Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Det finns även tankar om att dessa segel är flätade, som man ser på en spånkorg, och att därmed tygstyckena är långa och smala. Hållfastheten bör därmed bli väsentligt större.
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Men seglet blir också tyngre och påverkar masten negativt vid hård vind.
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Det skulle ju också dubbla åtgången av textil
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Här har han även lite teorier om segel
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Jag läste tråden och tänkte på en sak.
Romarna var inte så framgångsrika i norden med sina kravellbyggda skepp de heller. Nordsjön har för kraftiga hårda vågor så deras styva konstruktion bryts sönder. Medelhavet är ett mycket lugnare och mer skyddat hav än Atlantens kuster.
Så klinkerbyggda båtar har genuina fördelar gentemot medelhavsbåtar. Om man tänker senare så var det otänkbart att ett romerskt handelsfartyg skulle klara av att segla till Island och tillbaka.
Och dessutom så var Medelhavet mycket mer tätbefolkat med stora stadsbefolkningar. I medelhavet var det rationellt att anlägga riktiga hamnar. Så de kunde ha ett system med djupgående styva fartyg.
I Östersjön vore medelhavskonstruktioner ännu sämre. Östersjöns korta krabba sjö skulle slita sönder dem på nolltid. Och givet den enormt komplexa skärgården är grundgående ett måste.
Så problemet kanske inte är att få iden till ett segel. Eller att tillverka seglet. Utan att sätta en mast på en båt som är lämplig för Atlantkusten och Östersjön? De kunde inte importera romersk skeppsbyggnadskonst. Romersk skeppsbyggnadskonst löste problemet med mastens och stagens påverkan på skrovet på ett helt annat sätt än Östersjöbåtar. Så de kunde inte importera romersk segelteknik alls utan fick börja från början.
Om någon kommer på någon annan skillnad på själva skeppen i medelhavet och i norden så är det nog värt att undersöka det också. Jag vet till exempel att Hansans koggar hade helt platta bottnar. Så de kunde ställa sig på sjöbotten där de visste att det var sandstrand. Och så kunde de lasta när det var ebb, här uppe i norr där det inte fanns så mycket infrastruktur men mycket naturresurser.
Romarna var inte så framgångsrika i norden med sina kravellbyggda skepp de heller. Nordsjön har för kraftiga hårda vågor så deras styva konstruktion bryts sönder. Medelhavet är ett mycket lugnare och mer skyddat hav än Atlantens kuster.
Så klinkerbyggda båtar har genuina fördelar gentemot medelhavsbåtar. Om man tänker senare så var det otänkbart att ett romerskt handelsfartyg skulle klara av att segla till Island och tillbaka.
Och dessutom så var Medelhavet mycket mer tätbefolkat med stora stadsbefolkningar. I medelhavet var det rationellt att anlägga riktiga hamnar. Så de kunde ha ett system med djupgående styva fartyg.
I Östersjön vore medelhavskonstruktioner ännu sämre. Östersjöns korta krabba sjö skulle slita sönder dem på nolltid. Och givet den enormt komplexa skärgården är grundgående ett måste.
Så problemet kanske inte är att få iden till ett segel. Eller att tillverka seglet. Utan att sätta en mast på en båt som är lämplig för Atlantkusten och Östersjön? De kunde inte importera romersk skeppsbyggnadskonst. Romersk skeppsbyggnadskonst löste problemet med mastens och stagens påverkan på skrovet på ett helt annat sätt än Östersjöbåtar. Så de kunde inte importera romersk segelteknik alls utan fick börja från början.
Om någon kommer på någon annan skillnad på själva skeppen i medelhavet och i norden så är det nog värt att undersöka det också. Jag vet till exempel att Hansans koggar hade helt platta bottnar. Så de kunde ställa sig på sjöbotten där de visste att det var sandstrand. Och så kunde de lasta när det var ebb, här uppe i norr där det inte fanns så mycket infrastruktur men mycket naturresurser.