Gesta Wulinensis och Borgeby

[Yngwe]

Jo ÅkeP, det gör de, och det har du ju själv kommit fram till i tråd efter tråd.

Att du nu ändrat dig igen ser jag inte som ett utfall av vetenskap utan nåt annat....

[Historikus]

Jag får här göra ett påpekande till Historicus.
1. GW påstås vara en avskrift från 1100-talet av ett dokument från 900-talet.
2. Detta dokument skall senare delvis översatts till tyska, och senare hela till polska.
3. Och i nutid översatts till svenska.,

Karlfredrik skrev på et tidspunkt ovenstående. Så påstanden er, at Avico’s såkaldte (latinske) krønike skulle indgå i en afskrift fra 1100-tallet. Er det rigtigt forstået? Er det det man har at holde sig til?

[AndreasOx]

Boken beskriver detta i detalj på sid 267:
1 Avico skrev GW:s första del ca 990 på latin
2 Andra delen behandlar händelser fram till 1025
3 Tredje delen behandlar Wolinstiftets 1100-talshistoria
4 Alla delar förvarades i det pommerska klostret Colbatz 1173-1535
5 1535-1841 i slottsarkivet i Wiejkowo
6 1841-1945 i Wiejkowos prästgård - prästen översatte vissa delar till tyska ca 1850
7 1945-ca 1960 i Sielskis hem
8 ca 1960-? Slottsarkivet i Lidzbark där Antonina översatte allt (?) till polska 1963. Då förmodligen som lösblad med tanke på Antoninas numreringar av pergamentsfragmenten
9 efter Antoninas död ca 1980 är GW:s öde okänt

[ÅkeP]

Jo ÅkeP, det gör de, och det har du ju själv kommit fram till i tråd efter tråd.

Att du nu ändrat dig igen ser jag inte som ett utfall av vetenskap utan nåt annat....

Det har jag inte alls, jag säger bara att det inte är (hårda) bevis utan istället indicier, som man kallar dem inom juridiken, eller stöd som jag (och filosofin) kallar dem. Och här är fyra stöd för att Antonina skriver av en originalhandling eller eventuellt en avskrift av en originalhandling. Det är ju bara informationerna i texten vi kan förhålla oss till, dvs texten, inte den fysiska förlagan.

Det du och andra angriper är att det inte är några bevis, och det har jag också sagt hela tiden. Förväntade ni er det? Det verkar så i diskussionerna, att genom att ifrågasätta olika sker visa att det inte är ett bevis. Hade det varit ett hårt bevis för äkthet hade det räckt med ett sådant så hade det varit klart sen. Det vet Sven också. Här var det tal om "bevisföring" i samma mening som i juridiken, att framlägga omständigheter som visar på trovärdigheten att de är ett originaldokument som översätts och inte fria fantasier.

Och vad säger då Sven om bevisföring? Jag tittade om på föredraget från Jordberga gods igen som var bokreleasen, och jag var där. Här handlar det om att visa att Antonina översätter ett original(ev kopia) och inte uppfinner något själv. Och det är tre exempel på det som gör just den saken trovärdig. Det var så jag uppfattade det då, och även nu. Det jag uppfattar att Sven säger om denna bevisföring är på tre ställen, c:a 23:45, 34:40 och 41:30 in i klippet https://www.youtube.com/watch?v=dbIdWtZsLXQ.

Sen i dokumentet "Aspekter på källmaterialet kring Harald Blåtands grav i Polen. (2021)" https://www.academia.edu/51878149/Aspek ... Polen_2021_ har de tre omständighet utökats till fyra. Här står i inledningen "Arkeologiska resultat har därför ställts i relation till själva gravfyndet men också texten i den påträffade handskriften”Gesta Wulinensis” ger genom jämförelser med arkeologin helt klara bevis för materialets äkthet som historisk källa." och det är för hårt skrivet. Icke desto mindre troliggör (starka indicier) de fyra exemplen att det är informationer i en förlaga och inte Antoninas påhitt, och dessutom att texten i förlagan är skriven av en som vet.

Jag finner inte alls att argumenten smulats sönder eller "faller platt", tvärtom, och det kommenterar jag också i respektive tråd. Vad gäller Uppåkra har jag nu läst texten från GW igen och håller med Svens tolkning. Och att det är Uppåkra som menas är mycket sannolikt och att det var borgen i Lund som brändes. Men av de fyra av Svens argument är detta nog det svagaste.

[Visi]

Burgerbau.

Burg mest sannolikt borg tycker i alla fall jag.

Er, genetiv ändelse?

Bau troligtvis by, jämför med bokens Haitebau som i sin tur med absolut största sannolikhet borde vara lika med det vi idag benämner Hedeby.

Om vi då hoppar till Borgeby.

Borg = borg.

E, borde väl vara en genetiv ändelse?

By = by.

[Visi]

Angående Burgerbau så är dagens Borgeby inte bara en bra gissning utan dessutom den troligaste utifrån hur gamla namn förändrar sig över tid, dess läge vid en bred farbar å, man har funnit rester av guld- och silverhantverk inuti borgen som antyder kunglig borgplats etc.

Låter den bästa kandidaten. I alla fall en av de bättre.
Hur är det med rester efter/fynd av bostäder, festlokaler, kult, gravar, annat hantverk etc. för platsen och tiden ifråga?

[ÅkeP]

Angående Burgerbau så är dagens Borgeby inte bara en bra gissning utan dessutom den troligaste utifrån hur gamla namn förändrar sig över tid, dess läge vid en bred farbar å, man har funnit rester av guld- och silverhantverk inuti borgen som antyder kunglig borgplats etc.

Låter den bästa kandidaten. I alla fall en av de bättre.
Hur är det med rester efter/fynd av bostäder, festlokaler, kult, gravar, annat hantverk etc. för platsen och tiden ifråga?

Precis söder om borgen var där en by med gårdar. Jag har sett en kata/skiss över det och landsvägen från Lund passerade igenom byn och förbi borgen till marknaden (Löddeköpinge) på andra sidan. Dessvärre sparade jag inte ner den. Idag ligger byn Borgeby en bit därifrån, på andra sidan motorvägen. När bytomten flyttades vet jag inte. Jag vet heller inte vad som är arkeologiskt undersökt av den gamla bytomten. Kanske någon annan vet?

[Historikus]

Burgerbau.

Bau troligtvis by,

Visi;
Bau på tysk - betyder følgende (på tysk):

1) Konstruktion, Aufbau, Errichtung, Anlage, Bauwerk;

2) Gebäude, Aufbau, Haus, Bauwerk, Bebauung;

på svensk: byggnad henholdsvis byggande,

Bau har ingen merbetydning eller fortolkning som by.

Burgerbau er ikke en kendt tysk sammensat term.

[ÅkeP]

Jag hittade kartan igen, den finns i detta dokument på sidorna 48 och 49: https://www.ark.lu.se/media/utbildning/ ... y_info.pdf. Här ser man också vilken bredd ådalen har, som med lite högre vattenstånd bildar utmärkta ankringsplatser för grundgående skepp både väster om och öster om borgen.

Här finns också mer att läsa. På 1100-talet skänkte kungen borgen till ärkebiskopen att bo i. Då var det troligen fortfarande en ringborg. Gissningsvis bygges stenborgen upp först på 1200-talet när teglet hade introducerats som byggmaterial. https://docplayer.se/8378870-Borgeby-i- ... dde-a.html

[ÅkeP]

Bau har ingen merbetydning eller fortolkning som by.

Burgerbau er ikke en kendt tysk sammensat term.

Namn förändras i folkmun genom generationerna utifrån hur generationen tidigare säger. Först när man börjar göra kartor för tryck på 1800-talet slås en viss stavning av namnen fast, och då vanligen utifrån hur lokalbefolkningen benämner det. Och kartograferna kom vanligen inte från landskapet de mätte upp, så det är deras tolkningar av namnen vi se idag.