Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
kylarvende
Inlägg: 582
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 2 juli 2020, 16:56

Hej!
Jag har efterfrågat litteratur angående de arkeologiska utgrävningarna i föregånde inlägg. Men ännu inte fått ngt. Allmänt sett är det Inte lätt att hitta sägner som beskriver ngt som liknar Beowulfs död. Så här långt är läget: Angående sägner som liknar Beowulfs död är de tre berättelsena angånde Aremark de som kommer närmast (Läs Einar Østmos bok tidigare beskriven).

Den som är intresserad av om ngn konungs död finns beskriven angående fornminnen i Aremark bör läsa följande som finns på antikvariat:

Skjelsvik, E. & Miland, G., Tradisjon folketro og navn i tillknytning til fornminner, Årbok for Telemark, 1979

kylarvende
Inlägg: 582
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 7 juli 2020, 18:22

Stort tack till Mette Palm, museumsinspektør, MUSEUM NORDSJÆLLAND, Hillerød. Hon har letat fram litteratur angående Dragebjerg. Då man inte bör återge andras mail tar jag bara med omfånget av utgrävningarna "Det er ikke alle høje, der er blevet udgravet, kun nogle af dem" och referenserna:

All original dokumentation ligger på Nationalmuseet.

https://naturstyrelsen.dk/naturoplevels ... rdigheder/

http://www.kulturarv.dk/fundogfortidsmi ... tet/94391/

Aner og Kersten 1995:
Die Funde der älteren Bronzezeit Band I, Frederiksborg und Københavns Amt.
Under ”Strø Herred” kan du læse om højene ved Sonnerup, hvor nr. 227 er samme høj som 010305-23A, og 228 er samme høj som 010503-26 (s. 71-74). Genstandene, der var i højene, kan du se på Tafl. 38-39. De er virkelig flotte.


Marie Walter 1995:
Spor fra Halsnæs oldtid. 27 s.
Kan innehålla information. Den kan lånas på danska bibliotek.

Kungsune
Inlägg: 1362
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 4 september 2020, 08:27

En fråga som kom upp här för ett tag sedan var om inte Heorot uppfördes på nyvunnen dansk mark någonstans i det område vi idag kallar Mecklenburg-Vorpommern. Tycker det är ett intressant alternativ. Det är ju ett område som betraktas som Hathubardernas hemvist och i Beowulfkvädet framstår det som att Roar lät bygga Heorot efter att han vunnit seger. Det folkslag han stiftade fred med genom att gifta bort sin dotter till deras prins var ju just Hathubarderna. Den tilltänkta svärsonen kände väl terrängen och gjorde ju som bekant uppror redan på bröllopsfesten. Nog verkar Heorot ligga på Hathubardisk mark. Tittar man sedan på kustlinjen längs Vorpommern så har vi dessa branta vita klinter återkommande liksom höga strandvallar. Mycket väl överensstämmande med dikten.

Starkodder
Inlägg: 998
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 4 september 2020, 15:01

Kungsune skrev:
4 september 2020, 08:27
En fråga som kom upp här för ett tag sedan var om inte Heorot uppfördes på nyvunnen dansk mark någonstans i det område vi idag kallar Mecklenburg-Vorpommern. Tycker det är ett intressant alternativ. Det är ju ett område som betraktas som Hathubardernas hemvist och i Beowulfkvädet framstår det som att Roar lät bygga Heorot efter att han vunnit seger. Det folkslag han stiftade fred med genom att gifta bort sin dotter till deras prins var ju just Hathubarderna. Den tilltänkta svärsonen kände väl terrängen och gjorde ju som bekant uppror redan på bröllopsfesten. Nog verkar Heorot ligga på Hathubardisk mark. Tittar man sedan på kustlinjen längs Vorpommern så har vi dessa branta vita klinter återkommande liksom höga strandvallar. Mycket väl överensstämmande med dikten.
Varifrån kommer uppgiften ursprungligen, att Hadubarderna, Ingeld och Frode kan sökas i Tyskland?

Kungsune
Inlägg: 1362
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 9 september 2020, 13:49

Tror det började med Sophus Bugge men de flesta kopplar dem till Longobarder/Saxare. Dels för att det är dessa folk som benämns -bard i andra källor och dels för att platsnamn med bard finns i området. Det är ganska tunt med fasta belägg med andra ord som med det mesta i denna forskning. Om det stämmer att de var invånare Mellan Rügen och Elbe så passar det bra med övrig historieskrivning.

Starkodder
Inlägg: 998
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 9 september 2020, 16:26

Kungsune skrev:
9 september 2020, 13:49
Tror det började med Sophus Bugge men de flesta kopplar dem till Longobarder/Saxare. Dels för att det är dessa folk som benämns -bard i andra källor och dels för att platsnamn med bard finns i området. Det är ganska tunt med fasta belägg med andra ord som med det mesta i denna forskning. Om det stämmer att de var invånare Mellan Rügen och Elbe så passar det bra med övrig historieskrivning.
Frode och Ingeld förknippar jag mest med Norden.

kylarvende
Inlägg: 582
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 9 september 2020, 22:16

Kungsune!

Även här har Sophus Bugge synpunkter, se näst nedersta länken.

Om det finns en koppling mellan järnutvinning och vaerl, vädur och väder så borde det väl åtminstone finnas myrar att utvinna myrmalm ur. Men först lite repitition så jag förstår vad jag skriver om.

https://www.geni.com/people/Ketil-Wethe ... 3645712890

"Ketil "Ram" Wether
Birthdate: circa 785
Birthplace: Raumsdal Norway"

Var ligger då Raumsdal?:

https://en.wikipedia.org/wiki/M%C3%B8re_og_Romsdal

"It borders the counties of Trøndelag, Innlandet, and Vestland. "

http://www.waughfamily.ca/Ancient/

"Landnámabók, regarded as the most reliable of the sources, claims Ketill was the son of a great hersir ‘lord’ Björn Buna, son of the chieftain Wether-Grim of Sogn."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sognefjorden

https://archive.org/stream/booksettleme ... g_djvu.txt

"Chapter XVI. There was a man named Roll, the son of Vedrar (Wether) Grim, the son of Asi a hersir ; he had the management of the affairs of Aud, and was most honoured by her."

För att återkomma till myrmalm:

https://no.wikipedia.org/wiki/Myr

”Også i Norge er myrene et viktig trekk i landskapet de fleste steder. Tidligere var ca. ti prosent av landarealet (30 000 km²) dekket av myr, men gjennom omfattende grøfting fra slutten av 1800-tallet er dette redusert til under 20 000 km².”

https://no.wikipedia.org/wiki/Jernvinne_i_Norge

”Jernvinna tar utgangspunkt i myrmalm, det vil si jernforbindelser (FeOOH) som etter hvert vaskes ut fra berggrunn og løsmasser, og som avsettes i vann og myr.”

”Kullgroper og andre spor etter jernvinna er dertil funksjonelle fornminne (i motsetning til f.eks. gravhauger og helleristninger som tolkes som intensjonelle fornminner), og områder med intensiv jernframstilling kan gi et bilde av økonomiske og sosiale forhold i jernalder og middelalder.”

”Fase I, den eldste, tok til i begynnelsen av jernalderen og varer fram til om lag 600 e.Kr. Fra Midt-Norge er de eldste dateringene til om lag 300 f.Kr. Ovnene i denne perioden har enkelte fellestrekk i hele Norge. Det har vært en underliggende grop for oppsamling av slagg, over gropa har det stått en sjakt av leire, hvor selve framstillingsprosessen skjedde. I Trøndelag er det fra denne perioden kjent en type anlegg med standardisert måte å konstruere ovnene på («rosettanlegg»), som ikke er kjent utenfor Trøndelag og til dels Jämtland og Härjedalen i Sverige. Slaggropa i de midtnorske ovnene kunne tømmes mellom hver gang man brukte ovnen. På Øst- og Sørlandet måtte leiresjakten over gropen rives mellom hver brenning.”

”Det er mye som tyder på at jernframstilling i hovedsak foregikk i utmark og marginale områder, og var et bierverv (eller hovederverv) på gårder i disse utkantområdene, der åkerbruket ikke ga tilstrekkelig livberging. Jern var derfor trolig en tidlig handelsvare.”

https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... FULLTEXT02

”Även på den norska sidan, vid Bertnem i Trøndelag, finns stora gravhögar som symboliserar centraliserad makt. Järnproduktionen i Trøndelag var som högst på 200–300-talen och 18 av de 33 fornborgarna i Trøndelag är koncentrerade till de rika bygderna längst in i Trondheimsfjorden (Solberg 2000: 113).”

Områder där "Ketil "Ram" Wether var jarl i, nämligen Raumsdal, gränsar alltså till Trøndelag. Men hur ligger det då till med Wether "Vädur" Sognejarl, tidigare diskuterad? Förekom det järnframställning i hans hemtrakter?

http://arkeologi.blogspot.com/2005/

”Er jernvinna noe av forklaringen på de mange rike gravene fra romersk jernalder i indre Sogn? Ved Lomsli i Vik vet vi iallfall nå at man drev med utvinning av jern fra myrmalm omkring Kristi fødsel, og det er neppe noen grunn til å tro at anlegget her er et isolert tilfelle.”

Fanns det även järnutvinning i Østfold, trots att man på ”Øst- og Sørlandet måtte leiresjakten over gropen rives mellom hver brenning”?:

https://www.tunehistorielag.com/severdi ... tadfeltet/

”Østfold fylkeskommune i samarbeid med Riksantikvaren sto bak ryddingen og tilretteleggingen av Opstadfeltet i 2008.”

”Bygdas beliggenhet og sentrale plassering for datidens transportveier er nok mye av årsaken til at Tune var et attraktivt sted. Metoden for utvinning av jern i jernalderen kan også være noe av årsaken. Jern ble utvunnet av myrmalm, og det var mange myrer i områdene rundt Opstad.”

https://snl.no/Norges_historie

”I jernalderen ble folk mer knyttet til gården. Flere steder i landet, som ved Hunn i Østfold, ser vi spor etter mange generasjoner med graver på samme sted. Det tyder på at folk utnyttet jorda mer intensivt, og at de følte sterk tilknytning til gården.”

https://snl.no/Hunn

Hunn er et gravfelt i Fredrikstad kommune, Østfold, ca. 6 km øst for bysenteret.

”Navnet Hunn er liksom det tilsvarende i Hunndalen, egentlig et elvenavn; etter språkforsker Sophus Bugge kan det høre sammen med et gammelt verb som svarer til gotisk hinþan, 'fange', og sikte til fiskefangst.”

På senare tid finns järnbruket i Moss, som dock huvudsakligen verkar ha använt järnmalm som råvara:

https://en.wikipedia.org/wiki/Moss_Jernverk

Kungsune
Inlägg: 1362
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 10 september 2020, 10:43

Starkodder skrev:
9 september 2020, 16:26
Kungsune skrev:
9 september 2020, 13:49
Tror det började med Sophus Bugge men de flesta kopplar dem till Longobarder/Saxare. Dels för att det är dessa folk som benämns -bard i andra källor och dels för att platsnamn med bard finns i området. Det är ganska tunt med fasta belägg med andra ord som med det mesta i denna forskning. Om det stämmer att de var invånare Mellan Rügen och Elbe så passar det bra med övrig historieskrivning.
Frode och Ingeld förknippar jag mest med Norden.
Ja, i den medeltida litteraturen men det har ju ganska liten betydelse när vi diskuterar Beowulf.

kylarvende
Inlägg: 582
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 10 september 2020, 15:37

Kungsune!
Ja, jag håller med dig. Själv blir jag lite missnöjd av Bugges tolkning av Hunn. Jag hade hoppats på en koppling till folkslaget.

Starkodder
Inlägg: 998
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 10 september 2020, 16:47

Kungsune skrev:
10 september 2020, 10:43
Starkodder skrev:
9 september 2020, 16:26
Kungsune skrev:
9 september 2020, 13:49
Tror det började med Sophus Bugge men de flesta kopplar dem till Longobarder/Saxare. Dels för att det är dessa folk som benämns -bard i andra källor och dels för att platsnamn med bard finns i området. Det är ganska tunt med fasta belägg med andra ord som med det mesta i denna forskning. Om det stämmer att de var invånare Mellan Rügen och Elbe så passar det bra med övrig historieskrivning.
Frode och Ingeld förknippar jag mest med Norden.
Ja, i den medeltida litteraturen men det har ju ganska liten betydelse när vi diskuterar Beowulf.
Tolkningsfråga som vanligt.

Skriv svar