Tyvärr är stenen borta.
Och det är inte helt känt var stenen stod från början.
Men Peringskiöld tecknar av stenen och närmiljön 1709/1710.
Tolkningen av Perinskiölds runavbildning enligt Henrik Williams:
"Ingvar och Trofast och Husrik/Osrik lät resa sten efter den gode 'drängen' Styrbjörn".
Se https://uu.diva-portal.org/smash/get/di ... TEXT01.pdf sid. 116.
En annan tolkning är enligt Liljegren 1876:
"Ingwar och Göt(?)-fast och Usrik läto rita sten efter den bland kämpar gode Styrbjörn".
Se https://www.raa.se/runinskrifter/sri_up ... text_2.pdf sid. 117.
Enligt http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... analys.pdf sid. 18 menar författarna att Anne-Sofie Gräslund muntligen sagt att stenens stil ser ut att vara Pr3, dvs. från 1040/1050-1070/1080.
I Sven Rosborns bok "Vikingakungens guldskatt" (2021) sid. 180-181, 354 sägs Erik Segersälls brorson Björn ha undvikit att bli torterad och därför blivit dräpt av sina medkämpar Usrik, Ingkvar och Gotmar.
(Björn/Styrbjörn död cirka 986 i samband med slaget vid Fyrsivallarna eller precis straxt innan).
Vad är egentligen rätt här?
Är runorna på stenen ristade långt efter slaget? (Cirka 50-100 år senare)
Eller är Gräslunds stilindelning helt uppåt väggarna i detta fall?
Om det sistnämnda, hur många andra stenar kan då vara felplacerade rent tidsmässigt?
Eller är Gesta Wulinensis ett ihopkok av senare tiders källor och därför inte trovärdig? (Jag har svårt att tro detta själv)
Andra sidor om stenen ifråga:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Upplands_ ... rifter_972
Runstenen U 972 (Gnistastenen)
Re: Runstenen U 972 (Gnistastenen)
Jag tror inte att Svens teori stämmer. Dvs runstenen är inte rest över Styrbjörn död 986 utan för en helt annan Styrbjörn långt senare.
Den "historiske" Styrbjörn borde omnämnts med en viktigare titel än dräng/gode.
Den "historiske" Styrbjörn borde omnämnts med en viktigare titel än dräng/gode.
Re: Runstenen U 972 (Gnistastenen)
Först.
Fast namnkombinationen Ingvar, Usrik och Styrbjörn på både en sten och i en skriftlig källa är så extremt ovanlig att de borde röra sig om samma personer.
Att platsen i ena fallet är Gnista eller närområde (stenen) och "Sala" (Gamla Uppsala, Fyrisvallarna eller i närheten) i det andra fallet (Gesta Wulinensis) pch dessa platser ligger ju nästgårds och detta gör ju det ännu mera osannolikt att det skulle röra sig om två helt olika gäng.
Enklast just nu tycker jag att Gräslund är fel ute i alla fall när det gäller Gnistastenen. En annan enkel lösning är väl om Perinskiöld kan ju ha missat streck/slingor här och där eller kanske lagt till streck/slingor och på så sätt "lurat" Gräslund.
Sedan.
Stenen ifråga och Svens uppgifter tycker jag är högintressanta. Sven menar att det är troligt att Styrbjörn blev begravd i en fyrkantig stensättning som man ser bakom stenen på Perinskiölds bild.
Kanske skulle man med markradar i området kunna hitta Styrbjörns grav?
(Styrbjörn var enligt Svens bok kristen och då borde han ju inte ha blivit bränd så då kan det ju finnas ett skelett, tänder och eventuellt gravgåvor kvar att undersöka).
Fast namnkombinationen Ingvar, Usrik och Styrbjörn på både en sten och i en skriftlig källa är så extremt ovanlig att de borde röra sig om samma personer.
Att platsen i ena fallet är Gnista eller närområde (stenen) och "Sala" (Gamla Uppsala, Fyrisvallarna eller i närheten) i det andra fallet (Gesta Wulinensis) pch dessa platser ligger ju nästgårds och detta gör ju det ännu mera osannolikt att det skulle röra sig om två helt olika gäng.
Enklast just nu tycker jag att Gräslund är fel ute i alla fall när det gäller Gnistastenen. En annan enkel lösning är väl om Perinskiöld kan ju ha missat streck/slingor här och där eller kanske lagt till streck/slingor och på så sätt "lurat" Gräslund.
Sedan.
Stenen ifråga och Svens uppgifter tycker jag är högintressanta. Sven menar att det är troligt att Styrbjörn blev begravd i en fyrkantig stensättning som man ser bakom stenen på Perinskiölds bild.
Kanske skulle man med markradar i området kunna hitta Styrbjörns grav?
(Styrbjörn var enligt Svens bok kristen och då borde han ju inte ha blivit bränd så då kan det ju finnas ett skelett, tänder och eventuellt gravgåvor kvar att undersöka).
Re: Runstenen U 972 (Gnistastenen)
Läser man SRI-beskrivningen (RAÄ-länken) så kan Peringsliöld mycket väl hittat på det mesta. Deras slutkläm: "Några mansnamn Trofast och Husrik finnas icke kända från äldre tid; de äro konstruktioner av Peringskiöld. Namnet Styrbiorn är däremot väl belagt i svenska runinskrifter (se Sö 339), och det är därför möjligt, att det har funnits även på Gnista-stenen. Det står emellertid för sig inom runslingan, och dess samband med den övriga inskriften är oklar. Det är ingalunda säkert, att den döde, över vilken stenen är rest, har burit detta namn"
Celsius skriver att inskriften 20 år efter Peringskiölds teckning var nästan utplånad. Peringskiölds avbildning av ornamenteringen är alltså mycket osäker. En utgrävning vore oavsett detta mycket intressant.
Celsius skriver att inskriften 20 år efter Peringskiölds teckning var nästan utplånad. Peringskiölds avbildning av ornamenteringen är alltså mycket osäker. En utgrävning vore oavsett detta mycket intressant.
Re: Runstenen U 972 (Gnistastenen)
Stämmer. Peringskiöld kan ha chansat en del i sin tolkning. Men ändå märkligt att hans tolkning av alla namn är nästan helt identisk med de namn* som nu dyker upp i Rosborns bok 2021. Märkligt också som du nämner att Peringskiöld lyckas hitta runor på stenen men Celsius några decennier senare menar att de då är borta.
*Bara ett namn av fyra son missmatchar då Trofast alternativt Götfast vs. Gotmar.
*Bara ett namn av fyra son missmatchar då Trofast alternativt Götfast vs. Gotmar.
Re: Runstenen U 972 (Gnistastenen)
Någon som vet om det kan finnas en högupplöst bild på Peringskiölds bild av stenen på nätet?
Re: Runstenen U 972 (Gnistastenen)
Intressant att jämföra ovan nämnda sten med U344.
På sistnämnda sten nämns Ulf och tre gäller i England, den 1a under Toste, den 2a under Torkettil, den 3e under Knut.
Stilen Pr3. Alltså cirka 1050-1080 enligt Gräslunds stilgruppering.
Men om man nu antar att Knut = Knut den store så borde den sista gälden ha tagits före det att Knut blev kung i England (kung där fr.o.m. 1016). De två tidigare gälderna skulle då kunna vara tagna i slutet av 900-talet eller under det 1a eller 2a decenniet på 1000-talet.
Jag ställer mig återigen frågan om Gräslund är helt fel ute i tid när det gäller vissa runstenar i Uppland.
Om U344, se bla:
https://app.raa.se/open/runor/inscripti ... 190afa6032
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Orkesta_Runestones
På sistnämnda sten nämns Ulf och tre gäller i England, den 1a under Toste, den 2a under Torkettil, den 3e under Knut.
Stilen Pr3. Alltså cirka 1050-1080 enligt Gräslunds stilgruppering.
Men om man nu antar att Knut = Knut den store så borde den sista gälden ha tagits före det att Knut blev kung i England (kung där fr.o.m. 1016). De två tidigare gälderna skulle då kunna vara tagna i slutet av 900-talet eller under det 1a eller 2a decenniet på 1000-talet.
Jag ställer mig återigen frågan om Gräslund är helt fel ute i tid när det gäller vissa runstenar i Uppland.
Om U344, se bla:
https://app.raa.se/open/runor/inscripti ... 190afa6032
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Orkesta_Runestones
Re: Runstenen U 972 (Gnistastenen)
Givetvis kan Ulf ha varit gammal när han dog. Och då kan Gräslund självklart vara rätt ute. Men ändå lite märkligt att stenen helt fokuserar på gamla händelser under Ulfs tidigvuxna liv även om de var extraordinära. Dessutom kan Ulf faktiskt ju ha dött strax efter sista gälden.
Re: Runstenen U 972 (Gnistastenen)
Tycker nog snarare tvärt om, att om Ulf varit med och tagit hela tre gälder i sin tidiga karriär så måste det mer eller mindre ha definierat honom som person i resten av hans liv och varit ett givet tema för minnesskriften.
Här ger Gräslund flera exempel på hur hon kommit fram till den relativa kronologin mellan stilarna, samt vilka absoluta hållpunkter hon har: https://studentportalen.uu.se/uusp-weba ... tId=148881 Bland annat tar hon upp just U344, och drar slutsatsen att Ulf dog långt efter sin ungdoms vikingabragder. Vet mig dock ha läst en annan slutsats, där författaren i fråga med matematiska beräkningar ville visa att Gräslunds dateringar var orimliga, eftersom flertalet personer utifrån hennes kronologi skulle ha blivit 80-90 år. Tror det kan ha varit Bernt Lucke men hittar tyvärr inte någon tillgänglig version. Gälderna det rör sig om på U344 torde väl för övrigt vara Knut den stores 1018, Torkel den höges 1014 samt den utan namngiven ledare under tidsspannet 1008-1012? En sextioårig Ulf är väl fullt rimligt?
Att Gnistastenen utifrån Peringskiölds avritning var utförd i Pr3 tycker jag inte det bör råda någon tvekan om, och inte heller kring Pr3:s relativa datering till efter Fp och Pr2 eller att Pr3 sorterar under Urnesstilen. Men går det att lita på Peringskiölds återgivning? Enligt Källströms minnesskrift gjorde Peringskiöld ofta fantasifulla tolkningar av innehållet i runtexterna, men själva avbildningen var han mycket noggrann med. Källström skriver bland annat om honom som
Utifrån träsnittet kan man väl dock få intrycket att mycket av inskriften som Celsius ansåg var oläslig var svårtydd redan för Peringskiöld. Början av den avbildade inskriften ger ju ett osäkert intryck, och att det skulle stå Ingvar tycker jag personligen inte känns särskilt troligt. Också att sista urrunan i Styrbjörn är vänd uppochner känns ju märkligt. Namnet Usrik däremot förefaller den gode Peringskiöld ha varit tämligen säker på, möjligen också Trofast.
Sammanfattningsvis tycks det mig alltså som att det är ett och ett halvt namn av fyra som stämmer överens med GW och inte tre av fyra. Och stenens tillkomst under 1000-talets mitt känns trovärdig.
Här ger Gräslund flera exempel på hur hon kommit fram till den relativa kronologin mellan stilarna, samt vilka absoluta hållpunkter hon har: https://studentportalen.uu.se/uusp-weba ... tId=148881 Bland annat tar hon upp just U344, och drar slutsatsen att Ulf dog långt efter sin ungdoms vikingabragder. Vet mig dock ha läst en annan slutsats, där författaren i fråga med matematiska beräkningar ville visa att Gräslunds dateringar var orimliga, eftersom flertalet personer utifrån hennes kronologi skulle ha blivit 80-90 år. Tror det kan ha varit Bernt Lucke men hittar tyvärr inte någon tillgänglig version. Gälderna det rör sig om på U344 torde väl för övrigt vara Knut den stores 1018, Torkel den höges 1014 samt den utan namngiven ledare under tidsspannet 1008-1012? En sextioårig Ulf är väl fullt rimligt?
Att Gnistastenen utifrån Peringskiölds avritning var utförd i Pr3 tycker jag inte det bör råda någon tvekan om, och inte heller kring Pr3:s relativa datering till efter Fp och Pr2 eller att Pr3 sorterar under Urnesstilen. Men går det att lita på Peringskiölds återgivning? Enligt Källströms minnesskrift gjorde Peringskiöld ofta fantasifulla tolkningar av innehållet i runtexterna, men själva avbildningen var han mycket noggrann med. Källström skriver bland annat om honom som
Exempel framförs också på andra idag bevarade runstenar som Peringskiöld avbildat mycket mer autentiskt än andra avbildare. http://www.k-blogg.se/2020/03/24/till-m ... stecknare/...en mycket noggrann iakttagare. Detta fick vi en påminnelse om för ett par år sedan när runstenen Sö 91 återupptäcktes vid Stora Tidö, också utanför Eskilstuna. Denna var tidigare bara avbildad av Peringskiöld, som bland annat hade läst en runföljd þuþ, där man skulle vänta runorna kuþ. Detta såg ut som en ren felläsning, men nu när stenen åter blev tillgänglig kunde vi konstatera att det av allt att döma står þuþ på stenen. Här var det alltså ristaren och inte Peringskiöld som hade gjort ett misstag.
Utifrån träsnittet kan man väl dock få intrycket att mycket av inskriften som Celsius ansåg var oläslig var svårtydd redan för Peringskiöld. Början av den avbildade inskriften ger ju ett osäkert intryck, och att det skulle stå Ingvar tycker jag personligen inte känns särskilt troligt. Också att sista urrunan i Styrbjörn är vänd uppochner känns ju märkligt. Namnet Usrik däremot förefaller den gode Peringskiöld ha varit tämligen säker på, möjligen också Trofast.
Sammanfattningsvis tycks det mig alltså som att det är ett och ett halvt namn av fyra som stämmer överens med GW och inte tre av fyra. Och stenens tillkomst under 1000-talets mitt känns trovärdig.
Re: Runstenen U 972 (Gnistastenen)
Mycket givande inlägg Soar. Frågan blir ju både vad det egentligen står i Gestan och vad det egentligen står på runstenen. Kanske inte alls särskilt likt i slutändan.