Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 19 november 2019, 08:34

Anders i Uppsala skrev:
18 november 2019, 18:02
Kungsune skrev:
18 november 2019, 13:28
Det visar sig alltså att det helt saknas hållbara argument för att separera begreppet götar från begreppet svenskar/sweoner/svear på precis samma sätt som man inte kan separera begreppet Söderkis från begreppet Stockholmare.
Står så här i Beowulf rad 2946-2948:

Detta svears och götars blodspår,
»Männens stridsstorm var vida synlig,
»Den fejd dessa folk sinsemellan väckte.


På 500-talet när detta utspelar sig och/eller ca 700 när det troligen skrevs ner betecknades svear och geater i alla fall som två olika folk. Om nu götarna var svear, så var inte geaterna götar, utan kanske gutar eller möjligen jutar...
Ja du besvarar ju ditt inlägg bra själv. Geats är högst rimligt Jutar och dessa slåss mot sweons som troligen här är götar

Castor
Inlägg: 1028
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Castor » 19 november 2019, 08:51

Kungsune skrev:
19 november 2019, 08:34
Anders i Uppsala skrev:
18 november 2019, 18:02
Kungsune skrev:
18 november 2019, 13:28
Det visar sig alltså att det helt saknas hållbara argument för att separera begreppet götar från begreppet svenskar/sweoner/svear på precis samma sätt som man inte kan separera begreppet Söderkis från begreppet Stockholmare.
Står så här i Beowulf rad 2946-2948:

Detta svears och götars blodspår,
»Männens stridsstorm var vida synlig,
»Den fejd dessa folk sinsemellan väckte.


På 500-talet när detta utspelar sig och/eller ca 700 när det troligen skrevs ner betecknades svear och geater i alla fall som två olika folk. Om nu götarna var svear, så var inte geaterna götar, utan kanske gutar eller möjligen jutar...
Ja du besvarar ju ditt inlägg bra själv. Geats är högst rimligt Jutar och dessa slåss mot sweons som troligen här är götar
Som jag ser det är det högst plausibelt att götar och jutar i grund och botten är samma folk... på samma sätt som invånarna i Wessex, Sussex och Essex är befryndade med folket i Niedersachsen. Sweons, däremot, är något helt annat.
Senast redigerad av 1 Castor, redigerad totalt 19 gånger.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 19 november 2019, 08:55

På vilka grunder?

Castor
Inlägg: 1028
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Castor » 19 november 2019, 09:19

Kungsune skrev:
19 november 2019, 08:55
På vilka grunder?
Namnen är lika och geografin och arkeologin talar för ett nära samröre mellan Jylland och området vid Göta älv.

http://docplayer.net/docs-images/43/621 ... page_7.jpg

I tidigare inlägg (i denna tråd och andra) har jag också tagit upp spridningen av D-brakteater...
D-brakteater har påträffats i bl.a. sydöstra England, Jylland och Västergötland, men inte på Själland och Gotland

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 19 november 2019, 09:58

Vilket stämmer ypperligt väl med de täta kontakter som källorna beskriver mellan jutar, daner och svear.
De svear som som är kulturellt "med på brädspelet" är de som har brakteatrar, guldringar, runstenar.
Dvs götarna.

Castor
Inlägg: 1028
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Castor » 19 november 2019, 16:22

Valdemar skrev:
16 november 2019, 18:14
Själv tycker jag kartan där både Västergötland och Östergötland är med förklarar det mesta.
I mina ögon framstår kartan som anakronistisk och osannolik. Det saknas ju naturliga förbindelser mellan de bygder som i dag utgör Västergötland och de bygder som idag utgör Östergötland. Östra Västergötland (närmast Vättern) kan betraktas som ett utmarks- och barriärområde (som hänger ihop med själva Tiveden).

Starkodder
Inlägg: 1719
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 19 november 2019, 17:32

Castor skrev:
19 november 2019, 16:22
Valdemar skrev:
16 november 2019, 18:14
Själv tycker jag kartan där både Västergötland och Östergötland är med förklarar det mesta.
I mina ögon framstår kartan som anakronistisk och osannolik. Det saknas ju naturliga förbindelser mellan de bygder som i dag utgör Västergötland och de bygder som idag utgör Östergötland. Östra Västergötland (närmast Vättern) kan betraktas som ett utmarks- och barriärområde (som hänger ihop med själva Tiveden).
Förbindelsen var väl naturligtvis över Vättern med båt. Mellan Hökensås i söder och Tiveden i norr i höjd med Hjo fanns ingen barriär.

Starkodder
Inlägg: 1719
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 19 november 2019, 17:34

Anders i Uppsala skrev:
18 november 2019, 18:02
Kungsune skrev:
18 november 2019, 13:28
Det visar sig alltså att det helt saknas hållbara argument för att separera begreppet götar från begreppet svenskar/sweoner/svear på precis samma sätt som man inte kan separera begreppet Söderkis från begreppet Stockholmare.
Står så här i Beowulf rad 2946-2948:

Detta svears och götars blodspår,
»Männens stridsstorm var vida synlig,
»Den fejd dessa folk sinsemellan väckte.


På 500-talet när detta utspelar sig och/eller ca 700 när det troligen skrevs ner betecknades svear och geater i alla fall som två olika folk. Om nu götarna var svear, så var inte geaterna götar, utan kanske gutar eller möjligen jutar...
Naturligtvis var svearna och götarna olika folk på 500-talet.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Yngwe » 19 november 2019, 18:06

Castor skrev:
19 november 2019, 16:22
Valdemar skrev:
16 november 2019, 18:14
Själv tycker jag kartan där både Västergötland och Östergötland är med förklarar det mesta.
I mina ögon framstår kartan som anakronistisk och osannolik. Det saknas ju naturliga förbindelser mellan de bygder som i dag utgör Västergötland och de bygder som idag utgör Östergötland. Östra Västergötland (närmast Vättern) kan betraktas som ett utmarks- och barriärområde (som hänger ihop med själva Tiveden).

Hökensås är knappast en barriär och inte alls att jämföra med Tiveden eller Holaveden. Terrängtypen är helt annorlunda och Hökensås är i själva verket alldeles utmärkt ur transportsynpunkt. Förmodligen var Hökensås ganska glest befolkat då jordbrukspotentialen är låg, å andra sidan lär det förekommit både skogsbruk och järnutvinning. Nån vildmark som avskärmade var det knappast då bredden bara är nån mil.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 19 november 2019, 18:19

Nu har jag räknat antal gånger danerna nämns enligt Heorot.dk:s översättning:
Daner totalt 41 gånger varav utan förled 21 gånger.
Med olika förleder på dessa radnummer:
Spjutdaner 1 601 1856 2494
Ringdaner 116 1279 1769
Västdaner 383 1578
Östdaner 392 616 828
Ljusdaner (Beorht) 427 609 609
Syddaner 463 1996
Norddaner 783
Halvdaner 1064 1069 (Halvdans folk?)
Jag tolkar alla dessa ställen som kenningar. Möjligen kan något fall av östdaner tolkas som folkbenämning, och då som de östliga danerna (på Själland?).

Geatas nämns enligt Gräslund 72 gånger varav som Weder-geatas 4 gånger och som Sjögeatas 2 gånger.
Sweons omnämns enbart som sweons vad jag kan hitta.

Varför denna väsentliga skillnad i användningen av sammansatta kenningar? Andra kenningar används, ex Ingwini och Scyldings för daner, men dessa har jag inte räknat.
Min spontana teori är att danerna var det klart "största" (mest betydande) folkslaget jämfört med geatas och sweons.

Skriv svar