Eld, ved och vedåtgång

[Yngwe]

Och jag har gång på gång sagt att luktar det rök i huset så kan omöjligtvis all varmluft omedelbart ha lämnat huset genom hålet i taket. Om man fyller utrymmet under taket med varm luft så kan inte svalare luft från rummet passera upp igenom denna. Det är fysiskt omöjligt. Den luft som är fångad under kommer givetvis att värmas upp och om väggarna då är isolerad kommer dom inte avkyla luften lika fort. Detta är mycket enkelt rent fysiskt. Det svåra är att balansera in och utflöden .


Om arkeologi och källor ger ens en antydan om att husen skulle vara isolerade så finns det alltså all anledning att anta att man lyckats lösa denna balans.


Så frågan är, när man en kulen kväll klev in i Hagbards långhus, tror vi att det luktade rök därinne då?

[Yngwe]

Sen är det inte alls så att om 500 m3 ska passera ut genom rökhållet så ska 500 m 3 in någon annan stans ifrån. Dels tar varm luft större plats än kall.Det sker ju vid själva eldningen också en hel del, vid fullständig förbränning omvandlas ju en mycket stor del av veden till gasform och det bundna vattnet förångas. Förhållandet mellan in och utluft är alltså något helt annat än 1:1.

Alltså, igen, ska vi utgå från siffror måste det vara rätt siffror.

[Carl Thomas]

Yngwe,

Det är precis därför jag skriver ca 500 kubik

Thomas

[Yngwe]

Om lufttillförsel.

Flera källo, t.ex. Novator.se skriver att för att förbränna 1 kg ved behövs ca 3,5 m3 luft. Vi kan då sätta upp en modell

Eldstaden är placerad i ett rum som har måtten lxbxh 10x6x2,5 m

Vi eldar 10 kg ved på en timme.

Mängden luft som eldningen förbrukar är då 10x3,5=35 m3/timme

Rummet har 10x6x2,5=150 m3 luft.

Om vi eldar 10 kg/timme utan särskild lufttillförsel omsätts all luft i rummet på 150/3,5 timmar.
Det är alltså totalt luftbyte lite drygt var fjärde timme, eller med andra ord, 25% av luften byts ut varje timme.


Det är länge sen jag läste till byggingenjör, men är det inte så att man i moderna hus räknar med 0,35 l /s m2 ? I vårt hus skulle det motsvara 60 m2 x 0,35 l x 60 SEK x 60 min = 75600 l = 75,6 m3/ timme.

Vår brasa skulle alltså inte ens erfordra luft nog för det luftombyte som krävs enligt dagens byggnormer. Och det kan ju vara en bra referens för hur dragit det skulle vara om elden var den enda boven.

På de 4 timmar som denna luft skulle ta på sig från det att den kom in till den gick in i elden så skulle den givetvis hinna värmas upp, och då finns det all anledning i världen att isolera husen.

Alltså, hela problemet ligger i att bara släppa ut röken. Man måste alltså anpassa rököppningens storlek så att röken tar hela dess kapacitet, eller i allafall så stor del att inte all varm luft far ut igenom den. Här kam man nog börja titta på hur man löst det i rökpörten, för i dom fungerar det ju.

[Yngwe]

Yngwe,

Det är precis därför jag skriver ca 500 kubik

Thomas

Men i en rejäl vedklamp på 5 kg har du minst en liter bundet vatten. Det motsvarar ju kanske 1500 liter vattenånga..... Och sen har du de organiska beståndsdelarna som omvandlas från fast form till gas..... Så vad blir egentligen förhållandet?

[Jerrark]

För den som har lite tid över så kan man hitta videor med en del experiment och försök med olika eldstäder och olika sätt att värma sig på, på Youtube. Ganska kul med värmesängen som enligt videons upphovsmän uppfanns av ursprungsbefolkningen i Nordamerika. Intressant är ju också att fundera över vilka arkeologiska spår de olika metoderna lämnar efter sig, och om vi hittar något som skulle kunna tyda på att man använt dem här.

Här är ett par försök och praktiska tips av växlande kvalitet:

Native American fire bed survival wilderness
https://www.youtube.com/watch?v=2ch8Wek0d-Q

Heating a Winter Shelter with Rocks for Survival
https://www.youtube.com/watch?v=WSEXpIdva-c

Dakota Hole Fire
https://www.youtube.com/watch?v=yXDlSjZ5fgQ

First hearth fire in neolithic house 851 - Old Sarum
https://www.youtube.com/watch?v=3016LukK8QU

[Yngwe]

Dakota Hole of Fire gillar jag, den var ny för mig. Fint att laga mat på när det blåser, men den är nog inte mycket till värmekälla... värmetstrålningen hamnar i marken .....

[Jerrark]

Funderade också på olika jämförelser mellan kåtor, långhus m m. I vissa fall kan man ju ta etnografin till hjälp. Det finns ju än idag folk som faktiskt lever i långhus, och också eldar i dem. Nu är ju i o f s många av dagens traditionella långhus belägna i tropikerna, men för inte så länge sedan fanns det ju bebodda långhus även på nordligare breddgrader där klimatomständigheterna var mer lika de som råder, eller har rått i vårt land. Från dessa långhus finns ju etnografiska skildringar och också folkminnen från den tid de användes. Ur det materialet borde man ju kunna få fram data om vedåtgång, vedslag, grovlek på veden, värme, men också om ventilation, rökhål och annat.

[Leif]

Vedbrist....

Man behöver inte gå längre än till västkusten sent 1800-tal (och flera århundraden bakåt) för att det skall vara trädbrist och vedbrist. Det är inte på skoj som en stor mängd hägnader är i form av stenmurar och inte trästängsel i trakterna. Det är resutatet av faktisk råvarubrist. Så akut att jag läst åtskilliga uppteckningar från bohuslän där man nogsamt noterar varje enskilt träd, just eftersom de var ovanliga och en viktig resurs där de fanns. Gäller även Hallands Landsbeskrifning. Så även om sverige är ett trädrikt land så har vi de fakto träbrist lokalt/regionalt i vår förhistoria. Det kommer vi inte ifrån och det måste vi också förhålla oss till.

Nu har jag inte kikat på allvar på eldning med dynga, men min åsikt är att vi inte kan utesluta eldning med dynga i vissa områden. Rätt hanterat, sammanpressat och torkat, fungerar det helt OK som bränsle. Särskilt om det råder brist på annat. Hur det var med torveldning vet jag inte däremot har vi det på såväl island under vikingaid och medeltid som på Irland under förhistroisk tid. Av skäl som jag tidigare redogjort för så har vi få/inga belägg för dyngeldning och torveldning.

Min ingång är alltså att man eldar med det som finns tillgängligt vilket gör att man inte kommer ifrån omlandet och vegetationen ifall man skall bedömma vad som är tillgängligt. Där vi har pollendiagram är dessa en viktig källa till kunskap. Dessa måste alltså hållas i bakhuvudet när man diskuterar.

Vi måst också ha i åtanke att det finns massor med orsaker att elda och att värma hus var en av dem. Att skilja ut de eldstäder som hör till byggnader bör därför vara viktigt för den fortsatta diskussionen, om den skall komma vidare. Nu är det inget jag är så värst intresserad av att lägga tid på så där finns goda möjligheter för den som orkar. Å andra sidan skulle det förvåna mig om det inte skulle gå att rota fram minst en C-uppsats om detta.

Den viktiga skillnaden mellan kåtan och det förhistroika långhuset är dels storleken och dels att vi i det ena fallet vet hur överbyggnaden såg ut men inte i det andra fallet. Där gissar vi bara. Mer eller mindre väl underbygda gissningar, vilket leder tilll att diskussionen baseras på väldigt få kontrollerbara parametrar. Detta innebär såklart att vi måste använda de fakta vi har, inte avfärda dem eller nonchalera dem.

[Yngwe]

Vi kan ju konstatera att från medeltid och framåt kräver framställning av koppar och järn stora mängder ved i flera led i processen. Till det kom en betydande framställning av tjära, landets tredje exportvara under 1700-talet enligt Wikipedia med betydande produktion i Småland. Senare tar även trävaruexporten fart.

Det blir då svårt att se att det innan den storskala produktionen av metall och skogsprodukter tar fart, och när befolkningen dessutom var mindre, skulle råda brist på ved i landet. Bristen kan inte ha varit annat än högst lokal och kan knappast ha betytt att man inte kunnat få tag på ved. Begränsningen har i så fall varit att transport gjort att den blivit för dyr.

Jag tror inte heller att stenhägnader behöver betyda att det är brist på trä. Småland är fyllt av såväl skog som stenmurar, så sambandet kan inte sägas vara klart...