Beowulfskvädets topografi

[kylarvende]

Rad 1893 i Beowulf innehåller:

"hliðes nosan"

https://cornelius.tacitus.nu/beowulf/27.htm

"Detta är den enda information vi har om hur "vädermarks" landskap såg ut. I handskriften står det "hliðes nosan", vilka ord Michael Alexander översätter med "cliff" och "headland". Björn Collinder har översatt det till "höga klippan"."

Höga klippor finns naturligtvis lite varstans.

Kollade med dessa sökord i Google och pickade sedan på AI, uppe till vänster:

vetteberget strömstad sjöfart

"Vetteberget i Strömstad har en koppling till sjöfart och har historiskt sett använts som en viktig utsikts- och riktpunkt. Berget omnämns i äldre kartor och geologiska beskrivningar, där det listas som en av de högsta punkterna i området, vilket gör det till en naturlig referenspunkt för navigering.

Höjd och utblick: Med sin höga höjd över havet (cirka 165 meter) erbjöd Vetteberget en utmärkt överblick över omgivande landskap och havsområden.
Historisk betydelse: Namnet "Vetteberget" kan härledas från "vette" eller "vårdkase", vilket var eldar som tändes på höga berg för att varna kustbefolkningen för annalkande fiender eller för att vägleda sjöfarare.
Sjöfart: Även om specifika detaljer om en fyrlyktas existens på just Vetteberget inte framgår direkt från sökresultaten, har bergets framträdande läge och höjd gjort det till en naturlig och viktig punkt för sjöfarare i generationer, som en del av de navigeringspunkter som användes längs kusten. "

På sidan 33 kan man titta på en karta:

https://www.stromstad.se/download/18.3f ... tsplan.pdf

[kylarvende]

I mitt närmast föregående inlägg diskuterades Björn Collinders tolkiing av:

Rad 1893 i Beowulf innehåller:

"hliðes nosan"

https://cornelius.tacitus.nu/beowulf/27.htm

"Detta är den enda information vi har om hur "vädermarks" landskap såg ut. I handskriften står det "hliðes nosan", vilka ord Michael Alexander översätter med "cliff" och "headland". Björn Collinder har översatt det till "höga klippan"."

Höga klippor finns, som sagt, naturligtvis lite varstans. Och det gäller naturligtvis även Michael Alexanders tolkning med "cliff" och "headland". Headland eller näs tål därför att studeras (utan att för den skull gå in på religiös tillhörighet hos personerna i Beowulfkvädet):

Axel F. Holmberg, 1867, Bohusläns historia och beskrifning:

https://runeberg.org/aehbhob/2/0005.html

"1. Näsinge pastorat.

Detta pastorat, det nordligaste uti Bohuslän, hänger i söder
tillsammans med Skee socken, men omgifves på de andra sidorna
af hafvet, nemligen: i vester af Säckefjorden [1], i norr af
Svinesund, och i öster af Idefjorden. Äfven den södra gränsen bildas
till en del af en hafsvik, den bugtande Dynekilen [2], som emellan
höga, stupande klippstränder intränger i landet och bildar emot
Säckefjorden en större halfö, Hogdalsnäset kallad."

Notera "en större halfö, Hogdalsnäset kallad." Jag har lärt mig uppskatta tvetydighet i litterära verk. Och kanske är både Collinders och Alexanders tolkningar meningsfulla. Kommer man utifrån havet vill man naturligtvis ha ett berg att sikta in sig på. Men ju närmre man kommer land, desto mer meningsfullt kan det vara att titta efter ett "headland" eller näs. Om det även finns en ironisk vinkling, kan inte uteslutas. Man kan titta på ändelsen "inge" i Näsinge:

https://www.isof.se/namn/ortnamn/lar-di ... mnselement

"Ortnamnen på ‑inge, med växelformen ‑unge, hör till de äldsta bland de svenska bebyggelsenamnstyperna. De synes i huvudsak ha tillkommit under förra hälften av första årtusendet e.Kr., men möjligen kan ‑inge-namn ha bildats ännu under vikingatiden.

Ändelsen ‑ing/‑ung används för att beteckna tillhörighet av högst varierande slag. En viktig funktion är att bilda inbyggarbeteckningar, vilket kan exemplifieras med ett landskapsnamn som Hälsingland ’hälsingarnas land’."

"Namntypen är därmed ett tydligt tecken på ett nordvästgermanskt samband under de första århundradena av vår tideräkning. Till det stora sammanhängande ‑inge-namnsområdet hör däremot inte Norge och inte heller de till Norge gränsande svenska landskapen Dalsland, Värmland och Bohuslän, där säkra representanter saknas."


Se sidan 6 för karta över Hogdalsnäst:

https://www.stromstad.se/download/18.6a ... 3%A4ck.pdf

[Kungsune]

Mearc= gräns
Weder= sannolikt väder, vind

Wedergeatas är en heiti. Samma personer som kallas geatas kallas
Även wedergeatas. Wedermearcu är därmed ett geatiskt gränsområde. I källorna används termen gemearcu, mearcu, march, mark ofta om konstruerade gränser. Dvs det finns ofta vallar, stenar, fort, garnisoner mm.
De geatas som kopplas till weder i Beowulf har utfört sjöresor. I kvädet beskrivs att de använder segel. Döljer sig de första seglande folket i Skandinavien bakom termen? Jag tror det. Jutarna.
Vilken märkvärdig gräns fanns på Jylland med koppling till segelleder och försvarsverk som var så påfallande att msn nämner den som både landgemearcu och wedermearcu?
Jo Kovirke- friiswael; senare kallad Danvirke.

[Moneta Nova]

Kungsune:

Bra igen! Tack!

*

[kylarvende]

Kungsune!
Intressant angående segel.

https://cornelius.tacitus.nu/beowulf/27.htm

"1905 Vid masten fästes havsduken,
Seglet med en lina. Skeppet knakade;
Ej hindrade vinden seglarens färd
Hän över vågorna. Havs vandraren for
Bort över böljorna, den fast timrade stäven
1910 Flöt med skummig hals över havsströmmarna,
Tills de kunde se götarnes klippor,
De kända uddarna. Driven av vinden,"

[kylarvende]

Man undrar var Weder-mearce återfinns i Beowulfkvädet?

https://faculty.gordonstate.edu/cperkow ... eowulf.pdf

290 I believe what you have told me: that you are a troop
loyal to our king. So come ahead
with your arms and your gear, and I will guide you.
Whaf s more, I'll order my own comrades
on their word of honour to watch your boat
down there on the strand—keep her safe
in her fresh tar, until the time comes
for her curved prow to preen on the waves
and bear this hero back to Geatland.
May one so valiant and venturesome
300 come unharmed through the clash of battle."

Skärmbild 2025-11-29 211604.png (81.98 KiB) Visad 3939 gånger

[Kungsune]

“Jag ska vakta er båt här, tills den åter bär den käre mannen över havsströmmarna tillbaka till Weder-mearce.”
Tack!

Ja danskarna använde wedergeats och wedermearcu som heiti för beowulfs folk och landgräns.

[Kungsune]

Tidigare i tråden hade vi en diskussion om hund-kungar ex hundfot som är enda egentliga exempel.
Min tes är att detta är en mycket sen beteckning på kungar underställda dansk övermakt. Framför allt Jylländska underkungar. Hundfot är en nyckel att läsa in Jyllands inlämmande i danska riket. Gautlamd betyder i hög grad i norrönt material just Jylland. Detta på grund av direktöversättningar av anglosaxiskt och latinskt mater vilket redan Finnur Jonson visade. Geat-Gothi har av isländare uppfattat som götar. Ser man till hela den anglosaxiska och latinska litteraturen blir det grnomskinligt. Både Jutar och götar beskrivs som gothi men endast Jutar som geats, gets. Gauatariket Hundfots är med sndra ord Jylland. Det Nordr som hjälten kommer är Skandinaviska halvön. Beowulfkvädets jutar är alltså vad som skulle kunna refereras till som ”hundkungar”:
• en del jutar emigrerar till Västergötland
• andra till sydvästra Norge och Raumarike
• de skapar där ”andra maktcentrum” av jylländsk typ

Precis som anglosaxarna emigrerade till England när de förlorade makt hemma.
Hundkungen är:
• Danmarks under lydande landskung
• Jyllands administratör
• överordnad allmogen men underordnad överkungen
Hundfot är inte en svag kung, utan en kung vars suveränitet är avhängig en starkare överkung. På Jylland uppträder hundkungarna först när danernas kungamakt stryper den gamla jylländska självsuveräniteten. Begreppet är därför en politisk rangbeteckning, inte bara ett skällsord, och det förklarar varför jylländska maktbärare försvinner ur kontinentalkällorna samtidigt som den svenska kungamakten blommar upp – de jutar som vägrade underordning sökte nya maktbaser i Västergötland, Raumarike och sydvästra Norge. Det är i detta skede Beowulfs politiska värld uppstår.


Detta är en hypotes inte ett påstående även om det är formulerat så

[kylarvende]

Kungsune!
Tack för ett intressant inlägg.

[kylarvende]

Kungsune!

Inte lätt att hitta något om hundkungar. Frälsegården Mörk ligger nära Idefjorden och i närheten där bäcken i Hundsdalen förmodas ha sin källa el dyl. Bäcken kan ha varit bra att dra upp sina båtar i. I ortnamn kan "hund" vara kopplat till annat än personer och kungar. Exempelvis kan hundar vakta, vilket kan vara en förklaring till namnet Hundsdalen. Praktiskt om någon fiende är på ingång. Men om man fortsätter på spåret hundkungar så kan det kanske finnas en koppling. Zooma ut i följande länk som primärt avser fornborgen vid Hällesmörk (en skärmdump bifogas även)

https://app.raa.se/open/fornsok/lamning ... 79c113ca7c

Skärmbild 2025-11-24 182641.png (645.01 KiB) Visad 3760 gånger

Man undrar om det är något speciellt med frälsegården Mörk. Danskar, norrmän och svenskar har tydligen velat komma åt området. Men vid åtminstone en av de historsika händelserna har den aktuella gården behållit sin status som frälsegård el dyl:

20 (Bohusläns märkligare gårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas äldre historia / Förra delen)

"1573 års uppbördsbok på skatte- och ledingspengar2) uppräknar i
Lommelanda gårdarna Röd, Rorshult, Hälle, Bodalen, Tånga, Hee, Mostorp
och Mörk. Bland frälse- och foringsgårdarna betecknas Mörk såsom
Billegods utan att den dåtida innehavaren (Hartvig Bille?) finnes angiven.

När Vincent Lunge år 1536 blev mördad, hade han i sin tjänst en dansk
adelsman Jens Splid (Fasti), med vilken Lunges änka, Margareta
Nilsdatter (Gyldenlöve), sedermera (1539) ingick äktenskap. Enl.
diplomatarierna förekommer Splids namn ännu 1565. I vilket fall som helst är han i
1573 års uppbördsbok antecknad som ägare av frälsegården Mörk samt de
båda Lommelanda-gårdarna. Slutligen äro Åberg och Unneberg (Önne)
antecknade såsom kanike-gods.

I 1615 års jb. anges Ofto Bildt såsom ägare av frälsegården Bodal (Halvor).

Efter länets införlivning med Sverige finner man, att kronogodset 1659
utgjordes av gårdarna Lommelanda, Unneberg, Håltane, Rösshult och
Mostorp. Som skattegårdar betecknas Röd, Bodalen, Tånga, Hälle, Knarrås och
Ringdalen (Jon). Thomas Dyre står antecknad för bygseln, 2 t:or, och
betecknas gården som hans änkas frälseströgods.3)

Såsom forings- eller frälsehemman äro upptagna Mörk (herr Anders i
Näsinge4) frälse). Det andra hemmanet i Mörk är antecknat som av svenska
kronan revocerat från Värnö kloster liksom även kanonigården Råberg"

Om Ottars bedrifter har gjort så djupt intryck att minnet av honom finns kvar närmare tusen är senare skall vara osagt.

https://en.wikipedia.org/wiki/Ohthere

"Ohthere, also Ohtere (Old Norse: Óttarr vendilkráka, Vendelcrow; in modern Swedish Ottar Vendelkråka), was a semi-legendary king of Sweden of the house of Scylfings"

Ett närmast komiskt fynd:

20 (Bohusläns märkligare gårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas äldre historia / Förra delen)

"Den från Åby gård i Tossene bekanta Ottilia Ottesdatter (Kane) gift med
riddaren Nils Ragvaldssön1) har även besuttit jordagods i Lommelanda
socken. Enligt registranten på Akershus finnes antecknat, att hon under
året 1507 till Vår frus kapell i Oslo skänkt ej namngiven mark i
Lommelanda socken."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lommelands_socken