Järnexport 800-900-talet Västra Dalarna över Alvim (Sarpsborg)?

[tyder-no]

Varför skulle en huvudförbindelse gå via Eda om det var en landsväg, vinter eller sommar? Det måste finnas en logisk förklaring till det, och den kan jag inte se. Enda vettiga anledningen att passera Eda är just vattenvägen med förbindelsen till Glomma

Jeg tror ikke vi skal gå i alle detaljer på norsk side. Bare konstatere at veien som beskrives i Egilssoga definitivt ikke følger Glomma, og at overgangen mot Sverige er navnebelagt også fra norsk side, Eid-gårdene på Bjørkelangen, som ikke har noe som helst med vann å gjøre, men betegner overgangen til Eida-skogen, et område som altså omfatter mye mer enn nåværende Eidskog kommune.

Men hvis en absolutt må ha en motivasjon for å tenke, så er altså Eida-skogen også grenseområdet for Alvim-riket, (Alvheim, Sarpsborg, utskipningshavn) en tilsynelatende ganske stabil politisk enhet ved vikingtidas begynnelse, som har anerkjent dansk overhøyhet, men i motsetning til Vestfold ikke vært direkte underlagt Jyllands-herskerne på 800-tallet.

[Yngwe]

Om vi utgår från Egils saga då, så kan vi försöka oss skaffa lite gemensamma referenser.

Du nämner Eid-gårdene vid Björklangen. Mostvarar det sagans Eida där vägen täcks med snö ?

Og er þeir sóttu austur til Eiða þá var það á einni nótt að féll snjór mikill svo að ógerla sá veguna

Om så har vi ju en hastighetsreferens eftersom vi känner tiden som gick åt för att komma till Eidskog

[tyder-no]

Om vi utgår från Egils saga då, så kan vi försöka oss skaffa lite gemensamma referenser.

Du nämner Eid-gårdene vid Björklangen. Mostvarar det sagans Eida där vägen täcks med snö ?

Og er þeir sóttu austur til Eiða þá var það á einni nótt að féll snjór mikill svo að ógerla sá veguna

Om så har vi ju en hastighetsreferens eftersom vi känner tiden som gick åt för att komma till Eidskog

Nei, og her er det Eda, ja. Eid-gårdene er ikke inne i denne historien, fordi Egil kommer sørfra gjennom Østfold. Til Eda fører (minst) tre norske veier: 1. Fra nord (i dag Kongsvinger), 2. fra Romerike (over Eid på Bjørkelangen) 3. fra Østfold, Egils vei (gjennom Høland) 2 og 3 møtes i Eida-skogen. Kongsmennene som forlater Egil, går over på vei 2, nordover, i Høland, akkurat idet ferden går inn i skogstrekningene. Hastigheten ser ut til å være 2-4 mil/dag - det foregår jo endel annet enn transport.

[tyder-no]

Må korrigere meg sjøl når det gjelder järn/stålkvalitet. Det er ikke helt umulig at de "ekte" Ulfberht-sverdene (+VLFBERH+T) har stål av svensk opprinnelse, men om det kan vises, vil det være en sensasjon. En nyere metallurgisk gjennomgang viser nemlig at de "ekte" sverdene faktisk har damaskenerstål, en type "crucible steel", wootz, i motsetning til andre versjoner, "kopier", og det er ikke kjent vestlig tilvirkning av denne stålkvaliteten - det mønstrede utseendet kommer av Fe3C-krystaller (cementitt), det er ikke snakk om laminering etc.

Gjennomgang:
http://gladius.revistas.csic.es/index.p ... le/218/222

https://www.academia.edu/6426127/Crucib ... val_swords

I Guardian:
https://www.theguardian.com/science/200 ... ings-sword

[Yngwe]

Om vi utgår från Egils saga då, så kan vi försöka oss skaffa lite gemensamma referenser.

Du nämner Eid-gårdene vid Björklangen. Mostvarar det sagans Eida där vägen täcks med snö ?

Og er þeir sóttu austur til Eiða þá var það á einni nótt að féll snjór mikill svo að ógerla sá veguna

Om så har vi ju en hastighetsreferens eftersom vi känner tiden som gick åt för att komma till Eidskog

Nei, og her er det Eda, ja. Eid-gårdene er ikke inne i denne historien, fordi Egil kommer sørfra gjennom Østfold. Til Eda fører (minst) tre norske veier: 1. Fra nord (i dag Kongsvinger), 2. fra Romerike (over Eid på Bjørkelangen) 3. fra Østfold, Egils vei (gjennom Høland) 2 og 3 møtes i Eida-skogen. Kongsmennene som forlater Egil, går over på vei 2, nordover, i Høland, akkurat idet ferden går inn i skogstrekningene. Hastigheten ser ut til å være 2-4 mil/dag - det foregår jo endel annet enn transport.

Jag är inte alls med på hur du säkert kan säga detta, jag skulle behöva förklaringar.

I sammanhanget är den riktning som nämns för såväl Värmlands läge som färden till Eda österut.

Haraldur konungur hinn hárfagri hafði lagt undir sig austur Vermaland

Og er þeir sóttu austur til Eiða þá var það á einni nótt að

Det kan ju tyckas naturligt om Eda avser platsen för Eda Sockenkyrka i Värmland, Sverige.

Sen framgår det också att färdriktiningen frpn Eidaskog till jarlen är österut, eftersom det nämns av Alf när Egil är på väg tillbaka från jarlen.

sagði að þar hefði engi maður farið yfir skóginn austan síðan er Egill fór austur

Jarlens hem är alltså beläget två dagsresor öster om Eidaskog. Det skulle då möjligen, med mycket långa dagsmarscher, 6 mil fågelvägen, kunna vara i Frykenbygden.

[tyder-no]

Egilssoga er middelaldersk actionlitteratur, og dermed i utgangspunktet totalt uegnet til å gå inn på detaljer i ferdselsveier 300 år før den ble skrevet. Dermed blir det i forhold til trådens emne avsporing å gå nøye inn på den - og handingen i Värmlandsferden foregår etter første snøfall, men før myrer og vassdrag er frosset til, så vintertraseen behandles egentlig ikke, når en ser nøyere etter.

Nå virker likevel rammehistorien usannsynlig presis, her er det som ser ut til å være hovedruta:

Kongens sendemenn forlater Egil m/følge etter at de har passert Tøyen. Sendemennene drar kanskje til Eid på Bjørkelangen, det kan passe med at de skal møtes igjen neste dag, men de drar i stedet nordover over Romerike. Egil drar til Årmod Skjegg på Skjeggenes, men bommer litt på veien så det blir strabasiøst underveis.

Om morgenen drar han videre til Torfinn på Hverven, Når en kommer sørfra, begynner Eidaskogen der, når en kommer fra Romerike, er det naturlig å regne at den begynner ved Eid på Bjørkelangen, Litt utpå dagen drar de videre, Egil dreper et par mann på veien,

De overnatter hos rike Alv, trolig på Stangnes, og kommer fram til jarlen neste ettermiddag. Dette er forenlig med både Eda Glasbruk og Eda kyrka som jarlesete, men neppe et sted mye lengre inn, f.eks. Åmotsfors. Det er altså her, på det gitte føret, snaut to dagsreiser fra Skjeggenes til Eda, Med innlagt slåssing, medisinske konsultasjoner etc. Det kan nok passe ganske bra når en skal kjøre sommertraseen med slede og det er litt vanskelige snø/føreforhold.

Hvis det er interesse for å diskutere norske geografiske detaljer, får det bli i egen tråd.

Tidspunktet kan være tidlig 950-tall, ettersom det ser ut til å være før slaget på Blodheia v/Avaldsnes, men etter at Eirikssønnene har begynt operasjoner mot Håkon. Uansett, det blir jo tull å forutsette at kronologien i en action-roman er korrekt.

Og i referansen til Harald Hårfagre illustreres hvordan ynglinge-konstruksjonen brukes til å legitimere norske krav på Värmland - det er fyrstehusets tidligere besittelser. Som ikke blir noe mer sannsynlig av at geografi-beskrivelsen ser ut til å stemme.

[Yngwe]

Anledningen till dissektionen av Egils färdväg är ju att du nämnde den som referens för en transportrutt för järn mellan Värmland/Dalarna och Sarpsborgsområdet.

Det blir lite för många gissningar för att det ska gå att bygga på. Du hanterar t.ex. Eidskog som ett område, fast texten klart uttrycker att det är en bestämd plats som man inom tidsramen av en dag kan resa till eller från. Det blir för osäkert och för oprecist att bygga något på. Därför är det nog bäst att lämna Egil helt till sagornas värld .

Om vi går tillbaka till huvudfrågan, järn från västra Dalarna till Alvim/ Sarpsborg. Det är svårt att påvisa, men om vi går till de tider där vi har dokumentation, så används vattenvägarna i stor utsträckning. Från Malungstrakten är Uvan förmodligen det vattendrag som är av störst betydelse, och där finns också ett stort antal toponymer som påvisar användandet av leden. Uvan når Klarälven vid Hagfors, och därmed Världen. Såväl färdleden uppfr Byälven till Eda och Eidskog som färdvägen över Dalslands sjöar är väl belagda med toponymer. Det här är utan tvekan det effektivaste sättet att få järn från Västra dalarna till Sarpsborg

[tyder-no]

Anledningen till dissektionen av Egils färdväg är ju att du nämnde den som referens för en transportrutt för järn mellan Värmland/Dalarna och Sarpsborgsområdet.

Det blir lite för många gissningar för att det ska gå att bygga på. Du hanterar t.ex. Eidskog som ett område, fast texten klart uttrycker att det är en bestämd plats som man inom tidsramen av en dag kan resa till eller från. Det blir för osäkert och för oprecist att bygga något på. Därför är det nog bäst att lämna Egil helt till sagornas värld .

Du mangler åpenbart lokalkunnskap om dette området, og det virker ikke som om du er så interessert i det heller. Jeg har gitt en mengde detaljer som interesserte kan gå etter og verfisere/falsifisere på egen hånd.
Din forståelse av den aktuelle teksten avviker også fra alle tolkninger som jeg kjenner til. Jeg har prøvd å forklare bruken av begrepet "Eida-skogen" som det går fram fra denne og andre omtaler fra middelalderen.

Takk for samtalen.

[Yngwe]

Jag vet inte riktigt hur man ska kunna gå in på detaljerna när du först hänvisat till en källa, sen avfärdar den som actionlitteratur, men sen ändå inte refererar till någon annan källa eller uppgift. Du kunde ju ha vist det bygdemönster du påtalar för att det ska bli möjligt att göra en jämförelse på svenska sidan. Eller påvisat paralleller som antyder hur den eftersökta rutten kan ha sett ut eller fungerat. Du har gett en handfull via-punkter utan att motivera dom vare sig på norsk eller svensk sida, och utan motivering framstår det bara som gissningar...

Är förövrigt, om det ska vara en förutsättning, väl bekant med den svenska sidans geografi och har färdats mycket där både på land och vatten.

[Ättelägg]

Hmm, vad är tanken bakom tråden? Måste anta att det är utifrån tankar om export av järn över norsk hamn? Att vi har farvägar över gränsbygderna är väl i sig inget kontroversiellt. Dock som huvudled för export av större kvantiteter under vikingatid mer krävande. Östersjön lär ha varit vansklig men å andra sidan även västhavet, den tidens transporter verkar ha hållit sig kustnära utifrån navigation som det verkar. Tittar vi på forntida handel är handelsplatsen det intressanta då antagligen lågskalig produktion är att förvänta, vilket gör i sig relativt små kvantiteter för export så troligen lär producenten ha avyttrat till lämplig uppköpare som sannolikt transporterade större kvantiteter till handelsort där detta såldes till antingen hantverkare eller om vid exklusiv karaktär till upphandlare som vidare befordrade varan längre bort. Alternativt, direkt leverans till den som behövde den mer exklusiva varan.

Pratar vi om Ulfberh+t stålet lär vi nog försöka söka det där det möjligen kunde produceras. Vad jag vet har vi fynd från tiden av rent stål från tornedalen (sangis). En uppenbarligen mycket tidig kunskap kring mer avancerad järnutvinning som ur malm från Fulleråker i Uppland. Mer känner jag inte till men det kanske finns. Dock torde produktionen oavsett varit liten så vi bör nog titta på handelsplatserna för att mer tydligt kunna spåra vidare transport. En analys av järnkvaliteten i våra fynd vore mycket trevligt att se men lär nog dröja....om de nu inte skrotas innan dess