Var är Uppåkras gravar?

[iznogoud]

Här är lite länkar som jag hittade efter en sökning på "skillnad erosion och plöjning" . Som jag förstår det vill bönderna i största möjliga mån hålla jordlagret i en jämn nivå för bästa skörd. Som riktmärke kan en hög mitt i åkern fungera bra, antar jag. Men jag är varken bonde eller arkeolog

http://www.slf.fi/Filer/Sparsam%20trakt ... g_webb.pdf

http://www.slu.se/Documents/externwebbe ... o99-14.pdf

http://www.vaderstad.com/se/know-how/jordanalys/erosion

http://www.wetlands.se/pdf/wet_skyddszoner.pdf

Linn Mattsson: Åker, gård och erosion
http://kundftp.datahalland.se/kulturmil ... on_web.pdf

[Kungsune]

Efter att ha skummat igenom denna tråd tycker jag mig se att ni pratar förbi varann ganska rejält. Yngwe har jag rätt om jag tolkar din poäng som att du vill förklara den karterade fornlämningsbildens luckor med bla erosion?
Sven, har jag rätt om jag tolkar dig som om du menar att även om ytlagret rörs om så finns nästan alltid lämningar kvar under ploglagret samt artefaktfragment i ploglagret?

Diskussionen här borde kanske istället mer handla om inventeringsmetodik samt de olika metodikernas representativitet i fullåkersbygd?
Sedan har helt klart Leif en viktig poäng när det gäller synen på järnålderns gravskick.

[Yngwe]

Njaa


Snarast att erosion är en faktor som kan påverka fornlämningsbilden och göra det olika på olika platser, beroende på jordens beskaffenhet, väder och klimat (även på micro-nivå) samt markanvändning.

Ur det kommer en tanke att innan man börjar tolka frånvaro av t.ex. gravar som resultat av lokala sedvänjor, bör man se om erosion är en faktor på lokalen. Om lokalen är Uppåkra så bör man då rimligen försöka, vilket lär bli riktigt knepigt, utreda erosionens effekter över tid i närområdet.


Jag kan inte annat än toka arkeologernas inlägg som att ytterst liten hänsyn tas till detta idag. Det framgår ju rätt tydligt att man inte vet hur erosion fungerar, vilket i sig inte är någon skam. Med det är ju inte långt från Uppåkra till SLU i Alnarp så kanske kan man gemensamt komma fram till svar på frågan om Uppåkra-området är drabbat.

[Kungsune]

Jag tror snarare att man som arkeolog i huvudsak koncentrerar sig på att få ut så mycket info på så kort tid och så begränsad yta som möjligt. De undersökningar som sker är ju som regel för att säkerställa att så mycket info som möjligt räddas vid exploatering i kända fornlämningsmiljöer. Jag håller med dig Yngwe om att man missar en jäkla massa ytor som inte är seriöst inventerade ffa i fullåkersbygd pga att markytan är tom på signalerande högar osv. I skogsbygd är det ännu sämre eftersom man inte förväntar sig något. Bäst är det i randbygden där odlingsodugliga impediment bevarat lämningarna över ytlagret. Där har man oftast inventerat åkrarna också eftersom bevarade lämningar signalerar verksamhet. I fullåkersbygder som runt Lund eller Vara är investeringsnivåerna i plogmassorna mindre. Ändå har man just på slätterna hittat flatmarksgravfälten. Jag tror att gravfälten finns kvar. Dessutom är de svåra att finna vid ytinventering då det inte är tvunget att man påverkat och rört upp gravgömmorna i tillräcklig omfattning.

[Yngwe]

Jag ser inte att det ena utesluter det andra, och ska man dra det längre så kan ju erosion även åstadkomma så omfattande överlagring att gravar och annat blir mycket svåra att finna.

Hypotetiskt skulle en halvmeters erosion på en ås kunna avsättas i dalen nedanför och öka jordlagret med en halvmeter där.

Jag vill inte påstå något om erosionsverkan i Uppåkra, men kan konstatera att det på erosionsrisk-kartor tillhör områden med högre risk.

[Kungsune]

Men vid så svår erosion borde lösfynd ha dykt upp och markerats in på kartor om det rör sig om så betydande anläggningar som kan väntas i Uppåkra. Uppåkra tror jag kan hålla på rejäla flatmarksgrupper där merparten av gravgömmorna är intakta mer än en halvmeter ner i myllan. Att hitta dessa skulle väl kräva en rejäl geoundersökning på jätteytor.

[Yngwe]

Men vid så svår erosion borde lösfynd ha dykt upp och markerats in på kartor om det rör sig om så betydande anläggningar som kan väntas i Uppåkra.

Nja, markering av lösfynd är en ganska sen företeelse, om man börjar plöja under medeltid, och då öka erosionstakten drastiskt, så har du en ganska lång period där lösfynd knappast skulle hamna i våra register.

[Kungsune]

Jag håller nog inte med dig där. Våra kulturbärande rester bryts ned under årtusenden och att den relativt plana skånska fullåkern vid Uppåkra skulle helt tömmas på kulturmaterial är närmast omöjligt. Nu har studenter sprungit runt där i snart decennier och letat keramik i plogfårorna. Det skulle synas i fyndbilden.

[Kungsune]

ska man dra det längre så kan ju erosion även åstadkomma så omfattande överlagring att gravar och annat blir mycket svåra att finna.

Det händer däremot. Bland annat med flygsand.

[Yngwe]

Jag håller nog inte med dig där. Våra kulturbärande rester bryts ned under årtusenden och att den relativt plana skånska fullåkern vid Uppåkra skulle helt tömmas på kulturmaterial är närmast omöjligt. Nu har studenter sprungit runt där i snart decennier och letat keramik i plogfårorna. Det skulle synas i fyndbilden.

En grav sönderplöjd redan i slutet av medeltiden tror jag vi skulle ha mycket svårt att finna tydliga rester av idag, än mindre kunna identifiera ...

I Uppåkra 35 återstår endast 5 cm av urnan i en 7 cm djup grop. Representerar den de mest förstörda gravarna eller de minst förstörda eller någonstans däremellan? Det är givetvis omöjligt att svara på, men om 7 cm återstår så är det inte så mycket kvar att spela på innan allt tumlar runt i plogen, sprätts av hovar och hamnar i erosionsrillar...


Som sagt, jag vill inte påstå att erosion är en avgörande faktor i Uppåkra, bara att det är en faktor man bör förhålla sig till. Googling visar ju att arkeologer i andra länder förhåller sig till erosion, det finns hur mycket som helst att läsa, men här verkar man helt främmande...