Gesta Wulinensis och vintern ca 963

[Visi]

I "Vikingakungens guldskatt" (svenska) sid 335 (avsnitt 8) står det att vintern år 963 (vintern 962/963 eller 963/964?) var "mycket kall och frosten var så stor att allt vattnet i brunnarna, floderna, sundet och vikarna frös." Det står också att det gick att gå "från Fejn till Jutland". Hungersnöd förekom också enligt samma avsnitt.

Nu vet vi ju inte om källan är pålitlig. Jag tror och hoppas det i alla fall. Framtiden får utvisa äktheten och sanningshalten.

Men går det att hitta stöd för att just vintern 963 eller omkring detta år var extra kallt?
Om jag inte misstar mig så var denna del av järnålder i genomsnitt varmare än andra delar av järnåldern och medeltiden, men jag kan ha fel.
Den påstådda kylan kan ju ha varit begränsad i rum och tid så kanske det inte gjorde något större avtryck i det material som vi i modern tid använder oss av för att få fram väder/klimatdata för forntiden.

Men om det nu var extra kallt i södra Skandinavien borde det väl ha varit det också i vissa delar av det tysk-romerska/frankiska/karolingiska riket och då skulle ju någon kunna ha skrivit en not om detta i någon tysk/fransk/latinsk källa från den tiden.

[Kungsune]

Visi, kolla om du hittar något här:
https://www.researchgate.net/publicatio ... D_750-1300

[Historikus]

Om jag inte misstar mig så var denna del av järnålder i genomsnitt varmare än andra delar av järnåldern och medeltiden, men jag kan ha fel.

Vikingevarmeperioden. Det er en velkendt sag, at klimaet var mildt i Grønland og Island omkring nordboernes bosættelse dér. Plausibelt indenfor perioden 800-1200.

Om periodens klima
Samtidige årbøger, udarbejdet i det saksiske kloster i Corvey, melder om store oversvømmelser i 942 og 968, men i 974 var der tørke hele sommeren, og i 981 tørke hele året. Lignende variationer registreredes i De frankiske Rigsannaler i begyndelsen af 800-tallet. I 811 måtte den officielle fredsslutning mellem frankerne og danerne udsættes til foråret fordi den strenge vinter havde gjort vejen ufarbar; men fire år senere mislykkedes det to gange for en frankisk hær at gå over Elben om vinteren fordi det pludselig faldt ind med varmere vejr så isen smeltede. En mindre kursændring i lavtryk fra Atlanterhavet kan forandre vejrforholdene drastisk. Derfor er det næppe muligt at lægge klimatiske forandringer til grund for teorier om denne periodes Danmarkshistorie.
https://danmarkshistorien.lex.dk/Klima_ ... C3%A6rdsel

I den sene vikingetid
I den sene vikingetid og tidlige middelalder fra cirka 900 til 1300 e. Kr. blev det atter lidt varmere. Hundredvis af små landsbyer blev anlagt ved opdyrkning af udmarker og rydning af skove. Agerbruget blev revolutioneret med indførelsen af hjulploven, som samtidig medførte en ny organisering af landsbyjorderne i lange marker med højryggede agre. Ved udgangen af middelalderen udgjorde agerjorden næsten 50 procent i de frugtbare egne, 30 procent i de skovrige egne og kun 15 procent i de sandede hedeegne.
Tema-artikel: ”Fra rå istid til velfriserede marker” af Morten Stenak, 29. dec 2021 (Kulturstyrelsen).

Vikingerne dyrkede korn på Grønland
De fundne kornaks stammer med 100 procents sikkerhed fra byg, hvilket man entydigt kan slå fast ud fra kornaksenes specifikke facon og størrelse. [ . .] »Hvis kornet var blevet importeret, ville det have været tærsket, så når vi finder aksdele, er det et meget stærkt indicium på, at de første nordboere dyrkede deres eget korn,« siger Peter Steen Henriksen. [ . .] Klimaet var lidt varmere end i dag. Grønlands sydspids var frodig og grøn og har uden tvivl virket indbydende på Erik den Røde og hans folk. Det har opmuntret dem til at forsøge sig med at dyrke noget af det såsæd, som de har medbragt fra Island. [ . .] Der gik dog ikke ret lang tid, før ethvert forsøg på korndyrkning er mislykkedes. I løbet af de første århundreder efter deres ankomst blev klimaet koldere og koldere indtil den lille istid satte ind i 1300-tallet.
https://videnskab.dk/kultur-samfund/vik ... a-gronland

Derfor forsvandt vikingerne fra Grønland
»I årene mellem 1200 og 1450 frøs bugterne i Syd- og Vestgrønland mere og mere til. Samtidig blev somrene meget blæsende. Forklaringen, på at nordboerne forsvandt, kan være, at klimaet og især mængden af havis til sidst gjorde det umuligt at få fragtet varer mellem bosættelserne og til og fra Europa. Men om vikingerne så forlod Grønland, eller hvad der ellers skete – det ved vi ikke,« siger Antoon Kuijpers.
https://videnskab.dk/kultur-samfund/der ... a-gronland

[Visi]

Tack Kungsune och Historikus för feedback och länkar!

Tyvärr är det nog svårt att hitta data för just vintrarna 962/963 och 963/964 i det skriftliga materialet från samma tid.

Lite nyfiken blir man ju på vad eventuella isborrprov eller trädårsringar säger om tidsperioden ifråga om det nu ens finns täckning för just denna korta tidsperiod och det geografiska området (med "omnejd") ifråga.

[AndreasOx]

Enligt Annals of Four Masters 963.10
http://research.ucc.ie/celt/document/T100005B#Annal.61
"An intolerable famine in Ireland, so that the father used to sell his son and daughter for food."

[Historikus]

Lite nyfiken blir man ju på vad eventuella isborrprov eller trädårsringar säger om tidsperioden ifråga om det nu ens finns täckning för just denna korta tidsperiod och det geografiska området (med "omnejd") ifråga.

Desværre, iskerneprøver fra Grønland kan ikke anvendes, da perioderne vi er interesseret i ikke giver et målbart udslag. Men der findes en anden mulighed, der indikerer de perioder vi er interesseret i.

I perioden 2007 til 2010 blev projektet ’Kongens Borge’ gennemført med omfattende undersøgelser af de tre trelleborge Aggersborg ved Limfjorden, Fyrkat ved Hobro begge i Jylland, samt Trelleborg ved Slagelse på Sjælland. Målsætningen for projektet var spørgsmålet om, hvorledes borgene relaterede sig til samtidens maritime infrastruktur og specielt den militære søfart.

Ringborgene blev anlagt ved overgangen fra en klimaperiode med kulde til en klimaperiode med høje temperaturer, som formentlig strakte sig fra 1000-tallet til slutningen af middelalderen. I en samlet oversigt over de relative vandstandssvingninger i den sydlige Nordsø identificerer Behre (2007) en regressionsfase (R6), hvis maksimum kan henføres til (vikinge)tiden omkring 950 mellem to faser af relativ stigning i vandstanden, nemlig D IIIa med transgressionsmaksimum omkring 750 og D IIIb med transgressionsmaksimum omkring 1300. Ringborgene blev således anlagt i en periode med relativ lav vandstand. Kilde: 'Kongens Borge' af Andres S. Dobat, 2013, s. 36.

Materialet som det er skitseret i ’Kongens Borge’ vedrørende ringborgene Aggersborg og Fyrkat, fremstår begge som borge, som anlagt i en maritim kontekst. Samtidig dokumenterer rapporten accelererende tørlægning af fjordene i vikingetid, som har påvirket sejlforholdene.



Værdien på den lodrette koordinat er angivet som <mNN> som betyder ’Meter über Normal-Null‘.
Diagram: Havvandstigning i Nordsøen ifølge Karl-Ernst Behre.

[Historikus]

Nu vet vi ju inte om källan är pålitlig. Jag tror och hoppas det i alla fall. Framtiden får utvisa äktheten och sanningshalten.
Men går det att hitta stöd för att just vintern 963 eller omkring detta år var extra kallt?

Visi & Kungsune
Klosteret i Corvey, melder om store oversvømmelser år 968. Tyder på en masse regn. Ifølge Behre’s diagram, sker der ca. år 950 en ændring, hvor en »Vikingevarmeperiode« med højere temperaturer fortsætter helt frem til rundt år 1300.

Perioden efterfølgende kaldes ”Den lille Istid” med start i 1300-tallet og frem til 1850-erne. Gennemsnitstemperaturen var omkring 1,5 grader lavere end i dag. Dermed er ”den lille istid” den koldeste periode siden den ”rigtige” istid. Det medførte ekstremt kolde vintre, tilfrosne bælter og korte regnvåde somre med dårlig høst (Kilde: Nationalmuseet i København).

Hvis vi ser på, hvad "Vikingakungens guldskatt" beretter om rundt år 963, har vi "mycket kall och frosten var så stor att allt vattnet i brunnarna, floderna, sundet och vikarna frös." Umiddelbart ser det ud som, at den der har forfattet teksten har tidsmæssigt været tættere på ”den lille istid” end på ”vikingevarme-perioden”. Igen en indikation, der styrker, at GW ikke er skrevet i 900-tallet.

[Yngwe]

Fast det kan man ite säga Historikus, då blandar man ihop väder och klimat.

Om jag förstår Kungsunes länk rätt finns det ganska mycket väderantecknungar att tillgå så det vore nog möjligt att gräva ner sig i arkiven och då möjligen hitta en kall vinter 963. Dilemmat är ju att det inte visar så mycket då dessa källor antagligen funnits tillgängliga tidigare också

[AndreasOx]

Enligt Annals of Four Masters 963.10
http://research.ucc.ie/celt/document/T100005B#Annal.61
"An intolerable famine in Ireland, so that the father used to sell his son and daughter for food."

Detta måste kvala in som ett tecken på naturkatastrof och mest sannolikt en kall vinter

[Visi]

Intressant Andreas!

Tyvärr står det inget explicit om just en hård, kall ellercseg vinter. Men det kan ju ha varit en av anledningarna i fallet du nämner.

Jag ställer mig frågan, om en vinter är riktigt bister på de danska (halv)öarna, innebär det då att den även var då på de brittiska/irländska öarna,?

Själv hoppas jag på att den eventuella/förmodade kalla vintern nämnd i GW kan ha nämnts i någon skriven i närtid men strax syd om Danmark. Jag har googlat en hel del men har inte hittat något stöd hitills.

Enligt artikeln Kungsune länkade till ovan sägs 900-talet vara väldigt fattigt på väderomnämningar. Tyvärr annars var artikeln fokus och upogifter raktbpå sak.