Hur firades det forntida Yule?

[anganatyr]

Det finns alltså en koppling mellan orden hjul och Jul..

Det gör det antagligen inte. Sidan thewhitegoddess.co.uk ovan har nog missförstått det hela lite, varken i fornnordiska eller fornengelska finns något ord iul som betyder ’hjul’. Söker man på iul och wheel verkar alla träffar handla just om magi och spiritualism så det hela verkar vara en missuppfattning som spritts i vissa kretsar. Den äldsta källan jag hittar för detta är Bill Whitcomb, The Magician's Companion: A Practical and Encyclopedic Guide to Magical and Religious Symbolism från 1993:
https://books.google.se/books?id=fFDzqD ... &lpg=PA148

Där står om Yule:
From the Norse word iul, meaning "wheel".

Men detta är uppenbart ingen tillförlitlig källa för etymologisk information. Den fornöstnordiska (svenska, danska) formen av jul torde vara iūl (jól är fornvästnordiska) men det torde inte finnas någon koppling till hiūl ’hjul’ (fornvästnordiska hvél eller hjól). Nu uttalas de ju likadant i modern svenska men h-et i hjul har en gång uttalats.
https://en.wiktionary.org/wiki/Appendix ... nic/jehwlą
https://en.wiktionary.org/wiki/Appendix ... ic/hwehwlą

Engelska yule skulle kunna vara lånat från nordgermanska, men det kan också vara ett arvord med samma ursprung.

Jag antar att det finns ett samband mellan fornvästnordiska hvél och wheel i dagens engelska. men hur ser detta samband ut? Är det engelskan som lånat från fornvästnordiska, eller tvärtom? Eller har ordet äldre gemensamt ursprung?

[Ephraim]

Jag antar att det finns ett samband mellan fornvästnordiska hvél och wheel i dagens engelska. men hur ser detta samband ut? Är det engelskan som lånat från fornvästnordiska, eller tvärtom? Eller har ordet äldre gemensamt ursprung?

Ja, det stämmer. Det verkar inte vara frågan om något lån utan det är istället så att orden har ett gemensamt germanskt ursprung. Faktum är att fornvästnordiska hvél och hjól från början är samma ord, så även svenskan hjul och engelskans wheel hör ihop.

Ursprunget är just urgermanska *hʷehʷlan som går tillbaka till ett urindoeuropeiskt neutralt substantiv *kʷékʷlom. I de flesta andra indoeuropeiska språk istället är maskulint *kʷékʷlos. Det är alltså släkt med grekiska κύκλος kýklos (som gett oss ordet cykel), latinska colus och sanskrit cakrá (som vi lånat in som chakra).
https://en.wiktionary.org/wiki/Appendix ... ic/hwehwlą
https://en.wiktionary.org/wiki/Appendix ... n/kʷékʷlos

Nu råkar det vara så att urgermanska *hʷehʷlan verkar ha haft en stamväxling mellan singular och plural. Plural (nominativ och ackusativ) var nämligen *hʷegʷlō (vilket senare blev *hʷewlō eller *hʷeulō med övergången *gʷ > w). Skälet till det är verners lag, som innebar att frikativor blev tonande om de inte stod i början av ordet eller stod omedelbart efter den betonade stavelsen. I förurgermanskan fanns en växling av betoningens position, singular *kʷékʷlom men plural *kʷekʷlā́. Därav fick ordet en växling i stammen.

De germanska språken generaliserade sedan en av stammarna till hela böjningsmönstret. Vissa språk behöll båda stammarna, med effekten att man fick två i princip synonyma ord. Forngengelskan verkar exempelvis ha haft hweohl (med flera former) av singularis och hwēol av pluralis. Fornisländskan hade hvél från singularis och hjól från pluralis. Som synes har formerna med tiden glidit ganska långt isär. Utvecklingen var något i stil med denna:
*hʷehʷlan > *hʷehʷlą > *hwehl > *hwēl (hvél)
*hʷegʷlan > *hʷeulą > *hwiul > *hwjɔul > *hjɔul > *hjōl~hjūl (hjól~hjul)

Ordet jul hade nog ursprungligen samma stamväxling och fornengelskan har både ġeohol (från singularis) och ġeōl (från pluralis). Möjligen har finskan också lånat båda formerna, joulu från pluralis och juhla från singularis. De nordiska ordet kommer av pluralis, med någon utveckling liknande följande:
*jegʷlan > *jeulą > *iul > *jɔul > *jōl~jūl (jól~jul)
Om singularformen överlevt hade det antagligen hetat *él på fornisländska men den formen verkar inte finnas.
*jehʷlan > *jehʷlą > *ehl > *ēl

Fornisländskan har också ordparen glas–gler (< *glasan–*glazō ’glas’) och bas–ber (< *basjan–*bezjō ’bär’) som har sitt ursprung i samma växling. Glas är möjligen ett lån från lågtyska.

[anganatyr]

Tack för ditt svar Ephraim.

[kylarvende]

Ephraim!
Intressant ang hjul och Jul.