Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Den uppsatsen är milt sagt spekulativ.
Re: Beowulfskvädets topografi
Löfvings avhandling är intressant men kanske inte direkt för denna tråd. Han är ju inne på olika incitament för maktutbyte mellan Jylland och Västergötland om än ur ett ensidigt perspektiv. Just det är väl aktuellt för tråden men i övrigt handlar det mycket om spekulativa senare förhållanden i medeltid.
Hade du något särskilt i åtanke Kylarvende?
Hade du något särskilt i åtanke Kylarvende?
-
- Inlägg: 825
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Valdemar&Kungsune!
Valdemar, det ligger en hel del i vad du skriver. Kungsune, ja lite i åtanke har jag. Då jag hittar en del som anknyter till vad jag tidigare diskuterat om Bohuslän och Ranrike. Brynjolv Ulvaide (kamel) dyker bl a upp igen och ett namn jag inte tidigare sett EIliv Gautske. Jag citerar:
"På samma ställe sägs att sveakungen, dvs. Olof
Skötkonung, hade två sysselmän över Ranrike, varav den ene hette Eiliv
Gautske, och hur daner, götar och "sveakungens" män sedan länge kämpat
om makten. Enligt Snorre slutade detta med att den tidigare nämnde
(ovan 3.1) hövdingen Brynjolv Ulvaide fick ett gott svärd och en gård i
Skee socken och titeln lendman av Olav Digre samt att bönderna i Ranrike
blev Olavs handgångne män (jämför Sveaas Andersen 1977:118f)."
"Runstenarnas thegnar och draengar har, som tidigare nämnts,
enligt min uppfattning samband med Knut den stores indirekta inflytande
över sina icke engelska områden (Löfving 1986a, 1987). Dessa stenar har
en spridning som förfaller tämligen godtycklig inom spridningsområdet
och det går inte att finna någon regelbundenhet i d eras lokalisering. De
saknas helt i Bohuslän och det övriga Viken, vilket tyder på att stenarna
tillkommit efter det att norska hövdingar tog över dessa landsdelar."
"Vidare uppger Oedman att Tegneby kyrka skulle
vara en av de äldsta i Bohuslän och att lämningar av en brygga finns på en
plats nära det ovannämnda Köpstad. Denna brygga skul le ha använts av
befolkningen på Tjörn innan där ännu fanns någon kyrka (a.a:197)."
Valdemar, det ligger en hel del i vad du skriver. Kungsune, ja lite i åtanke har jag. Då jag hittar en del som anknyter till vad jag tidigare diskuterat om Bohuslän och Ranrike. Brynjolv Ulvaide (kamel) dyker bl a upp igen och ett namn jag inte tidigare sett EIliv Gautske. Jag citerar:
"På samma ställe sägs att sveakungen, dvs. Olof
Skötkonung, hade två sysselmän över Ranrike, varav den ene hette Eiliv
Gautske, och hur daner, götar och "sveakungens" män sedan länge kämpat
om makten. Enligt Snorre slutade detta med att den tidigare nämnde
(ovan 3.1) hövdingen Brynjolv Ulvaide fick ett gott svärd och en gård i
Skee socken och titeln lendman av Olav Digre samt att bönderna i Ranrike
blev Olavs handgångne män (jämför Sveaas Andersen 1977:118f)."
"Runstenarnas thegnar och draengar har, som tidigare nämnts,
enligt min uppfattning samband med Knut den stores indirekta inflytande
över sina icke engelska områden (Löfving 1986a, 1987). Dessa stenar har
en spridning som förfaller tämligen godtycklig inom spridningsområdet
och det går inte att finna någon regelbundenhet i d eras lokalisering. De
saknas helt i Bohuslän och det övriga Viken, vilket tyder på att stenarna
tillkommit efter det att norska hövdingar tog över dessa landsdelar."
"Vidare uppger Oedman att Tegneby kyrka skulle
vara en av de äldsta i Bohuslän och att lämningar av en brygga finns på en
plats nära det ovannämnda Köpstad. Denna brygga skul le ha använts av
befolkningen på Tjörn innan där ännu fanns någon kyrka (a.a:197)."
Re: Beowulfskvädets topografi
Adreasox skrev:
Ett tips är också att alltid jämföra wikipedias artiklar på olika språk. I det här fallet ex de polska och tyska versionerna som ger betydligt mer än den svenska.Tydligare belägg än så lär inte kunna hittas på att vender kunde kallas för vandaler långt före 1100-talet, tack. Wikipedia borde uppdateras.
Re: Beowulfskvädets topografi
Ja, alltså att inrättandet av thegnar kan ha introducerats/vidareutvecklats via dansk riksorganisation är väl inte osannolikt. Likväl kan man misstänka att Olof Skötkonung tog fasta på samma principer. Det blir jukylarvende skrev: ↑3 december 2019, 15:59Valdemar&Kungsune!
Valdemar, det ligger en hel del i vad du skriver. Kungsune, ja lite i åtanke har jag. Då jag hittar en del som anknyter till vad jag tidigare diskuterat om Bohuslän och Ranrike. Brynjolv Ulvaide (kamel) dyker bl a upp igen och ett namn jag inte tidigare sett EIliv Gautske. Jag citerar:
"På samma ställe sägs att sveakungen, dvs. Olof
Skötkonung, hade två sysselmän över Ranrike, varav den ene hette Eiliv
Gautske, och hur daner, götar och "sveakungens" män sedan länge kämpat
om makten. Enligt Snorre slutade detta med att den tidigare nämnde
(ovan 3.1) hövdingen Brynjolv Ulvaide fick ett gott svärd och en gård i
Skee socken och titeln lendman av Olav Digre samt att bönderna i Ranrike
blev Olavs handgångne män (jämför Sveaas Andersen 1977:118f)."
"Runstenarnas thegnar och draengar har, som tidigare nämnts,
enligt min uppfattning samband med Knut den stores indirekta inflytande
över sina icke engelska områden (Löfving 1986a, 1987). Dessa stenar har
en spridning som förfaller tämligen godtycklig inom spridningsområdet
och det går inte att finna någon regelbundenhet i d eras lokalisering. De
saknas helt i Bohuslän och det övriga Viken, vilket tyder på att stenarna
tillkommit efter det att norska hövdingar tog över dessa landsdelar."
"Vidare uppger Oedman att Tegneby kyrka skulle
vara en av de äldsta i Bohuslän och att lämningar av en brygga finns på en
plats nära det ovannämnda Köpstad. Denna brygga skul le ha använts av
befolkningen på Tjörn innan där ännu fanns någon kyrka (a.a:197)."
så klart spekulationer. Man konkurrerade ju om Bohuslän så båda maktbrukarna kan ju ha satt väldigt likartade avtryck. För att förstå vad stenarna signalerar efter frågeställningen måste man först veta om de restes där en thegn utövade makt eller i ett område där en thegn rekryterades. Dvs riktades thegnstenarna mot undersåtarna eller var de skrytstenar för släkten hemma? Man får ju börja med att fråga sig vilka som troligast kunde ta till sig texten.
Re: Beowulfskvädets topografi
Nu är ju faktiskt inte originaltexten alls formulerad på det viset utan det är en mycket fri tolkning."På samma ställe sägs att sveakungen, dvs. Olof
Skötkonung, hade två sysselmän över Ranrike, varav den ene hette Eiliv
Gautske, och hur daner, götar och "sveakungens" män sedan länge kämpat
om makten
I själva verket står det att Norska, danska och svenska kungar sedan länge tvistat om/delat upp området. Något stycke längre fram presenteras motståndarna på den svenska sidan med den högst förväntade beteckningen "götar". Alltså inga götar som bråkar med sveakungens män. De utgör "sveakungens män" i denna landsända.
Re: Beowulfskvädets topografi
I denna sena fas av vikingatiden är det så att Götarna är i krig regelbundet med Norrmännen (aldrig Danskar?). Deras relation till Sveakungen är:
- de sköter kriget själva
- de får hjälp
- de väntar hjälp som inte kommer
I sagor som beskriver äldre tider nämns sällan?/aldrig? Sveakungen och Norrmännen krigar mot Götar och Älvagrimar.
- de sköter kriget själva
- de får hjälp
- de väntar hjälp som inte kommer
I sagor som beskriver äldre tider nämns sällan?/aldrig? Sveakungen och Norrmännen krigar mot Götar och Älvagrimar.
Re: Beowulfskvädets topografi
Har du någon uppställning med faktiska exempel? Jag minns bara ett fåtal omnämnda stridigheter och 2 av dessa leds av sveakungen personligen. Götarna betecknas emellanåt dessutom bara som “svenskar”.
Re: Beowulfskvädets topografi
Gör ett försök:
Håkon Den Gode gjorde Götarna skattskyldiga.
Magnus Barfot tog femton Härader ur Götarnas Lag.
västgöten Junker Knut drev på 1200-talet krig mot Norge. Vad vi vet är inte någon svensk kung inblandad.
I Olov Heliges Saga ingår Götarna ett separat avtal med norske kungen om fred.
”Först bör vi försöka sonas med Sveakungen, men lyckas inte detta finns möjligheten att söka den norske kungens beskydd”
Håkon Den Gode gjorde Götarna skattskyldiga.
Magnus Barfot tog femton Härader ur Götarnas Lag.
västgöten Junker Knut drev på 1200-talet krig mot Norge. Vad vi vet är inte någon svensk kung inblandad.
I Olov Heliges Saga ingår Götarna ett separat avtal med norske kungen om fred.
”Först bör vi försöka sonas med Sveakungen, men lyckas inte detta finns möjligheten att söka den norske kungens beskydd”
Re: Beowulfskvädets topografi
I Olov Den Heliges Saga anges ”själva Svitjod” (Svitjod Sjalf)
-Södermanland
-Västmanland/Fjärhundraland
- Tiundaland, som den tredje delen av Svitjod
- Attundaland, som den fjärde
- Sjöland, längs havet
-Södermanland
-Västmanland/Fjärhundraland
- Tiundaland, som den tredje delen av Svitjod
- Attundaland, som den fjärde
- Sjöland, längs havet