Eld, ved och vedåtgång

[Bäckahästen]

I vissa länder eldar de med torkad kospillning. Är detta något som förekommit i skogsrika Skandinavien?

[Carl Thomas]

Spillning har ett lågt energivärde, så varför elda spillning när vi har ved?

Samla spillning istället för ved tror jag inte ens på eftersom om det går åt 50 kubik ved per år - så motsvarar detta en viss mängd energi som behövs. Man skulle då behöva kanske 150 - 200 kubikmeter spillning istället...

Hur många kokakor blir detta?
Nästa problem är att förvara kokakorna torrt. De suger åt sig fukt och vatten och måste alltså förvaras under tak ( det måste veden också - men då blir det tak över bara 50 kubikmeter).

vedtrådarna på AF gick i princip igenom allt som brann eftersom man i början var emot hur mycket ved som verkligen går åt. Spillning, ben, torv, kvistar och pinnar, mm.

Ved är energi på samma sätt som el är energi. Det går åt en viss möngd energi för att värma upp 1 liter vatten tills det kokar. Oavsett vad man eldar behövs samma energimängd. Om jag då eldar med någonting som avger låg energi tar det längre tid att nå kokpunkten - och det går, volymmässigt, åt mer bränsle.

Låt oss säga att jag står vid en vanlig köksspis och har en kastrull med 1 liter vatten. Jag kan då välja att värma vattnet med 3000w - vilket går på 1 minut - eller med 2000 W vilket går på 1,5 minuter, eller på 1000w vilket tar 3 minuter. Alla tre sätten drar alltså 3000w. På spisen är det alltså en fråga om tid och mängd energi.

Skall jag fjällvandra en vecka och laga egen mat kan jag välja på att bära med mig 25 kilo björkved, eller 1 liter T-röd på 1 kg, eller 0,5 kilo gas - eller 75 kg spillning

Vill jag värma upp vatten kan jag göra en eld med pinnar och ris - det brinner snabbt, ger en hög snabb och kortvarig värme och ger mycket lite glöd. Vattnet kokar upp snabbt - och elden dör ut och avger ingen vörme mer.
En kaffeeld har alltså grövre ved, det tar lite längre tid för vattnet att koka - men elden brinner medan jag dricker mitt kaffe och jag sitter alltså varmt och skönt medan jag fikar.

Eld är alltså inte bara eld. Man gör upp den typ av eld man behöver. Man använder den typ av ved som behövs, allt från kvistar till stockar kan användas - till det behov man har.

Läs vedtrådarna på AF. De bör gå till historien. Motståndet var massivt mot det jag skrev, okunskapen var enorm, motargumenten var totalt tagna ur luften.

Jag sa att det gick åt minst 20 kubikmeter ved per år - troligen det dubbla, för ett hushåll. Idag har man testat vedåtgången i hus med eld på golvet - oxh kommit fram till att det gick åt mellan 80 - 150 kubikmeter per hushåll.

Thomas

[jancro]

Bäckahästen : "I vissa länder eldar de med torkad kospillning. Är detta något som förekommit i skogsrika Skandinavien?"

I mitt vedinlägg 8 juni om Linne´s skånska resa skrev jag bl a:

"De fattigaste eldade med torkad tång där sådan fanns, och han skrev att det osade värre än när man eldade med dynga."

Carl von Linne' hade alltså stött på detta detta bränsle under användning.
Jag tror det var ett nödbränsle för matlagning, när man inte hade råd med något annat.

[Bäckahästen]

Tack för informationen!

[Wurner]

Jag stötte på begreppet Yule log (=julstock?). Om jag förstår det rätt, en germansk tradition att släpa in en stor stock som ska få brinna hela julnatten för att lysa upp boningen medans man gjorde... vad det nu var man gjorde under förkristen jul.
Verkar vara mest utbrett idag i engelskspråkiga delar av världen - känner någon till att man gjort liknande i Skandinavien?

[Leif]

Jag kan tänka mig att man eldade med dynga i trädfattiga områden. Ute i skärgården är väl ett sådant exempel. Sedan kan jag tänka mig att det lokalt var lite trädfattigt i de tätast bebodda områdena i tex skåne och likalt i Halland. Men det kan jag inte belägga.

I Danmark borde det förekomma. Träbristen vär lokalt välfit uppenbar. När jag grävde i Thy / Thisted så var bronsåldershusen förvisso hyfsat stora, men stolparna var byggda i riktigt skruttvirke. Al och asp. Inte riktigt de ek och tallstammar vi är vana vid fårn Halland.

[Carl Thomas]

I Skandinavien eldar man en Nying, Samerna eldar en tjåsko. Båda är namn på, i princip, samma sak.

En Samisk eldstad på golvet är rektangulär med ena kortänden vänd mot dörren, den andra mot köket. Kortändornas stenar är högre än långsidornas stenar. På kortändarna stenar läggs en tjosko (liten stock) och man eldar under stocken. Stocken skall bara glöda, inte brinna.

Eldens strålningsvärme når inte golvet där man sitter eftersom den skuggas bort av eldstadens stenar. Detta innebär att det blir kallt på golvet. Tjåskon ligger över elden och glöder - och dess strålningsvärme går åt sidorna och nedåt och träffar även golvet, dvs, de som sitter vid elden får strålningsvärme även på fötter och ben. Tjåsko används i princip hela året.

Ett vedträd brinner inte ensamt. För att få en eld måste man ha minst två vedträn (grenar eller motsvarande). Glöden från två vedträn tillsammans ger så hög temperatur att man får elden att brinna. När sådant stöd saknas, slocknar elden. Det är därför man hittar kolade vedträn i askan efter elden. De ligger ensamma - och då slutar de att brinna.

En Nying är en stock man kluvit på längden samt pallat upp över varandra med hjälp av grenar, stenar eller annat. Den runda sidan på stockhalvorna ligger en nedåt och en uppåt - och de platta sidorna ligger mot varandra på ca 5 cm avstånd. Mellan dessa stockar gör man upp eld. Båda dessa flata sidor börjar då brinna (och stödjer varandra temperaturmässigt. Efter ett tag slocknar elden och båda halvorna glöder och sprider värme hela natten. Nying används utomhus och man sover bredvid den på ca 1 - 1,5 meters avstånd. En Nying kan vara 1-2 meter lång. Mqn säkerställer att nyingen inte välter och rullar ned mot den sovande med hjälp AC stående bitar av slanor eller liknande.

Principen är att utnyttja strålningsvärme för att hålla sig varm närhelst man behöver.

Thomas

[Carl Thomas]

image.jpeg (118.55 KiB) Visad 5224 gånger

Nying heter "Nuorso" på samiska. Bilden visar en sådan. Denna är byggd av tre stockar, två ligger tätt tillsammans på marken (snön) och på dessa gör man upp en eld. Den tredje stocken läggs ovanpå, uppallad så att den "hänger" ca 5 cm ovanför de andra två stockarna. Här används senvuxen tall och man har precis startat upp elden för att tända stockarna (det är därför elden är så stor.

Denna bild är tagen idag av en av mina söner.

Thomas

[Wurner]

Tjusigt, så kan man kanske tänka sig att hedningarna gjorde under jul, fast inomhus då? Under en julfest när man ville ha extra mycket ljus och värme. När jag tänker mig det här utgår jag visserligen från att man hade öppen eld mitt i rummet - när slutade man med det egentligen?

[Carl Thomas]

Jag tror nog att även hedningar eldade med nyingar och tjåsko året runt, alltså inte enbart vid Jul. Jag tror att man använt både tjåsko och nyingar i några hundratusen år.

Människan har använt eld drygt 1 miljon år. För ca 800.000 år sedan lärde sig människan att göra upp eld själva. Elden var det viktigaste i livet, man föddes och dog bredvid den och åt intill den varje dag. Knappast någonting annat har använts så mycket av så många under vår historia. Våra fördäder kunde alltså elda. De visste hur de skulle elda, vilken sorts eld de skulle göra upp, vilken ved de skulle använda, osv. De var experter på eld och ved.

Denna kunskap finns inte idag i vår kultur, se denna och de andra vedtrådarna som exempel. Kunskapen finns kvar hos de folk som fortfarande eldar på traditionellt sätt. Vi har idag tappat våra förfäders kunskap om eld, några få har kunskapen fortfarande men den är absolut på utdöende. Okunskapen kommer att ta död på den gamla kunskapen helt och hållet skulle jag tro, till detta skall läggas myter, fördomar och annat som absolut hjälper till.

Inomhus använde man tjåsko, inget annat. Inget varken större eller mindre användes i stockväg. Detta eftersom en vanlig storlek på eld knuffar ut 500 kubikmeter luft per timme ur bostaden genom värmen från elden som stiger uppåt - samtidigt förs 500 kubikmeter friskluft in i bostaden genom draghål. Rököppningens storlek är anpassad till eldens storlek (mängden rök som måste föras ut ur bostaden). Eldar men en större eld hinner inte röken ut genom rököppningen - och bostaden fylls därmed med rök...

Eldar man en större eld stiger röken snabbare eftersom temperaturen ökar. En dubbelt så stor eld drar alltså ut 1000 kubikmeter luft ur bostaden - och 1000 kubikmeter luft förs in genom draghålen...och rököppningens storlek är för 500 kubikmeter luft....

Gör man rököppningen större täpper en normal eld inte till för att hålla kall luft utomhus kvar utomhus - den kalla utomhusluften börjar då rinna ned genom rököppninhen tillsammans med kall rök - och kall rök är mycket värre än varm rök för de boende... Eldens storlek är alltså balanserad mot rököppningens storlek och draghålens storlek. Det är därför man vet årsförbrukningen av ved i sin bostad, den är i princip likadan varje år.

Det hela handlar alltså om ren fysik och en balans mellan utgående luft och inkommande luft. Elden är en "fläkt" eller en motor som sätter luften i rörelse och för ut luft md röken. Därmed bildas ett undertryck i bostaden. Undertrycket suger in kall luft utifrån (eftersom lufttrycket alltid jämnar ut sig automatiskt). I rököppningen försöker kall luft att ta sig ned - men blockeras av utgående varm luft/rök. Kall luft sugs då in genom draghålen. Finns inga draghål sugs kall luft ned genom rököppningen om bostaden är dragtätad. Bostaden blir därmed fylld av kall rök - och alla som finns i bostaden rusar särmed ut etersom det inte går att andas....

Thomas