En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

[fileoscar]

Jo, det blir problem att få ihop det hela. Även om jag personligen aldrig trott på att Harald Blåtand grundat en kyrka på polska fastlandet - där han sedan begravts - så skulle det rent teoretiskt vara möjligt även om Jumne inte låg just där. Men nu var det ju till Jumne han flydde sårad, även enligt Adam av Bremen. Wiejkowo ligger väl minst 5 mil från gränsen till dåvarande Aldinburgs biskopsdöme.

Finns det kanske exempel på exklaver till biskopsdömen ? Vart hörde Wolin vid den tiden ?

Om vi börjar med Aldinburgs biskopsdöme så uppstod det år 968. Året innan hade vagriernas hedniske härskare Selibur besegrats av den kristnade Mistivoj, som hade stöd av Hermann Billung. Med kejsare Ottos goda minne blev Mistivoj därmed den “världslige” ledaren för det område som Selibur tidigare kontrollerat. Centrum var Starigrad - som från nu kallades Aldinburg - men området sträckte sig ända bort till floden Peene. Detta då Selibur tidigare lagt de två wilzistammarna som fanns väster om Peene - kessiner och circipaner - under sig.

Att Peene var gränsfloden österut, för såväl Aldinburgs biskopsdöme som det övergripande Hamburg stift, meddelar både Adam av Bremen och Helmold av Bosau. Men det nämns faktiskt redan år 989 i en urkund avseende Johanns XV.

Aldinburgs biskopsdöme kopplades till Hamburgstiftet av “närhetsskäl”. Slaverna i övrigt tillhörde det år 968/969 bildade Magdeburg stift (öster om Peene) med biskopsdömena Merseburg, Zeitz, Meissen, Brandenburg och Havelberg. Med det avses så klart inte alla slaver i Europa utan endast de som kejsare Otto hade inflytande över.

Nämnda biskopsdömen under Magdeburg förefaller vara belägna en bit söder om Östersjön - mot nutida Berlin till. Wolin hörde knappast till någon av dessa. Snarare handlade det för Wolins del om Poznans biskopsdöme, som också bildades år 968. Jag har sett uppgifter om att det biskopsdömet “sträckte sig till Wolin”, men har i nuläget inte hittat bekräftelsen på att så var fallet. Dock förefaller det rimligt eftersom Poznans biskopsdöme var helt kopplat till Mieszko av Piast, som kunde grunda det med påven som enda överhuvud. Här var alltså Otto sidsteppad. Vi vet ju att Miezsko angrep Wolin år 965 och rätt snart hade staden under kontroll (år 967?), så det rimmar väl med Poznanbiskopsdömets tillkomst.

Den som ändå förtvivlat letar alternativ skulle kunna tänkas kika på förlängningen av Peenes utlopp (nära Anklam), d v s öarna norr om - främst Wolin och Usedom. De ligger ju vare sig väster eller öster om Peene men var befolkade av slaver. Observera dock att Aldinburgs biskopsdöme alltså omfattade vissa stammar och deras utbredningsområde. Till dem hörde - enligt ovan - circipanerna, vilka befolkade Usedom (åtminstone södra delen av ön). Slaverna på Wolin, vulenzani, deltog förvisso i det s.k. wilziska förbundet vid slaverupproret år 983, men de tillhörde inte någon av de fyra wilziska stammarna utan var istället pomeraner.

[ÅkeP]

Jag läser nu texten till en ny version av artikeln om slaget vid Danavirke 974. Mycket mer av GW har nu blivit översatt, vilket gjort att denna artikel nu svällt ut till det dubbla antal sidor (från 18 till 36 sidor). Den nya artikeln kommer att publiceras inom kort och ersätta den tidigare på academia.edu.

I denna artikel skriver Sven bl.a. också: "I texten ovan från ”Gesta Wulinensis” berättas att kejsarens hustru Theophanu och Gorms hustru Thyra, Harald Blåtands mor, hade släktrelationer. Handskriftens författare noterar att kejsarinnan och Thyra kom från samma område i ”Grecji”, dvs. Grekland. Vid denna tid var begreppet Grekland inte knutet till enbart vår tids Grekland utan stod som begrepp för det östromerska riket. I andra avsnitt i ”Gesta Wulinensis” berättar Harald Blåtands egen präst Avico mer ingående om Thyras bakgrund innan hon blev danernas drottning. Författaren kommer i en separat artikel att speciellt klargöra hennes härstamning utifrån krönikans uppgifter."

Det kommer att bli spännande att läsa. Thyra var uppenbarligen en nyckelfigur på flera sätt. Hennes ursprung och släktskap och de kunskaper och erfarenheter hon haft med sig kan möjligen räta ut ett och annat av förståelsen av den tidens sydskandinvien.

[Mio Nielsen]

Tak for dit indlæg ÅkeP.
Jeg minder om at Pontus Weman Tell for længe siden har foreslået en sammenhæng mellem guldplaketten og specielle byzantinske guldmønter, der brugtes som hædersgaver til kejserens allierede.

[fileoscar]

Jag läser nu texten till en ny version av artikeln om slaget vid Danavirke 974. Mycket mer av GW har nu blivit översatt, vilket gjort att denna artikel nu svällt ut till det dubbla antal sidor (från 18 till 36 sidor). Den nya artikeln kommer att publiceras inom kort och ersätta den tidigare på academia.edu.

I denna artikel skriver Sven bl.a. också: "I texten ovan från ”Gesta Wulinensis” berättas att kejsarens hustru Theophanu och Gorms hustru Thyra, Harald Blåtands mor, hade släktrelationer. Handskriftens författare noterar att kejsarinnan och Thyra kom från samma område i ”Grecji”, dvs. Grekland. Vid denna tid var begreppet Grekland inte knutet till enbart vår tids Grekland utan stod som begrepp för det östromerska riket. I andra avsnitt i ”Gesta Wulinensis” berättar Harald Blåtands egen präst Avico mer ingående om Thyras bakgrund innan hon blev danernas drottning. Författaren kommer i en separat artikel att speciellt klargöra hennes härstamning utifrån krönikans uppgifter."

Det kommer att bli spännande att läsa. Thyra var uppenbarligen en nyckelfigur på flera sätt. Hennes ursprung och släktskap och de kunskaper och erfarenheter hon haft med sig kan möjligen räta ut ett och annat av förståelsen av den tidens sydskandinvien.

Jag har inte sett denna nya version av artikeln om slaget vid Danavirke år 974. Men från en annan (om skånska runor) läser jag:

”Teophani som var generös mot alla kristna kallades av kungen för Tiri och vi begravde henne enligt hennes egna önskemål enligt den östliga ritualen, för vilket vi tidigare fått tillstånd av hennes son Harald. Kung Gurmd skändade dock hennes begravning och beordrade att hennes kropp flyttades till en plats där danskarna firade en hednisk fest som av romarna kallades för Sobatina.”

Så i grunden samma namn på Gorms och kejsarens hustrur! Intressant...

[Mio Nielsen]

Samme navn, - medmindre Sven ved første læsning har misforstået noget, som han nu retter. Både Avicos håndskrift og oversættelsen til polsk er desuden private nedskrivninger, som kan indeholde både ufrivillige fejl på grund af distraktion og fejlhuskning, men også, i Avicos tilfælde, bevidste fordrejninger af politisk eller anden art.

[fileoscar]

Nja, citatet var från GW så där kan inte det inte vara tal om missförstånd - åtminstone inte när det gäller ett namn som borde bli det samma på polska och svenska. Hur det såg ut på latin vet ingen men svårt att tro att Antonina lyckats förvanska det vid översättningen.

[fileoscar]

Den uppdaterade versionen av Rosborns Striderna vid Danevirke 974 finns nu tillgänglig på Academia. Jag har för min del just läst igenom den en gång och så långt funnit ett frågetecken och ett stort utropstecken.

Frågetecknet för Rosborns “Förklaringen till att vi har två omtalade ledare för Jomsborg ska vi nog söka i det faktum att Cetibiurn och Stirybiurn var bröder, båda kom från den svenska härskarfamiljen med Sigurur som far”. Att det skulle finnas två bröder med snarlika namn behöver jag nog smälta innan jag köper…

Utropstecknet för ett citat ur nyöversatta delar av Gesta Wulinensis: “Kung Harald skulle från denna dag bli den nådige kejsarens vän och vasall och genom dennes utnämning, som skulle gå i arv, vara kung för alla danskar som bekände den heliga kristna tron i det område som sträckte sig från Tenermark på gränsen mot kejsardömet, och sedan norrut till Norregicumshavet och österut genom öarna till den näst sista ön Scon där gränsen mot Sveonami låg och sedan till den sista ön lumn som gränsade till Liuilnis land”

Rosborn skriver som kommentar: “Norregicumshavet bör vara Skagerack. Att Skåne är omtalad som en ö känner vi också under året 964 då Harald Blåtands farbror Guldharald erövrade “ön Sconvjue”. Den sista ön “lumn” bör då vara Bornholm vilket skulle svara till uppgiften att den “gränsade till Liuilnis land”. Namnet “Liuilini” finner vi också omtalat i Thietmar av Merseburgs krönika från början av 1000-talet och åsyftar då Wolinområdet vid södra Östersjökusten”.

Helt rätt att Liuilni avser Wolin. Det framgår bland annat av Alexandra Petrulevich avhandling “At Jomi och Jomsborg: slaviska namn i fornnordiska källor?”. Men varför skulle namnet på “den sista ön” inledas med gemen och inte versal? Utan att ha sett motsvarande polsk text så vill jag ha det till Iumn (inlett med versalen I som i Ivar). Och då handlar det inte om Bornholm utan om Jumne…som därmed hade en belägenhet väster om Wolin…!

Jfr även Wikipedia om Vineta: “The oldest preserved manuscript, from the 11th century, has the spelling vimne or uimne, and the second oldest manuscript, from around 1200, has uimne and iumne or jumne (there is no distinction between v and u or i and j in the written Latin of that time).”

[anganatyr]

Tack för alla dina tänkvärda inlägg, fileoscar.

[Roger K]

Här är artikeln om 974 års krig med div. intressanta utvikningar: https://www.academia.edu/112910207

[ÅkeP]

Svens resonemang kring Ravningbron och djurexporten tycker jag är lysande. Ända sedan jag besökte rekonstruktionen av Ravningbron för ett par år sen har jag funderat över vad man hade på vikingatiden som kunde motivera dessa dimensioner på stockarna, och även så tätt emellan bärstolparna. Enorma mängder ekstockar måste ha använts till denna 760 meter långa bron. Vilket slöseri med arbetskraft och virke!

Den var dimensionerad som om man skulle köra moderna tanks på åtskilliga ton över den. Och fem meter bred. Trupptansporter, som varit den gängse förklaringen hittills, går ju vanligen bara i en riktning samtidigt och ryttare och fotfolk skulle knappast behöva denna konstruktion. Och om man drog kärror över, vad skulle det då vara för last, och hur skulle då vagnarna se ut som kunde bära det, vad det nu var?

Bron låg längs Oxvägen, senare även kallad Härvägen, och export av nötkreatur från norra Jylland ner till Tyskland är gamla tider är känd och dokumenterad även utanför GW. Även om det fanns ”vadställen” genom träsket tidigare för kreaturen kan jag tänka mej att det var ett mycket arbetskrävande logistikproblem att få oxarna att gå på rätt ställe utan att fastna i träsket/sankmarken, med mycket jobb att få loss dem eller förlora dem, för att inte tala om tidsspillan. Kreatursexporten var också en viktig del av ekonomin, så effektivisering låg i allas intresse, även kungens. Så en bro skulle förstås förenkla transporten över träsket, och den måste då tåla stora belastningar och bära upp många ton mellan brostolparna.

Såklart kan bron användas även till annat när den väl är byggd, t.ex. trupptransport och annat, men dimensionerna på stockar och konstruktion talar för att den är byggd för ett syfte med tung belastning.

Om där fanns fler sådana passager genom dåtida träsk/sankmarker längs Oxvägen så kan det vara skäl att tro att det möjligen också kan finnas rester av liknande brokonstruktioner där.