Nordisk bronsålder grundlades under senneolitikum

[anganatyr]

Intressant karta. Vart kommer den ifrån?

[Jägarn]

Intressant karta. Vart kommer den ifrån?

Kartan är från Flinthantverk och samhälle i södra Skandinavien under senneolitikum och tidig bronsålder av Jan Apel. Den går också att hitta här https://ep.liu.se/konferensartikel.aspx ... ticle_No=7.

Fast egentligen borde kartan nog också inkludera sydvästra Skåne som ett huvudområde för produktion.

It is therefore likely that the reproduction of the flint-dagger technology demanded some form of institutionalised apprentice-ship system. Because of the fact that such apprenticeship is based on the acquisition know-how that can be achieved only through much practical training, it follows that the dagger technology can only be reproduced over generations in areas where there is an abundance of high-quality raw material. This leads to the conclusion that the production took place in the close vicinity of the raw material, i.e. the Limfjord area in Jutland, in the southern parts of the Danish islands and in the south-western part of Skåne. Consequently, these areas are regarded as the core production areas of Late Neolithic and Early Bronze Age flint daggers (Apel 2000,2001)

[anganatyr]

Tack!

[Jägarn]

Om någon har en liknande karta som visar hällkistornas utbredning/spridning skulle det uppskattas. Jag har för mig att det förekommer en i Burenhults Arkeologi i Norden 1 men jag har tyvärr lämnat kvar den boken i sommarstugan.

[jancro]

På sidan 10 finns en utbredningskarta över hällkistor från 1961.
https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles ... 036914.pdf

Angående tomrummet i södra Norrland ( Gästrikland/Hälsingland ) i tidigare presenterad karta för flintdolkar ser det ut som en tydlig möjlighet att de importerades via norska kusten.
Jag tittade därför på en annan artefakt som började spridas under senneolitikum, den simpla skafthålsyxan.
Den finns , dock i begränsat antal ( 4-5? )i sydligaste Norrland, för att öka längre norrut där flintdolkar har hittats.

[Jägarn]

På sidan 10 finns en utbredningskarta över hällkistor från 1961.
https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles ... 036914.pdf

Häftigt, tack för länken! Det sydskandinaviska senneolitiska "paketet" med hällkistor, flintdolkar, specialister inom hantverk och skicklig sjöfart verkar ha varit ett riktigt kraftpaket.

[jancro]

På sidan 10 finns en utbredningskarta över hällkistor från 1961.
https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles ... 036914.pdf

Häftigt, tack för länken! Det sydskandinaviska senneolitiska "paketet" med hällkistor, flintdolkar, specialister inom hantverk och skicklig sjöfart verkar ha varit ett riktigt kraftpaket.

Man får inte glömma att basen i den senneolitiska omvälvningen blev återgången till och utvidgandet av den brukade jorden, att jämföra med stridsyxetidens mera herdebetonade levnadssätt. Detta illustreras tydligt av ännu en nykomling , ofta förekommande, bland de senneolitiska artefakterna, den typiska sädesskäran av flinta. Samtidigt är man öppen för handel , som framgår av depåfynden av kopparyxor.

[Jägarn]

På tal om jordbruket, Jancro: vet du om det finns några studier som har försökt uppskatta befolkningsmängden under senneolitikum jämfört med under stridsyxeperioden? Det skulle vara mycket spännande att se det i siffror, även om det givetvis inte går att prata om några exakta siffror.

[jancro]

Frågan om befolkningsökning och nyodling är intressant, alla dessa hällkistor i Småland ger intryck av nyodling.
I en C14 -undersökning av träkol under röjningsrösen, ( röjningsbränning före röjning ) i Småland syns detta.
" Introduktionen av jordbruk i södra Skandinavien kring 4000 cal BC avtecknar sig som en svag förhöjning av träkolsfrekvensen, men först från ca 2000 cal BC sker en märkbar ökning. Rimligen var det vid denna tid
som man började praktisera mera systematisk röjningsbränning på höglandet. En expansion vid
samma tid syns i pollendiagram, särskilt från de
södra delarna av höglandet (Berglund et al. 2002)."
https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf

[jancro]

Det kommer från "den store dansk" synpunkter på bildandet av det germanska språket. Man anger att det sannolikt varit en ny invandring till området för enkelgravkulturen ca 2350 fvt, ( d v s strax före den senneolitiska omvälvningen i Norden ) :
"Hvorvidt forstadiet til den germanske del af den indoeuropæiske sprogfamilie også starter med enkeltgravskulturen er dog usikkert, da der ser ud til at have været en ny indvandring til flere dele af Danmark fra omkring 2350 f.v.t. af folk fra klokkebægerkulturen som bærer en lignende genetisk steppekomponent. Med den tydelige indvandring virker det dog sandsynligt, at folk fra enkeltgravskulturen har talt en eller anden ukendt dialekt af indoeuropæisk. Dannelsen af den germanske sproggren kunne således være en blanding af tæt beslægtede indoeuropæiske dialekter,.. ".
I denna senare invandring bör då ligga mycket av de förändringar som dyker upp även inom området för stridsyxekulturen.
I samma artikel om enkelgravskulturen framförs tvivel på att den snörkeramiska kulturen, med avgreningar enkelgravskultur och stridsyxekultur, har sitt ursprung i Yamnaya-kulturen. Man skriver att den snörkeramiska kulturen är nära släkt med Yamnaya, men det finns saker som inte stämmer, Y-haplogrupp samt att Yamnaya inte begraver i hockerställning och utan stridsyxa. Man föreslår istället den närbesläktade något tidigare
Zhivotilovka-gruppen : " Kulturelt har snorekeramisk kultur flere træk tilfælles med Zhivotilovka-gruppen i Ukraine og Moldova end med Yamnaya." Dock behövs mer DNA-analyser.

Nørtoft, Mikkel; Nielsen, Poul Otto: enkeltgravskulturen i Den Store Danske på lex.dk. Hentet 12. marts 2024 fra https://denstoredanske.lex.dk/enkeltgravskulturen