Tolkande (post-processuell) arkeologi

Här kan du diskutera vetenskapsteori
MrB
Inlägg: 262
Blev medlem: 16 september 2015, 07:50

Tolkande (post-processuell) arkeologi

Inlägg av MrB » 5 december 2015, 19:40

(Ett inlägg från en amatör är väl bäst att tillägga så här i inledningsskedet.)


Inom den tolkande arkeologin (post-processuella arkeologin) använder man ofta begrepp/ord/termer som:
behov, betona/betoning, betyda/betydelse, depå/deponera/deponering/deposition, dyrka/dyrkan, förändra/förändring, förebild, föreställa/föreställning, främmande, gåva, gud/gudinna/gudom/gudomlig/gudomlighet, helig, idé, ideal/idealisera, identitet, ideologi/ideologisk, impuls, individ/individuell/individualistisk, influens, innebörd, inspirera/inspiration, kollektiv/kollektivistisk, komplex/komplicerad, kontinuitet, kosmologi/kosmos, kraft, kult, kultur, magi, medveten/medvetenhet, mening, myt/mytisk, offer, religion/religiös, representera, rit/ritual/rituell, roll, sakral, schaman/schamanism, social, symbol/symbolisera, tolka/tolkande/tolkning, tradition, tro, uttryck, värdering, liv, död, pånyttfödelse, fruktbar/fruktbarhet, himlen/himmel, sol (solen), eld (elden), ålder, kön (genus) med mera.

Tolkande arkeologer tenderar att framställa sig själva som mer djupsinniga, fulländade, fördomsfria, moderna, mångsidiga, oberoende, sanningsökande, öppensinnade och så vidare än sina föregångare eller andra nu verkande arkeologer som fortfarande inte har sällat sig till deras skara.

Man lägger stor vikt på tolkningar, omtolkningar samt nytolkningar och utgångspunkten verkar vara att få in så många modeord liknande de ovan i så många fall det bara är möjligt. Om tolkningen av vissa i omgivningen kan betraktas som väldigt sekundär verkar spela mindre roll. Om tolkningen kan upplevas som provokativ verkar endast vara en fördel. Den tolkande arkeologin ställer man gärna i kontrast till andra icke-post-processuella synsätt och i samband med detta verkar man heller inte dra sig för att ge dessa icke-post-processuella synsätt ett visst löjes skimmer.

Ur ett post-processuellt perspektiv verkar det som om tolkningar inte under några omständigheter alls får stanna vid endast eller primärt bestå av ekonomiska, funktionella, juridiska, materiella, militära, naturliga, politiska, produktiva, rationella, teknologiska, vetenskapliga etcetera förklaringar. Nästan tvångsmässigt betraktas sådana tolkningar som alltför enkelspåriga och förlegade, kanske till och med känslokalla och tråkiga.


Några få exempel på den tolkande arkeologin som jag drar mig till minnes just nu följer nedan (tyvärr har jag ingen möjlighet att just nu att komma med referenser men se gärna PDF-filerna nedan) samt lite egna kommentarer (givetvis starkt färgade dito).

Fornborgar går ofta under begreppet hägnade berg. Eventuella militära aspekter tonas ner och istället lyfter man fram kulthandlingen och det rituella. Oroliga tider, farsoter, katastrofer, drastiska klimatförändringar, krig eller likande ges som sagt nästan alltid en liten betydelse om någon alls. Inte bara i fallet fornborgar utan över lag.

Man anlade inte tomterna på Birka (Björkö) (eller i andra tidigare städer) främst ur ett ekonomiskt perspektiv utan ur ett helt annat perspektiv. Tomtplatserna och föremålstillverkningarna på de samma var istället i hög grad rituella.

Kultur, föreställningar, bruk och föremål med mera sprids genom kontaktnät främst på lokal nivå. Man utesluter nästan så gott som alltid extensiv handel, folkomflyttningar, migration och liknande. Den enda migration man är riktigt beredd att acceptera som en historisk händelse är den som man faktiskt måste acceptera nämligen den första migrationen då Sverige/Skandinavien befolkades.

Man betonar gärna en kontinuitet och tonar ner eventuella avbrott eller så ser man avbrotten ändå som något som kan förklaras med de egna förklaringsmodellerna. Återigen hamnar migration som förklaring väldigt långt ner på listan om det överhuvudtaget finns med på listan.

Föremål deponeras i ett rituellt syfte gärna i form som ett offer. Aldrig, eller nästa aldrig, är det ett föremål som någon bara har tappat, gömt eller grävt ner i helt andra syften (till exempelvis ekonomiska).

Att överleva dagen, ägna sig åt vardagliga ting, planera för framtiden etcetera borde ha varit extremt grundläggande och energi- och tidskrävande och är väl så fortfarande i hög grad. Ändå beskrivs dåtidens människor nästan uteslutande huvudsakligen och genomgående som ideologiska, kultiska, religiösa, rituella och troende varelser där allt omkring dem alltid hade en djupare mening, en viktigare roll, och alltid hade en stark symbolisk laddning. Behovspyramidens understa lager inklusive alla fysiologiska behov, den fysiska säkerheten/tryggheten, den fundamentala sociala gemenskapen och alla andra mer basala förklaringar räcker ingalunda. Ofta gör man dåtidens människor till förvånansvärt bekymmerslösa och fria människor med en möjlighet att nästan alltid välja bort eller till någonting/något. Och, valet är givetvis alltid också ett högst medvetet val. Jag undrar vad trälarna skulle säga om just detta. Varför valde de just denna position?

Då man förutsätter att allting måste vara mer komplicerat/komplext än vad som först kanske kan antas vara fallet ägnar man stor tid åt att problematisera. Problematiserandet verkar vara så oerhört centralt att det verkar spela väldigt lite roll vad som egentligen är utgångspunkten. Till exempelvis (*), en flintdolk kan inte bara vara en vacker, skickligt gjord flintdolk som kan ha använts rent praktiskt eller uteslutande ha varit ett prydnadsföremål. Nej, det identitetsskapande medvetna rituella symbolladdade valet av material, tillverkning, utformning och deponering måste lyftas fram. Varför kan inte en flintdolk få vara en flintdolk i alla fall i ett inledande skede innan man börjar med en tydligt disponerad ruta med (över)tolkningar?
(*Jag hörde något liknande under ett arkeologisk seminarium för kanske cirka 10 år sedan. Orden här och nu är helt mina men samtidigt också helt baserade på ord från begreppslistan ovan.)

Keramik, all denna keramik, alla dessa bägare, krukor och skärvor. Modellen eller typen spreds givetvis som en idé (kulturell diffusion) och i stort sett aldrig genom att människor flyttade från en plats till en annan med just ett annorlunda sätt att utforma sina keramiska produkter (handelsresande, migration). Detta post-processuella synsätt gäller givetvis inte bara krukor utan egentligen allt.

Kult, religion, rit, symbolik med mera har varit, är, och kommer väl fortsättningsvis vara betydelsefullt för mänskligheten. Detta kan man definitivt inte bortse ifrån. Men varför ska man (ur ett post-processuellt perspektiv) nästan alltid lyfta fram detta och ge det en sådan förstahandsplats bland förklaringarna och nästan alltid på bekostnad av mer ekonomiska, praktiska, naturliga etcetera tolkningar?

Är det någon annan liksom jag som längtar efter en post-post-processuell arkeologisk skola?
Eller finns denna redan?

Är det någon annan liksom jag som längtar efter mer analys, metodik, (natur)vetenskap, systematik, teknik och liknade och fler rön baserat på detta inom arkeologin?

En mindre flummig, intetsägande, ovetenskaplig och en-tolka-för-tolkandets-skull arkeologi så att säga.

Ett hittat föremål har ju en volym, en form, en vikt, består av ett eller flera ämnen, kan innehålla genetiskt material, instabila isotoper och annat mätbart. Om man sedan också lägger ett stort fokus på referenser till fyndplatsen i fråga, andra fyndplatser, historiska källor långt innan man börjar (över)tolka så vore väl detta fantastiskt.

Jag ber om ursäkt om någon som läser detta inlägg tar illa vid sig!


Bra bokexempel på tolkande arkeologi är:
http://www.archaeology.su.se/polopoly_f ... nalder.pdf
http://www.archaeology.su.se/polopoly_f ... salder.pdf
(Bäst att tillägga att böckerna är skrivna av en arkeolog som något år fick priset som årets lärare vilket med största sannolikhet var mer än välförtjänt.)
Senast redigerad av 9 MrB, redigerad totalt 5 gång.

MrB
Inlägg: 262
Blev medlem: 16 september 2015, 07:50

Re: Tolkande (post-processuell) arkeologi

Inlägg av MrB » 5 december 2015, 21:50

En, för mig, befriande läsning fann jag på bloggen https://meaningfulpast.wordpress.com/

"Post-processual and contextual archaeology is not the end of the line, and archaeology is always moving in new directions. Although many researchers may still feel attached to the notion of contextuality and bias awareness, the lack of firm ground for actually doing something, methodologically speaking, and gaining results, has caused some discontent in the more method-driven archaeology, or it is simply dismissed, as in archaeometrical and more science-related archaeologies. Many are now talking of a post-post-processual archaeology. Whether that is an actual movement or new paradigm is something I will come back to at a later point. For now, it is enough to state that archaeology has changed its course substantially throughout the 20th century, and that the discourse will keep on changing with time, trends and the influence of other disciplines."

Alltså tänk om vi kunde få en mer vetenskapligt-relaterad metod- och resultatdriven arkeologi och vänta lite med tolkningarna.
Först data, sedan en rejäl sökbar indexerad databas (föremålets karaktär, fyndplatsens koordinater, beskrivningar, bilder, mätningar, uppskattningar med mera) och sedan är det väl fritt fram för vem som helst att tolka.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 3303
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Tolkande (post-processuell) arkeologi

Inlägg av Yngwe » 6 december 2015, 15:01

Ja det är fler än du MrB.

Jag upplever många gånger att arkeologin omger sig med ett tjockt, segt lager av "djungel" bestående av en tolkningsflora som många gånger är närmast ogenomtränglig. Försöker man trassla ut en tolknings egentliga rot så följer en härva av andra tolkningar med och man kan omöjligen skilja dom åt....

Fornborgen är ett lysande exempel där lämningarna slingras in ett kultiskt statusexponerande brödutdelande från en symbolisk inhägnad med romerska influenser...

Användarvisningsbild
Ljungquist
Inlägg: 14
Blev medlem: 6 juli 2015, 19:51
Ort: Västergötland

Re: Tolkande (post-processuell) arkeologi

Inlägg av Ljungquist » 6 december 2015, 23:27

Är det inte lite som varje gång som när astronomerna hittar en ny planet inom den beboliga zonen? Det blir ett väldigt liv och en mängd spekulationer om att just DÄR kan det finnas liv. Den enda reella man egentligen har att gå på är en suddig bild och en massa matematiska beräkningar. Mycket liv för inget sade bonden när han klippte grisen, kan jag tycka.

Användarvisningsbild
Leif
Inlägg: 354
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:00
Kontakt:

Re: Tolkande (post-processuell) arkeologi

Inlägg av Leif » 7 december 2015, 07:48

Alla arkeologi är en fråga om tolkning. Sedan har det periodvis varit ett ideal att försöka vara så icketolkande och objektiv som möjligt. I Göteborg (GAM) på 1970-talet kan man finna riktigt roliga exempel där tex en helt uppenbar stridsyxgrav beskrivs utan att ordet grav nämns en enda gång. Men själva arkeologen har ändå tolkat det hela även om det inte skrivs ut i dokumentationen.

Utan tolkning hade det inte funnits arkeologi. Då hade det inte funnits någon anledning att skydda lämningarna. Utan tolkning hade det inte varit intressant för DAESH att förstöra Palmyra.
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 3303
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Tolkande (post-processuell) arkeologi

Inlägg av Yngwe » 7 december 2015, 15:27

Nu jag lite kantig här men all arkeologi är väl ändå inte tolkning? Man hör det allt som oftast men det kan knappast vara så egentligen. Stratigrafi , fyndkontext, kvantitet, spridning, kemiska och fysiska analysresultat med mera är relativt "faktiska" uppgifter och inte några tolkningar.

Sen förstår jag också såväl vilja som behov av att tolka. Men personligen tycker jag den viljan har fått för stort spelrum, ofta är tolkningar baserade på tolkningar som är baserade på tolkningar där man inte riktigt bottnar i något faktiskt material....

Användarvisningsbild
Leif
Inlägg: 354
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:00
Kontakt:

Re: Tolkande (post-processuell) arkeologi

Inlägg av Leif » 8 december 2015, 06:45

Yngwe skrev:Nu jag lite kantig här men all arkeologi är väl ändå inte tolkning? Man hör det allt som oftast men det kan knappast vara så egentligen. Stratigrafi , fyndkontext, kvantitet, spridning, kemiska och fysiska analysresultat med mera är relativt "faktiska" uppgifter och inte några tolkningar.
Stratigrafi, inte minst stadslager, är definitivt en tolkningsfråga. Kontext likaså även om det inte alltid är frågan om avancerade tolkningar. Kvantitet blir en tolkning i fråga om material, det är en väldig skillnad mot att tolka kvantiteter utifrån GAMs sorteringsschema för flinta jämfört med de amerikaner jag jobbade med i Thy som sorterade flintan i obearbetad och "others in production" utan att egentligen kunna se skillnad på en slagen flinta och en frostsprängd flinta. Det kemiska analysresultatet får du inte utan att ett val av vad som skall analyseras har gjorts, valet baseras på en tolkning av vad som är relevant utifrån frågeställningen. Fysiska analysresultat likaså, där kan tilläggas att många osteologer nuförtiden inte skriver osteologisk analys i sin rapport utan osteologisk bedömning, där bedömning är detsamma som tolkning.
Ergo, siffran och de faktiska uppgifterna man får fram baseras på en tolkning av vad som är viktigt och relevant, av vad som finns och vad som saknas.

Därför menar jag att arkeologi är en tolkande vetenskap, och det i princip i alla led.
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.

Användarvisningsbild
Leif
Inlägg: 354
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:00
Kontakt:

Re: Tolkande (post-processuell) arkeologi

Inlägg av Leif » 8 december 2015, 06:49

Yngwe skrev: Sen förstår jag också såväl vilja som behov av att tolka. Men personligen tycker jag den viljan har fått för stort spelrum, ofta är tolkningar baserade på tolkningar som är baserade på tolkningar där man inte riktigt bottnar i något faktiskt material....
I detta är jag enig. En tolkning skall vara en logisk konsekvens av ett faktiskt förhållande med större eller mindre mått av teoretiskt ramverk, men fortfarande en logisk konsekvens. Det skall vara naturligt för andra att göra liknande tolkningar baserat på samma förhållanden och utifrån samma teoretiska ramverk.
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 3303
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Tolkande (post-processuell) arkeologi

Inlägg av Yngwe » 8 december 2015, 10:56

Leif skrev:
Yngwe skrev:Nu jag lite kantig här men all arkeologi är väl ändå inte tolkning? Man hör det allt som oftast men det kan knappast vara så egentligen. Stratigrafi , fyndkontext, kvantitet, spridning, kemiska och fysiska analysresultat med mera är relativt "faktiska" uppgifter och inte några tolkningar.
Stratigrafi, inte minst stadslager, är definitivt en tolkningsfråga. Kontext likaså även om det inte alltid är frågan om avancerade tolkningar. Kvantitet blir en tolkning i fråga om material, det är en väldig skillnad mot att tolka kvantiteter utifrån GAMs sorteringsschema för flinta jämfört med de amerikaner jag jobbade med i Thy som sorterade flintan i obearbetad och "others in production" utan att egentligen kunna se skillnad på en slagen flinta och en frostsprängd flinta. Det kemiska analysresultatet får du inte utan att ett val av vad som skall analyseras har gjorts, valet baseras på en tolkning av vad som är relevant utifrån frågeställningen. Fysiska analysresultat likaså, där kan tilläggas att många osteologer nuförtiden inte skriver osteologisk analys i sin rapport utan osteologisk bedömning, där bedömning är detsamma som tolkning.
Ergo, siffran och de faktiska uppgifterna man får fram baseras på en tolkning av vad som är viktigt och relevant, av vad som finns och vad som saknas.

Därför menar jag att arkeologi är en tolkande vetenskap, och det i princip i alla led.

Man kan givetvis bli tvungen att tolka för att kvantifiera, som med flintan du nämner. Men samtidigt finns det massor med saker som kan kvantifieras enklare. Antalet synliga stenar i en stenkrets, antalet pärlor i en grav eller vikten av benrerster i en brandgrav. Det finns också stratigrafi som är faktisk, t.ex. att myntet återfanns under kullerstenen men spännet ovanpå. Och man kan osteologiskt identifiera benet som mänskligt med mycket stor säkerhet, samtidigt som man kan påvisa att blecket är av rent guld. Man kan också säga att bleck som är mycket lika har hittats på 18 andra ställen.


Att man sen behöver tolka för att ställa frågor är ju en självklarhet vare sig man sysslar med arkeologi , svetsning eller ishockey.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 3303
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Tolkande (post-processuell) arkeologi

Inlägg av Yngwe » 8 december 2015, 11:09

Leif skrev:
Yngwe skrev: Sen förstår jag också såväl vilja som behov av att tolka. Men personligen tycker jag den viljan har fått för stort spelrum, ofta är tolkningar baserade på tolkningar som är baserade på tolkningar där man inte riktigt bottnar i något faktiskt material....
I detta är jag enig. En tolkning skall vara en logisk konsekvens av ett faktiskt förhållande med större eller mindre mått av teoretiskt ramverk, men fortfarande en logisk konsekvens. Det skall vara naturligt för andra att göra liknande tolkningar baserat på samma förhållanden och utifrån samma teoretiska ramverk.
Precis, håller man sig till det så är tolkningar inget problem utan ett hjälpmedel.

Skriv svar