Trälar

1066 - 1520
Anders i Uppsala
Inlägg: 772
Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
Ort: Uppsala

Trälar

Inlägg av Anders i Uppsala » 7 januari 2021, 22:17

Jag har två frågor om trälarna i Sverige.

1. Vilka hade trälar? Fanns trälar på vanliga bondgårdar, eller var det något som bara förekom hos stormän?

2. Vad hände med frigivna trälar? Blev de kvar på gården som drängar/pigor eller blev de landbor (arrendatorer) eller fick de en bit mark och blev självägande bönder (skattebönder)?

Soar
Inlägg: 99
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Trälar

Inlägg av Soar » 15 januari 2021, 21:53

Hämtat från http://blog.svd.se/historia/2011/02/19/ ... -tralarna/:
Vi har faktiskt skriftliga uppgifter om hur många trälar en gård kan ha haft, och om vi lägger till de indikationer som arkeologin tillhandahåller får vi en bild av det fornnordiska slaveriets betydelse. Uppenbarligen var det allt annat än oviktigt. Ett någorlunda välbeställt hushåll på 1000- och 1100-talen hade mellan tre och åtta tjänare, varav alla eller några var trälar. På verkligt stora gårdar var antalet större. I Olav den heliges saga, som ingår i Snorre Sturlassons Heimskringla (skriven på 1200-talet) anges att stormannen Erling Skjalgsson på Vestlandet, en av Norges rikaste och mäktigaste män under 1000-talets första hälft, hade fler än 30 trälar på sin huvudgård Sola. På kvällar och nätter fick de, om de ville, tjäna ihop egna medel, så att de fick en chans att köpa sig fria. För vinsten köpte Erling nya trälar. De frigivna fortsatte dessutom att vara knutna till honom, och han omgav sig alltid med ett nittiotal frigivna. Av andra uppgifter, till exempel i den isländska 1100-talsskriften Landnámabók, vet vi att förmögna huvudgårdar med 10–15 slavar inte var ovanligt.
Större byar anses inte sällan vara gamla storgods från järnålder, som kring tidig medeltid omformats till byar med en storgård och flera landbogårdar. Alf Ericson skriver bland annat om några sådana exempel i "Terra mediaevalis...". Rimligen är det väl först när denna transformering från storgods till landbobyar är genomförd som man kan börja prata om "vanliga bönder" kontra stormän.

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Trälar

Inlägg av anganatyr » 16 januari 2021, 10:28

Verkligen intressant och informativt inlägg Soar. Tackar för det!

Vanliga bönder fanns dock även innan. Fanns det storgods så måste det också ha funnits små gods. Gårdar i olika storlekar har nog funnits sedan människan blev jordbrukare för ca 12 000 år sedan.

Soar
Inlägg: 99
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Trälar

Inlägg av Soar » 16 januari 2021, 14:13

Tack!

Givetvis fanns det olika stora bondgårdar även tidigare. Det jag ville få sagt var väl snarare att man bör undvika att överföra medeltida förhållanden, med stormän som en social grupp och bönder som en, på järnåldern. Då gick väl skillnaden snarare mellan dem som ägde jord - vilka samtliga var bönder - och dem som inte ägde jord. Men jag övertolkade nog Anders i Uppsalas formulering.

Anders i Uppsala
Inlägg: 772
Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
Ort: Uppsala

Re: Trälar

Inlägg av Anders i Uppsala » 16 januari 2021, 22:54

I vilken omfattning fanns byar på järnåldern? Var byar vanliga eller dominerade ensamgårdar?

Hur vanligt var det med ett storgods i byn på medeltiden? Var det ofta ett storgods och övriga gårdar utarrenderade till frälsebönder, men ägda av sttorgodsets ägare?

Soar
Inlägg: 99
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Trälar

Inlägg av Soar » 23 januari 2021, 12:16

Det varierar nog regionalt och lokalt. Jag har bäst koll på förhållandena i Skaraborg. Järnåldersbyar förekom sannolikt i de västgötska centralbygderna, men då bestod de inte av familjehushåll som under senare tider utan av storfamiljshushåll, kanske 10-20 personer per hushåll, varav flera trälar. Varje gård utgjorde med andra ord nästan en egen liten by.

Medeltida byar bestående av en - ursprunglig - huvudgård och ett flertal landbogårdar var nog ganska vanligt. Skulle tro att det går att hitta otaliga exempel, inte minst när det kommer till kyrkbyar. Hit hör Björsäter, Varnhem och Råda, för att bara nämna några exempel. Byarnas framväxt bör i såfall ha gått till på det sätt som beskrivs om Erling Skjalgsson i Heimskringla. Riktigt stora byar är väl resultatet av till exempel järnåldersbyar som utvecklats till flera huvudgårdar med sina respektive landbogårdar. I skogsbygden och den medeltida kolonisationsbygden förblev ensamgården det vanliga.

Kan rekommendera Jordbrukets första 5000 år av Welinder, Widgren och Pedersen, samt Alf Ericsons ovan nämnda arbete. Slänger med en länk till den: https://www.academia.edu/4053316/Terra_ ... ns_Sverige

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Trälar

Inlägg av anganatyr » 23 januari 2021, 20:24

Det finns Rosendals järnåldersby på Öland. https://www.alltpaoland.se/platser/rosendal/

Det finns även Skäftekärr järnåldersby på Öland med 22 husgrunder. https://alltpaoland.se/platser/skaftekarr-jarnaldersby/

Har även besökt en järnåldersby på Gotland, men minns inte namnet. Har för mig att den låg i närheten av Fröjel.

Anders i Uppsala
Inlägg: 772
Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
Ort: Uppsala

Re: Trälar

Inlägg av Anders i Uppsala » 25 januari 2021, 00:05

Om man tittar på 1700-/1800-tal i mellansverige, så är det väl ofta omkring fem gårdar i en by och dessutom något/några torp/backstugor på byns ägor. Det betyder storleksordningen 50 personer i en hyfsat stor by. Med tanke på förbättrade jordbrukstekniker och säkert ofta nyodlingar/utökningar av marken, stämmer det kanske rätt bra överens med ett storhushåll med 10-20 personer på samma plats på järnåldern.

Bara så att jag förstår det rätt, ett storhushåll på järnåldern skulle kunna vara:

Änka, 60 år
Son nr 1, 37 år
Sonhustru nr 1, 34 år
Barnbarn, 12 år
Barnbarn, 7 år,
Barnbarn, 1 år
Son nr 2, 33 år
Sonhustru nr 2, 35 år
Barnbarn, 13 år
Barnbarn, 9 år
Barnbarn, 5 år,
Barnbarn, 0 år
Dotter (hemmaboende, ogift), 26 år
Manlig träl, 40 år
Kvinnlig träl, 30 år
Träl, barn, 2 år

Främmestad
Inlägg: 61
Blev medlem: 29 juni 2020, 21:41
Kontakt:

Re: Trälar

Inlägg av Främmestad » 25 januari 2021, 12:24

För ett storhushåll på järnåldern så tror jag inte på åldrarna. Visserligen förekom det (på vikingatiden) att högreståndspersoner blev 60 år och t o m i enstaka fall 70, men väldigt många kvinnor dog i sin första barnsäng vid ca 14 års ålder, för att inte tala om senare födslar. Jag har tittat mycket på vikingarnas släktförhållanden och ofta hade en medelålders man en fru på 15 år, och det kunde vara hans andra eller tredje. Många unga krigare föll tidigt och behövde aldrig någon fru. En generation var ofta bara 15 år. Sedan strulade det till det med arvet, när en urgammal gubbe skaffade en andra kull, när hans son redan tagit över gården. Som med Bjärgolf och den väna lilla Hilderid i Egil Skalle-Grimssons saga. F ö hade Egil en träl/barnflicka som barn som han älskade så högt att han gav sin äldsta dotter hennes namn. Helt emot namngivningsreglerna. Men apropå dessa, så fungerade de bara om den äldre generationen hade vett att dö i tid. När en man gifte sig var han vuxen, minst 20 för det mesta, och därför var hans föräldrar normalt sett avlidna. Det var inte alltid fallet med morföräldrarna. Mormor var ca 30 vid första barnbarnet. Som Lill-Babs.

Anders i Uppsala
Inlägg: 772
Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
Ort: Uppsala

Re: Trälar

Inlägg av Anders i Uppsala » 25 januari 2021, 13:26

Samtidigt ser man få kvinnor som dör i barnsäng på svensk landsbygd 1700-/1800-talet, så att det var livsfarligt att föda barn verkar inte stämma fullt ut. Det var nog farligare att föda barn på ett sjukhus i en europeisk storstad för 200 år sedan än på järnåldern i Sverige. Däremot var barnadödligheten mycket hög, alltså inga tio-/femtonbarnsfamiljer som kring sekelskiftet 1900.

Tittar man i kyrkböckerna så ser man att många (som överlevde barndomen) blev 60, 70, 80 år gamla, till och med 90-/95-åringar förekommer. Den stora skillnaden jämfört med idag är att massor av barn dog och att "ingen" blev äldre än cirka 95 år. Är det inte rimligt att anta att medellivslängden var nästan densamma på järnåldern som på 1700-talet, i alla fall bland kvinnor? (Det var säkert fler män som dog av dödligt våld på järnåldern.)

Och var inte livslängden snarare kortare än längre i högreståndsmiljö? Att hög socioekonomisk status korrelerar med hög medellivslängd tror jag är ett ganska modernt fenomen. Det var nog mer sannolikt att en bondgubbe blev 85 år på 1700-talet än att en greve (eller för den delen någon utfattig) blev det. Gissningsvis såg det ut så på medeltiden/järnåldern också.

Skriv svar