troligt. S k birkerätter anses knutna till städer och vara gällande inom dessas hank och stör. Om det finns ny forskning som redovisar annorlunda, är jag intresserad av att ta del av denna.
Det är ju precis det jag menar. Har du en stad i ett härad så har du en större befolkning än vad tingslottbalken ger sken av. Vilka köpingar som hade "egen rätt" vet vi inte. Vissa (kanske de flesta?) har varit sämre reglerade köpingar med endast säsongsmässig marknad och kanske utan fast befolkning men gränserna är ju luddiga och vi vet ju faktiskt inte. Kan ju lägga till Valdemars lista den/de köping/ar som högst troligt låg vid Gullbergsvass och på Marieholm(tidigare Götaholm) vid Säveåns mynning i Göta älv. Dvs ganska omedelbart söder om Nylöse.
I princip alla historiker beskriver gränsområdet kring Göta älv som komplext så där hänger jag inte alls med vad du far efter. Hela den här tråden visar väl om något att det är komplicerat till följd av det otroligt dåliga källäget och det faktum att det under flera århundraden var en tillgång som Nordens makter tävlade om.
Köping(ar) vid Säveåns mynning är nytt för mig. Är ett läge för handel här omtalat i sagorna eller i andra skrifter? Har fynd gjorts som tyder på köpenskap här? Eller är det kommunikationsläget vid älven med antaget handelsutbyte med Alingsåsområdet som är grunden.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Kungsune » 11 september 2019, 12:37

Det är material som finns på Göteborgs stadsmuseum. I huvudsak en stor mängd keramik. Det mesta framkom väl när västra stambanan anlades. Inga arkeologiska undersökningar företogs utan området exploaterades sönder och samman totalt trots rika fynd. Vidare finns ett medeltida brev som omnämner Götaholms inbyggare i samband med Lödöses omflyttning i ett sammanhang som kan ses som ytterligare en indikation.

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Valdemar » 11 september 2019, 13:15

Granitza och Kungsune

Tack för spännande och till del nya uppgifter för mig. Granitzas kompletterande uppgifter om Köpingarna stämmer. Kan tillägga att det i Brännholmsviken på Styrsö finns en stor ansamling tomtningar och ett fd kapell på den sk ”Vikingakyrkogården”. På platsen finns sedan tidigare fynd av järnålderskeramik. Flera arkeologer idag verksamma pekar ut platsen som en het kandidat som handelsplatsen på Brännöarna. Tomtningar har i exempelvis Blekinge visat sig vara vikingatida.

Aleklätten är förutom namnet oerhört intressant då den binder samman Älvsyssels fornborgar / vårdkasar. Via den har man sikt ut till Brattön, över till Örnäs i Ale och ner längs Göta Älv. Fyndet av en flytspärrstock i Äskekärr daterad till folkvandringstid understryker området som starkt försvarat redan före vikingatid.

Jag tror man skall tänka sig en struktur liknande den i Östergötland med vallar, fornborgar och stäk. Det finns ett stäk från vikingatiden dokumenterat i Nordre Älv och förutom namnet Stäket i Göta Älv berättar sagorna om Götarna som pålar i Älven.

Det finns dessutom uppgifter om pålar/master i vattnet utanför Örnäs fornborg.

Kungsune
Kände till Götaholm, men finns det keramik eller fynd från platsen som är äldre än medeltid? Har själv länge funderat kring möjliga Köpingar vid Porthälla eller Lärje.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Kungsune » 11 september 2019, 13:30

Götaholm ligger nog i tidigmedeltid men keramiken från Gullbergsvass är vikingatida.

Historikus
Inlägg: 1059
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Historikus » 11 september 2019, 14:32

granitza skrev:
19 augusti 2019, 11:10
Låt oss se på gränsmärket Danaholmen i Landamaeri 2. De namn som är historiskt kända för den lilla holmen är Danmark, Danmark Lilla, Danska liljan och Lilla Danön. Namnen återfinns på kartor från 1600-talets senare decennier. Holmen ligger tillsammans med Klåveskär och Vassgrund närmast Galterö tillhörande byn Brännö i Styrsö socken.
granitza skrev:
4 september 2019, 17:38
Olsson presenterar c:a 17 källor, [ . . ] Han anser att den identifikation som sedan 1500-talet har gjorts mellan ön Danmark lilla och Danaholmen antagligen är riktig. [ . .]

Nutida läsare ser kanske en Göta älv som rinner ut i havet väster om Älvsborgsbron. För 1000 år sedan då havet stod 2-4 meter högre kan man ha betraktat förträngningen i dalgången mellan fornborgsberget Mareberg och bergen på Nödingesidan som älvmynningen. Utanför var fjorden bred vid Stora Viken, vars betesängar då låg under vatten.
’Danmarks lilja’ har i dag en udstrækning på ca. 180 x 170 m og sammenholdes denne størrelse med at vandstanden i havet lå ca. 2-4 meter højere end i dag - har denne lille holm næppe været et sted, hvor man kunne afholde større fredsmøder. Det er ikke engang sikkert den har været synlig?

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Valdemar » 11 september 2019, 15:26

Kungsune

Har du några referenser till fynden i Gullbergsvass? Känner till att man har mynt från 1300-talet( Erik af Pommern), men har aldrig hört om några äldre fynd. Detta är oerhört intressanta uppgifter!

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Ny tolkning av Danaholmsfördraget

Inlägg av Kungsune » 11 september 2019, 15:47

Stadsmuseet hade ännu på 90-talet en pall med denna keramik i magasinet men jag vet ej vad inventarienumret är. Kan inte minnas om någon skrivit om det men det är ganska välkänt bland äldre arkeologer.

Skriv svar