Eriksgata

[MrB]

Från Upplandslagen (Handskrift A) enligt http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/0 ... .A-UL.html (egentligen från https://svn.spraakdata.gu.se/sb-arkiv/p ... r/UL-A.xml):

Nu a han erix gatu riþæ. þe aghu hanum fylghiæ. ok agu þe hanum gislæ sættiæ. ok eþæ swæriæ. ok han a þem lagh at giwæ. ok friþ at swæriæ. aff upsalum þa aghu þe hanum fylghiæ ok til strænginæs. þær aghu suþærmæn wiþ takæ. ok hanum mæþ gruþum ok gislum til swintunæ fylghiæ. þær skulu östgiötær motæ hanum mæþ sinum gislum. ok fylghiæ hanum giönum land sit. ok swa til miþiæn skogh a holæuiþ. þær skulu smalændingiær hanum mötæ. ok fylghiæ hanum til önæbækkiæ. þær aghu hanum wæstgiötær mötæ. mæþ gruþum ok gislum. ok fylghiæ hhanum til romondæ boþæ. þær skulu hanum nærikiær mötæ. ok fylghiæ. hanum giönum land sit. ok swa til upp hofwræ bro. þær skulu hanum wæstmæn [mötæ] mæþ gruþum ok gislum. ok fylghiæ hanum til östensbro. þær skulu hanum upplændingiær mötæ. ok fylghiæ hanum til upsalæ. þa ær þæn kunungær til land ok rikis laghlikæ komin mæþ upsweum ok suþærmannum. giötum ok gutum. ok allum smalændingium. þa hawær han riþit rættæ erix gatu.

Eriksgatan enligt denna text går via Uppsala (man får väl anta att upplänningar följer med), Strängnäs (södermän tar vid), Svintuna (östgötar möter), Hålaveden (smålänningar möter), Junebäcken (västgötar möter), Ramundeboda (närkingar möter), Oppboga bro (västmän möter), Östensbro (upplänningar möter), Uppsala.

(Jag tycker att det står upp-hova-bro eller liknande och inte Oppboga bro men sistnämnda verkar vara en allmänt godtagen förklaring).

Sedan nämns uppsvear, södermän, götar (giötum), gutar (gutum) och alla smålänningar.

Jag antar att gutum=gutar. Jag finner i alla fall det ordet i Gutasagan. Se vidare http://heimskringla.no/wiki/Gotlands_ga ... utasagaen)
Lite lustigt att i samma saga sägs gutarna själva ha sökt komma under Uppsalakungens beskydd.

Jag antar att giötum=götar.

Om man jämför de först nämnda grupperna med de sist nämnda grupperna skulle man kanske kunna dra slutsatsen att:

1/ I gruppen uppsvear ingår upplänningar, västmanlänningar och närkingar.

2/ I gruppen götar ingår västgötar och östgötar.

3/ Gotland var inte ett stopp på vägen under Eriksgatans gång (lite dåligt med landsvägar till ön än så länge i alla fall).

4/ Södermän är södermän och smålänningar är smålänningar.

Vill man spetsa till det hela skulle man kunna ställa sig frågan om inte södermännen själva fick utgöra en grupp "nedsvear". Om så kan ha varit fallet så skulle alltså gruppen svear ha innefattat upplänningar, västmanlänningar, närkingar och södermanlänningar.
(Observera att ned och söder i geografiska sammanhang ofta betyder samma sak).

Och givetvis, götarna i Götaland och gutarna på Gotland.

(Att svear och götar är två helt olika grupperingar tycker i alla fall jag är mycket troligt. Varför annars kalla sig för kung över svear och götar om nu götarna redan ingår i svearna. Lite som om en unionsregent skulle kalla sig för regent över skandinaver, danskar, norrmän och svenskar. Kaka på kaka så att säga eller tautologi med ett finare ord.)

[Valdemar]

Försökte få igång en diskussion om sagans riksbildning tidigare, men misslyckades. Tanken om ett gemensamt rike med en Uppsalakung återkommer ständigt i detta forum. Detta är inte konstigt då företeelsen finns i många sagor. Nu håller inte sagorna som källor i modern forskning. Det finns lite stöd i arkeologin och andra källor som stödjer sagorna. Man får nog diskutera sagornas nationsbildning som ett eget ämne utan att låta Weibulls piska vina.
Har försökt hitta konkreta fall i sagan där Götar och Svear enats:
1. Illråde gifter sig med Götarnas kungs dotter. Han bränner sedan honom inne ihop med flera småkungar. Både giftermål och mord för unionsbildning – Svear dominerar
2. Kung Göte gifter sig med Sveakungens dotter och styr därefter Götaland och Svealand. Giftermål för union – Götar dominerar
3. Sigrid Storråda gifter sig med Erik Segersäll varefter deras son styr båda rikena. Giftermål för union
4. Slaget vid Bråvalla innebar att Ring blev kung över hela ”Sverige”. Krig leder till union
Sigurd Ring var en Dansk lydkonung (eller Östgöte) lika mycket som Sveakung. Sigurd blev satt "i Uppsala över allt Sveavälde och Västergötland, behållande själv Östergötland och Danmark” . Om nu Västergötland var en så naturlig del av Sveaväldet hade man väl inte uttryckt det såhär? Varför ”och” Västergötland om det var en naturlig del? Sigurd ring hade samlat sin här från ”Svealand, Västergötland och Norge”. Här ställs Västergötland igen upp som en likvärdig part som Norge. ”Kungen själv med sitt följe och Västgötahären red”. Västgötarnas här stödjer Ring men anges aldrig som Svear/Sveoner utan behandlas som en egen grupp. ”Ubbe hade då fällt 16 män från Svea och Göta Riken”. Här nämns tydligt två riken, pluralis precis som vi känner igen från andra sagor och medeltid. Ring gifter sig sedan med Kung Gandalfs dotter i Alvhem. Så även Sveriges västkust/sydnorge är ett eget rike.
Det finns med islänningar i slaget så det borde stått in på 800-talet. Norge nämns som en enhet vilket inte heller stämmer in med 700-talet. Sigurd får stöd av 7 konungar utan att de nämns med namn i mer än i ett fall.
Widsith (dikt/saga) skrevs ner i England på 900-talet och kan ge en extern inblick i hur Götar och Svears relation var för en samtida person:
Ic wæs mid Hunum Jag var med hunner
ond mid Hreðgotum, och med reidgoter,
mid Sweom ond mid Geatum med svear och med götar
ond mid Suþdenum. och med syddaner.
Mid Wenlum ic wæs ond mid Wærnum Med Wenlum var jag och med väringar.
ond mid wicingum. och med vikingar.
Det är en dikt men även här är Svear och Götar likvärdiga entiteter. De står dock ihop och verkar därför hänga samman?

[MrB]

Eriksgata enligt Magnus Erikssons landslag (MEL) (handskrift A), http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/0 ... A-MEL.html (egentligen http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/05_Filer/MEL.rtf.):
Nu agher kununger erikx gatu sina rißa, ok lanzmæn agha honum fölghia ok gisla sætia, ße {honum fölghia} [han felogher] ok siker ær a, ok eßa æt suæria, ßessa sum förra æru saghße; ok agher kununger i lande ok laghsaghu huarre loua ok iætta æt han skal ßem alla eßa sina [halda] sum han suor i vpsalum, ßa han först til kunungx tokx. §.1. Nu agher han rætsylis vm land sit rißa; ßa agha ße i vplanda laghsaghu boande æru fölghia honum iuir laghsaghu ßera til strængianæs; ßær agha sußer mæn vißer taka ok honum meß gruß ok giislum möta, ok fölghia honum til suintuna; ßær skulu ösgöta honum meß sinum gislum möta, ok fölghia ginum land sit til mißian [skogh] a holauiß; ßær skulu smalænningia honum möta, ok fölghia honum til iunabæk; ßær agha honum vest göta meß gruß ok gislum möta, ok honum fölghia til {ramundaboßa} [romundaboßa]; ßær agha honum möta nærikia, ok fölghia honum ginum land sit til vp hughæ bro; ßær skulu honum væstmæn möta meß gruß ok friß ok fölghia honum til {oßstens} [östens] bro; ßær skulu honum vplænningia möta ok fölghia honum til vpsala. §.2. Ža ær ßen kununger laghlika til landz ok rikis kumin, ok erikx gatu sina rißit {var} [hauer]; valder sum lagh sighia, ok meß eßum ok orßum, landum ok landzmannum sinum, giort alt ßet [han] ßem ok ße honum agha æt göra.

Väldigt lik den i Upplandslagen.

(Här tycker jag att det står upp-huga-bro eller liknande, Oppboga bro verkar dock vara den klassiska tolkningen).

Kommentar till utvikningen ovan, den om svear och götar. I Kristoffers landslag (handskrift A) framgår det att:

Swerikis Rike ær af hedne værld saman komith, af swea och gotha landh; swea kalladis nordan skogh, och gotha sunnan scogh. Twenne æra gotha j suerige, östgota oc wæsgotha.

Det motsvarar mycket väl bilden i Upplandslagen. Norr om skogsbältet (Tiveden och eller Kolmården får man förmoda) svearnas land (Svealand) och söder om skogsbältet götarnas land (Götaland).

Personligen kan jag tänka mig följande:

bland uppsvear inkluderades som minst bara upplänningar, som mest upplänningar, västmanlänningar och närkingar,

bland övriga svear inkluderades som minst södermanlänningar, som mest södermanlänningar, närkingar och västmanlänningar.

Mest troligt tycker jag om man buntar ihop alla de som tillhörde Strängnäs stift, dvs.:

bland övriga svear, närkingarna och södermanlänningarna,

bland uppsvear, kvar blir upplänningarna och västmanlänningarna.

[MrB]

Eriksgata i Äldre Västgötalagen.
Lite mer oklar, dels ligger den inte snyggt inordnad underi en självklar balk, dels har jag för mig att många forskare menar att hela lagen alltför ofta känns en aning oklar och oredigerad.

(Handskrift Holm B59)

http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/0 ... -AVgL.html (egentligen https://svn.spraakdata.gu.se/sb-arkiv/p ... r/AVgL.xml):

rætlosæ bolkær

SVeær egho konong at taka ok sva vrækæ. han skal mæþ gislum ovan fara ok i. östrægötland. þa skal han sændi mæn hingæt til aldragöta þings. þa skal laghmaþær gislæ skiptæ. tua sunnan af landi. ok tua norþæn af lanþe. siþan skal aþra fiuræ mæn af landi gæræ med þem. þer skulu til iunæbækær. motæ faræ. Östgöta gisla skulu þingat fylgiæ ok vittni bæræ at han ær sva inlændær sum lægh þerræ. sigiæ. þa skal alþragötæ. þing i gen hanum næmnæ þa han til þings kombær þa skal han sic allum götom trolekæn sværiæ at han skal eigh ræt lægh a landi varu brytæ. þa skal lagmaþær han fyrst til konungs dömæ ok siþen aþrir. þer. ær han biþar. §.1. Konungær skal þa þrim mannum friþ giuæ þem ær eig hava niþingsværk giort.


(se även http://www.kb.se/dokument/Samlingarna/H ... ,1,p,1.pdf, pdf-sidan 46 eller sidan med svart text 21 eller sidan med röd text 42).

Om man jämför med andra landskapslagar och landslagar får man starkt känslan av att man exkluderat det mesta som inte berör Västergötland. Smålänningarna nämns inte, ej heller närkingarna, svearnas nämns som bekant men inga landskap ovan skogarna nämns explicit.

För att göra det väldigt enkelt för sig så kan man ändå se en mycket god överensstämmelse med övriga lagtexter rörande Eriksgata. Svear nämns först, sedan östgötarna, smålänningarna nämns indirekt i samband med att Junabäck nämns, efter det att alla-götars-ting nämns nämns inget mer av redan.

Alla-götars-ting borde vara ett ting för både västgötar och östgötar. Jag blir inte klok på om tingsplatsen var ambulerande eller om det rör sig om en fast plats i Västergötland eller i Östergötland. Kanske varierade man platsen för att minimera risken för ett dåligt förhållande mellan västgötar och östgötar. Eller är det ändå bara ett ting för västgötarna? Enligt Wikipedia-sidan om https://en.wikipedia.org/wiki/Thing_of_all_Geats: "The Thing of all Geats (Swedish: Alla götars ting) was the thing (general assembly) which was held from pre-historic times to the Middle Ages in Skara, Västergötland" samt "According to Ostrogothic law (Östgötalagen), Lionga thing was a similar assembly in Östergötland, held in Linköping in the Middle Ages and somewhere in its vicinity earlier". Jag tror nog mer på att det endast rör sig om ett ting för västgötarna. Varför annars två landskap=land=lagområden? Och varför skulle östgötarna finna sig i att gång på gång resa till Västergötland?

Längre in i lagen finns något som faktiskt benämns kungabalken (conongs bolkær, se även PDF-fil, pdf-sidan 84 eller boksidan lite oklart om det står 30 eller 40):

Emundær slemæ var conongær i vpsalum ok sven tiuguskiæg i dan mark. þer sattu ristir mællir sverikis ok danmark. þa næmdus af sweriki. cakaldi af tindæ landi. Botn af fiærþrundæ landi. Gasi af væstmannæ landi. Grimaldi af östrægötlandi. Nænnir af smalandum. Thorsten af væstrægiötlandi. Tolle af iutlandi. Toti ok toki af iutlandi. Gymkil af sialandi. Dan af skani. Grimtun af hallandi. þer tolf sættu sæx stenæ mællir rikiænnæ. Fyrsti sten a suntrv asi. Annær i danæbæc. Þridþi kinnæ sten. Fiarþi i uracsnæsi. Fæmti hvitæ sten. Sætti brimsæ sten. mællir blecongs. ok möre. Danæ holmbær ær skiptær i þre löte. A en lot vpsalæ conongær. Annæn a dana conongær. Þridþiæ lot a noregs conongær. da ær stæmnæ þerræ vær. þa hælt danæ conongær i beszle vpsalæ conongsz. Æn noræn conongær i istæd hans.

Här räknas områden upp igen. Denna gång lite mer li den klassiska Eriksgatan även om det rör sig om helt andra sammanhang:
Tiundaland
Fjädrundaland
Västmanland
Östergötland
Småland
Västergötland
Inga representanter från Södermanland, Närke och Gotland i alla fall.

Denna textmassa (kungabalken) tror jag inte har så gott rykte, flummig i sin karaktär kanske till och med felaktig, så den bör nog tas med en stor nypa salt.

[Valdemar]

Nu är det väl så att ÄVGL är äldre än de andra? Just detta faktum gör att man bör läsa den mer noggrant som ett dokument som visar hur utvecklingen gick fram mot en landslag. Jag utgår från att Götalandskapen och Svealandskapen kom under en kung ca år 1000 (Skötkonung) och att sedan Uppsala blir ärkestift i mitten av 1100-talet. Det sker under följande år en förskjutning av makt åt öster bort från Götalandskapen. De Götiska kungarna styr under 1000-talet, precis som Adam av Bremen skriver, men från mitten av 1100-talet marknadsförs Uppsala som huvudort och via dess sagokoppling gör kungamakten den till utgångspunkt i den fortsatta riksbildningen. Man namnger kungsgårdarna Uppsala Öd för att marknadsföra tanken och "spinner" in detta i sagorna för att ge kyrka och kungamakten en lång historia. När ÄVGL skrivs läggs kungavalet in under "rättslösa balken", så ännu in på 1200-talet är inte Västgötarna speciellt nöjda med den maktförskjutning som skett. ÄVGL erkänner att Svearna skall välja kung men markerar sitt missnöje. När Knapphöfde ignorerar lagen avrättas han. Detta visar hur löst riket ännu var ett par hundra år efter Skötkonung.

[Yngwe]

Finns det en sagokoppling år 1100? Jag är med i resonemanget iallafall i stora drag, men de sagor som omhuldar Uppsala är ju i stort sett alla från 1200-tal eller senare. Snarare då att dessa är en produkt av just denna tydliga ambition att samla makten i Uppsala, runt ärkestiftet.

När det gäller eriksgatan, trådens ämne, så är det ju inga svårigheter att förstå varför en kung ska börja och sluta sin eriksgata just där ärkestiftet huserar. Det är ju dom som är garanter för makten, kung av guds nåde som man är...

[Bäckahästen]

Samlingsnamnet Svealand för landskapen runt Mälaren dyker väl inte upp förrän under medeltiden (Mälaren har ju också bytt namn från Lögen). Uppland dyker inte inte heller upp förrän under medeltiden, innan dess var det de olika folklanden som fanns. Jag tror man skall vara försiktig med att dra för stora likhetstecken mellan medeltidens sagor och faktiska förhållanden under forntiden.

[Anders i Uppsala]

Tycker att kärnan i problemet är begreppet "Sverige". I bevarade källor dyker det först upp i Beowulf, nedskrivet på 700- till 900-talet någon gång, men behandlar händelser på 500-talet. Vad betyder det? Betyder det verkligen något annat än Svitjod? Är det Svitjod plus eventuella andra områden sveakungen lagt under sig?

[Bäckahästen]

Frågan är då vad begreppet Svitjod betyder? På isländska betyder Svitjod just Sverige (och gör så än idag). Svitjod det stor skall väl betyda Ryssland om jag inte minns fel.

[karlfredrik]

Hur långt tillbaka är Eriksgatan belagd? Och varav namnet?