Ja du besvarar ju ditt inlägg bra själv. Geats är högst rimligt Jutar och dessa slåss mot sweons som troligen här är götarAnders i Uppsala skrev: ↑18 november 2019, 18:02Står så här i Beowulf rad 2946-2948:
Detta svears och götars blodspår,
»Männens stridsstorm var vida synlig,
»Den fejd dessa folk sinsemellan väckte.
På 500-talet när detta utspelar sig och/eller ca 700 när det troligen skrevs ner betecknades svear och geater i alla fall som två olika folk. Om nu götarna var svear, så var inte geaterna götar, utan kanske gutar eller möjligen jutar...
Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Som jag ser det är det högst plausibelt att götar och jutar i grund och botten är samma folk... på samma sätt som invånarna i Wessex, Sussex och Essex är befryndade med folket i Niedersachsen. Sweons, däremot, är något helt annat.Kungsune skrev: ↑19 november 2019, 08:34Ja du besvarar ju ditt inlägg bra själv. Geats är högst rimligt Jutar och dessa slåss mot sweons som troligen här är götarAnders i Uppsala skrev: ↑18 november 2019, 18:02Står så här i Beowulf rad 2946-2948:
Detta svears och götars blodspår,
»Männens stridsstorm var vida synlig,
»Den fejd dessa folk sinsemellan väckte.
På 500-talet när detta utspelar sig och/eller ca 700 när det troligen skrevs ner betecknades svear och geater i alla fall som två olika folk. Om nu götarna var svear, så var inte geaterna götar, utan kanske gutar eller möjligen jutar...
Senast redigerad av 1 Castor, redigerad totalt 19 gånger.
Re: Beowulfskvädets topografi
På vilka grunder?
Re: Beowulfskvädets topografi
Namnen är lika och geografin och arkeologin talar för ett nära samröre mellan Jylland och området vid Göta älv.
http://docplayer.net/docs-images/43/621 ... page_7.jpg
I tidigare inlägg (i denna tråd och andra) har jag också tagit upp spridningen av D-brakteater...
D-brakteater har påträffats i bl.a. sydöstra England, Jylland och Västergötland, men inte på Själland och Gotland
Re: Beowulfskvädets topografi
Vilket stämmer ypperligt väl med de täta kontakter som källorna beskriver mellan jutar, daner och svear.
De svear som som är kulturellt "med på brädspelet" är de som har brakteatrar, guldringar, runstenar.
Dvs götarna.
De svear som som är kulturellt "med på brädspelet" är de som har brakteatrar, guldringar, runstenar.
Dvs götarna.
Re: Beowulfskvädets topografi
I mina ögon framstår kartan som anakronistisk och osannolik. Det saknas ju naturliga förbindelser mellan de bygder som i dag utgör Västergötland och de bygder som idag utgör Östergötland. Östra Västergötland (närmast Vättern) kan betraktas som ett utmarks- och barriärområde (som hänger ihop med själva Tiveden).
-
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Beowulfskvädets topografi
Förbindelsen var väl naturligtvis över Vättern med båt. Mellan Hökensås i söder och Tiveden i norr i höjd med Hjo fanns ingen barriär.Castor skrev: ↑19 november 2019, 16:22I mina ögon framstår kartan som anakronistisk och osannolik. Det saknas ju naturliga förbindelser mellan de bygder som i dag utgör Västergötland och de bygder som idag utgör Östergötland. Östra Västergötland (närmast Vättern) kan betraktas som ett utmarks- och barriärområde (som hänger ihop med själva Tiveden).
-
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Beowulfskvädets topografi
Naturligtvis var svearna och götarna olika folk på 500-talet.Anders i Uppsala skrev: ↑18 november 2019, 18:02Står så här i Beowulf rad 2946-2948:
Detta svears och götars blodspår,
»Männens stridsstorm var vida synlig,
»Den fejd dessa folk sinsemellan väckte.
På 500-talet när detta utspelar sig och/eller ca 700 när det troligen skrevs ner betecknades svear och geater i alla fall som två olika folk. Om nu götarna var svear, så var inte geaterna götar, utan kanske gutar eller möjligen jutar...
Re: Beowulfskvädets topografi
Castor skrev: ↑19 november 2019, 16:22I mina ögon framstår kartan som anakronistisk och osannolik. Det saknas ju naturliga förbindelser mellan de bygder som i dag utgör Västergötland och de bygder som idag utgör Östergötland. Östra Västergötland (närmast Vättern) kan betraktas som ett utmarks- och barriärområde (som hänger ihop med själva Tiveden).
Hökensås är knappast en barriär och inte alls att jämföra med Tiveden eller Holaveden. Terrängtypen är helt annorlunda och Hökensås är i själva verket alldeles utmärkt ur transportsynpunkt. Förmodligen var Hökensås ganska glest befolkat då jordbrukspotentialen är låg, å andra sidan lär det förekommit både skogsbruk och järnutvinning. Nån vildmark som avskärmade var det knappast då bredden bara är nån mil.
Re: Beowulfskvädets topografi
Nu har jag räknat antal gånger danerna nämns enligt Heorot.dk:s översättning:
Daner totalt 41 gånger varav utan förled 21 gånger.
Med olika förleder på dessa radnummer:
Spjutdaner 1 601 1856 2494
Ringdaner 116 1279 1769
Västdaner 383 1578
Östdaner 392 616 828
Ljusdaner (Beorht) 427 609 609
Syddaner 463 1996
Norddaner 783
Halvdaner 1064 1069 (Halvdans folk?)
Jag tolkar alla dessa ställen som kenningar. Möjligen kan något fall av östdaner tolkas som folkbenämning, och då som de östliga danerna (på Själland?).
Geatas nämns enligt Gräslund 72 gånger varav som Weder-geatas 4 gånger och som Sjögeatas 2 gånger.
Sweons omnämns enbart som sweons vad jag kan hitta.
Varför denna väsentliga skillnad i användningen av sammansatta kenningar? Andra kenningar används, ex Ingwini och Scyldings för daner, men dessa har jag inte räknat.
Min spontana teori är att danerna var det klart "största" (mest betydande) folkslaget jämfört med geatas och sweons.
Daner totalt 41 gånger varav utan förled 21 gånger.
Med olika förleder på dessa radnummer:
Spjutdaner 1 601 1856 2494
Ringdaner 116 1279 1769
Västdaner 383 1578
Östdaner 392 616 828
Ljusdaner (Beorht) 427 609 609
Syddaner 463 1996
Norddaner 783
Halvdaner 1064 1069 (Halvdans folk?)
Jag tolkar alla dessa ställen som kenningar. Möjligen kan något fall av östdaner tolkas som folkbenämning, och då som de östliga danerna (på Själland?).
Geatas nämns enligt Gräslund 72 gånger varav som Weder-geatas 4 gånger och som Sjögeatas 2 gånger.
Sweons omnämns enbart som sweons vad jag kan hitta.
Varför denna väsentliga skillnad i användningen av sammansatta kenningar? Andra kenningar används, ex Ingwini och Scyldings för daner, men dessa har jag inte räknat.
Min spontana teori är att danerna var det klart "största" (mest betydande) folkslaget jämfört med geatas och sweons.