Kungar, hövdingar,drottningar & ting

[Carl Thomas]

Jag är enig med både Yngwe och Ättelägg i dessa tankar.

Thomas

[karlfredrik]

Tydligen har ett och annat hänt sedan Birger Nerman identifierat Uppsala högar som de forna Ynglingakungarnas gravar. Numera tycks Uppsalas roll som Svea rikets vagga mer och mer ifrågasättas,

[sweon]

Jag tar upp några centrala frågor, utan direkt koppling till en bestämd plats:
1. När uppstod kungar i Norden, och vilken makt hade de? Romerska källor talar om kungar, rex bland de germanska stammarna, hans uppgift tycks ofta vara ledare i krig, när stammen vandrade söderut. Tiden är från 100-talet f Kr.
Kungarna valdes från en liten krets, ofta kunde det vara en son eller bror till konungen, om vi skall tro de medeltida källorna.
Babylon hade en kungasaga med tio kungar före syndafloden, varav den första blev 20000 år gammal, medan den siste rycktes bort redan vid ett par tusen års ålder (se Carl Grimbergs världshistoria I) Detta kunde kanske bli en förebild för andra senare krönikor med osäkert källvärde.
2. Drottningar eller prästinnor. Det tycks vara ont om regerande drottningar både hos Saxo och Snorre samt övriga isländska källor, vilket inte utesluter att de funnits (undantaget var kungaänkor som tydligen kunde ha vist inflytande.)
På Kreta har arkeologerna övergivit kungateorin och hävdar nu att landet styrdes av prästinnor. Skulle något sådant tänkas finnas även längre norrut?
4.Ytterligare en möjlighet för järnåldern före 700-800-talen är att det fanns ett antal hövdingar som gemensamt fattade beslut.
5. Tingets roll tycks dock variera. I sen vikingatid och tidig medeltid tycks "blid och järn" vara viktigare än ett tingsbeslut, det vill säga att mord, krig, uppror med mera kunde upphäva ett tingsbeslut, enligt Saxo med flera, och även i Sverige i kampen mellan de Erikska och Sverkerska ätterna.
Att Uppsala var en viktig ort för svear från 400-talet eller tidigare kan väl konstateras. Men vi vet inte hur stort område som räknas till svearna under olika perioder under järnåldern, och det fanns andra centralorter. För västgötarna tycks Skara haft en sakral och kanske politisk roll.

Hur har det konstaterats att Gamla Uppsala var en viktig ort för svearna redan på 400-talet? Finns det några källor som omtalar detta? Vi vet ju inte ens vilka svearna var så tidigt, än mindre om alla svear hade någon kontakt med Gamla Uppsala. Vi får inte heller glömma Helgö i det här resonemanget.

Vilken källa omtalar Helgö?

Ynglingatal nämner möjligen Lovön sär kung Östen dog. Den ligger inte så långt från Helgö. Lika troligt är det dock en plats, Lovene, i VG.

[Ättelägg]

Vet inte vad svearikets vagga har med detta att göra. Överhuvudtaget är begreppet svearikets vagga en utkomst av Västgötaskolan som vill förlägga allt, inklusive de överlevande atlantidern till VG. Att se svearna runt mälaren är inte en ologisk hypotes med tanke på källäget. Vilket i sig gör GU till en intressant plats utifrån Svearike, vilket GU fortsatte att vara en bit in i medeltiden.

Tittar vi sedan på eventuell tillhörighet för de begravda i GU blir även fortsättningen att de bör ha haft anknytning till svearna inte speciellt långsökt. Likaså att vi kan förmoda att de hörde till de härskande eftersom format och innehåll talar för det. Vi betraktar gärna kungatiteln utifrån medeltidens kristna syn på denna med en kung som smorts av kristitjänare, i viss mån utvald av gud som senare tider gjorde gällande. Mycket tyder på att den förkristna kungen var kung i rätt av ätt, tillhörig en gudomlig linje. Det fina med detta är just det att förmodligen hörde de flesta högättade till dessa linjer genom släktskap och mycket tyder på att släktskap gällde även modernssida. Vissa högättade valde att identifiera sig med modern om dess ätt hade högre status in i medeltiden. Tittar vi dessutom på Bure-ätten så utgick den just från släktskap genom modern så sent som 1600-talet. Mao var det inget uppseende väckande att titta på spinnsidan även under denna tid.

Vi har ett flertal kungar i sagor och skrifter som kan skapa oreda i den rena arvslinjen vilket även detta sannolikt beror på en kristen, sentida, syn på kungabegreppet. Tittar vi österut ser vi hur kievrusernas härskare ärvde titeln mellan bröder för att därefter övergå till lämplig son. Vi har beskrivningarna av rusernas khagan runt Ladoga som ses som en direkt efterapning av kahzariska begreppet då (intressant här att mkt tyder på att detta accepterades av övriga vilket är unikt eftersom det enbart fanns en kahgan (helig titel)). Troligen behöver man inte se det så eftersom det är en för omvärlden översättning av funktionen vilket i sig torde vara ett utslag från hemlandet. Härskaren av gudomlig natur som styr kulten. Sedan har man den världsliga härskaren som styr de profana och krig. Möjligen kan vi här se spår i källorna för detta med samregerande kungar med olika områden, en i GU och en i mälaren som ex. Kungar som byter ansvars områden, kung över svearna, kung över danerna, kung över Hedeby, kung över delar av Svearna osv. Mao, kungatiteln bör sannolikt vara något annat än den kristna medeltida funktionen.

[Anders i Uppsala]

Utöver de tre kungshögarna i Gamla Uppsala finns den avplattade Tingshögen, som möjligen är en ombyggd gravhög. Vid kyrkan har ytterligare en möjlig stor gravhög hittats nu 2015. Dessutom finns ett flertal mindre gravhögar.

Kungshögarna antas vara uppförda under en relativt kort tidsperiod (decennierna omkring år 600). Jag misstänker att det är gravar för en kung och hans närmaste familj, inte tre-fyra generationer kungar. Om man tillåts vara extremt spekulativ, så är det kanske den halvmytiske kung Adils, hans än mer mytiska hustru Yrsa och någon av deras söner (i dag okänd, död som tonåring) som ligger i kungshögarna? Jag menar inte att det är exakt så, men att det kan vara något åt det hållet, alltså en familj som begravdes relativt nära i tiden, snarare än en kung (Adils), hans farfar (Egil) och farfars far (Aun).

[Starkodder]

Utöver de tre kungshögarna i Gamla Uppsala finns den avplattade Tingshögen, som möjligen är en ombyggd gravhög. Vid kyrkan har ytterligare en möjlig stor gravhög hittats nu 2015. Dessutom finns ett flertal mindre gravhögar.

Kungshögarna antas vara uppförda under en relativt kort tidsperiod (decennierna omkring år 600). Jag misstänker att det är gravar för en kung och hans närmaste familj, inte tre-fyra generationer kungar. Om man tillåts vara extremt spekulativ, så är det kanske den halvmytiske kung Adils, hans än mer mytiska hustru Yrsa och någon av deras söner (i dag okänd, död som tonåring) som ligger i kungshögarna? Jag menar inte att det är exakt så, men att det kan vara något åt det hållet, alltså en familj som begravdes relativt nära i tiden, snarare än en kung (Adils), hans farfar (Egil) och farfars far (Aun).

Det där finner jag också troligast.