Tingens makt, antal och befogenhet

[karlfredrik]

Tingens roll har diskuteras i annan tråd.
Tingens uppgift var:
1-Att döma mellan individer och släkten
2.Låta var man komma till tals.
3.Omröstning om kontroversiella frågor typ religion
4. Någon beskattningsrätt nämns inte i källorna -fanns det någon sådan och när?
Ytterligare ett problem. Aristoteles skrev att inget land skulle vara större än att alla fria män fick plats på torget.(Grekiska Agora - irisk heter EU "Koyny Agora" på grekiska) Ett större riket behöver valda delegater.
Hur valdes delegaterna till Uppsalatinget - alla fria män kunde i Svea rike kunde knappast få plats på tinget.

[Wurner]

Det där problemet med representation skulle jag gissa löses på så vis att lagmannen/-männen representerar tinget.

[Yngwe]

Instämmer med Wurner. Vi kan ju se i tidiga brev att man adresserar lagman som företrädare för lagsagor.

Rent spontant känns det ändå som om verkligt viktiga frågor nog har samlat alla med "rösträtt", men då knappast på en och samma plats utan man har väckt frågan på ting efter ting, säkert bärande med sig uppgift om vad föregpende ting har tyckt (om det varit passande) Kanske har de gisslan som nämns i VGL haft just denna uppgift, att förmedla vad föregående verkligen kommit fram till.

Men, antalet frågor som behandlats på detta vis har nog varit högst begränsat innan den organiserade staten med sina påbud gjorde intåg. De vanliga ärendena gällde nog sämja och trygghet i den egna bygden.



Sen har jag en egen hypotes om att det även avhandlades en gemensam budget, alltså i praktiken lokala skatter, men det blir kanske en annan historia.