Skara hamn och lite mer än så

[dersa]

Något att tänka på när man läser om hamn, är att det finns även betyder något helt annat än dagens betydelse med plats för anläggning av båtar fartyg. Jag bor tex väldigt nära Storehamn på Orust, vilken är Orust's högsta plats. Om jag minns rätt så är hamn detsamma som utmark, så Skara hamn kanske betyder Skaras utmark? Vik är också ett sådant ord, en Barrevik finns på västsidan, vid Nösund och det är en havsvik, ett annat Barrevik finns i Tegneby också det högt över havet och inga vatten i närheten.

[Valdemar]

Bra och spännande resonemang. Ett par saker att leta efter kan vara ordet ”lastageplats” och äganden intill vatten som samägts av många.

Bifogar bild på ”hamn” i Grönån vid Grönköp och Skepplanda.

27659D32-44F3-464C-B00A-7207AE978B8A.jpeg (131.48 KiB) Visad 2694 gånger

[Artesien]

Kan bidra med citat ur mastodontverket Skara före 1700, där Ulf Erik Hagberg skriver följande i avsnittet om Skaras forntid:

Den höga kullen [alltså Tempelbacka, min anmärkning] vetter i norr mot en idag torrlagd sankmark, en gång en utvidgning av en äldre vattenled. Nedanför kullen måste ha varit en rundad vik. Vattenleden, i sitt nedre lopp kallad Afsen, utgör en biflod till Flian och Lidan. Såväl våtmarken vid Djurgårdsäng som översvämningsmarkerna vid Götala ingår i detta vattensystem som dräneras genom Götala dikningsföretag. De båda grenarna förenar sig i söder om Gälkvist och passerar Slussen, omnämnd bla. a. av Carl von Linné på 1740-talet. Det "förmentes fordom varit en sjö och navigabel, emedan en gård därjämte kallades Slussen". Från sekelskiftet 1900 finns uppgifter om skridskofärder på översvämmade marker kring dessa vattendrag. Ett särskilt väl utbildat bäcken kan vi ännu se från gamla Axevallavägen, sträckan Kyrkogården - Örnsro, i den del av dalen, som utbreder sig nedanför Götala. Dalen är bildad under det äldsta skedet efter isavsmältningen, då Hornborgasjön här hade sitt utlopp mot Vänern och Västerhavet. Idag kallas det grävda diket, som än i dag årligen svämmar över, för Götalabäcken. Muntliga uppgifter om att man ännu i sen tid tagit sig fram med småbåtar, styrks av några anteckningar om påträffade delar av stockbåtar funna norr och nordost om Tempelbacka. Ännu levande sagesmän uppger att vattnet gick upp till låren under större delen av året och att mossmarkerna vid Tubbetorp var vattentäckta utom under sommaren. Några terrängnamn är av intresse, Kavelbron, Vasen (ett fiskeredskap) och de 1682 belagda namnen på två i sankmarken utskjutande uddar, där våtmarken var smalast och lättast kunde korsas. Uddarna heter Stora och Lilla Taskevadet, vilket ger god anvisning om vattenståndets djup. Stora Taskevadet heter idag Stora Vadet och är namnet på ett litet torpställe beläget på bäckens sydsida, strax S om Örnsro Seminstation. Här kan vi se rester av en gammal färdväg från Järnsyssla ned mot Stenum. Vid Stora Taskevadet har man passerat den skiljande våtmarken. På ömse sidor om landfästet ligger stora högar, väl synliga på det utbildade höjdstråket, som utgör dalens sydsida (Skara fornl. 23 och 48).

Och i avsnittet om det medeltida Skara följer Ragnar Sigsjö upp med följande information i samband med sin beskrivning av Gälakvist:

Av intresse är Rydells citat av Cronanders uppgift 1646 där borgkullen omtalas "som är omgiven av vatten, ...". I samband med schaktningsarbeten för bebyggelse inom kvarteret Riddaren 1946 påträffades en minst nio meter lång stenmur lagd direkt på den rena leran. Muren jämte tillhörande träkonstruktion kan eventuellt sättas i samband med en här tidigare utbredd vattenyta och då tjänat som till exempel stödmur eller kajskoning.

Kan man tolka detta som att Gälakvist kan ha legat på en konstgjord kulle i en sjö eller rent av träsk?

[AndreasOx]

Möllebalken i Äldre Västgötalagen är såpass avancerad (bla bestämmelser om vända på vatten och uppdämning av allmänning) att kvarnarna måste ha varit relativt många och stora redan på tidigt 1200-tal. Dessutom finns en bestämmelse om landfäste och "laga omfärd" som jag tolkar som att om kvarndammen stänger av hela vattenfåran måste kvarnägaren ordna med ränna för båtar.
I Fönämesbalken är böter definierade upp till "sjuåringsbåt". Jag tror att man normalt fraktade på åarna - ex hålvägarna i Kymbo är tydligt orienterade från Falbygden för vidare färd nedströms på Tidan och sedan Nissan.

[Starkodder]

Kan bidra med citat ur mastodontverket Skara före 1700, där Ulf Erik Hagberg skriver följande i avsnittet om Skaras forntid:

Den höga kullen [alltså Tempelbacka, min anmärkning] vetter i norr mot en idag torrlagd sankmark, en gång en utvidgning av en äldre vattenled. Nedanför kullen måste ha varit en rundad vik. Vattenleden, i sitt nedre lopp kallad Afsen, utgör en biflod till Flian och Lidan. Såväl våtmarken vid Djurgårdsäng som översvämningsmarkerna vid Götala ingår i detta vattensystem som dräneras genom Götala dikningsföretag. De båda grenarna förenar sig i söder om Gälkvist och passerar Slussen, omnämnd bla. a. av Carl von Linné på 1740-talet. Det "förmentes fordom varit en sjö och navigabel, emedan en gård därjämte kallades Slussen". Från sekelskiftet 1900 finns uppgifter om skridskofärder på översvämmade marker kring dessa vattendrag. Ett särskilt väl utbildat bäcken kan vi ännu se från gamla Axevallavägen, sträckan Kyrkogården - Örnsro, i den del av dalen, som utbreder sig nedanför Götala. Dalen är bildad under det äldsta skedet efter isavsmältningen, då Hornborgasjön här hade sitt utlopp mot Vänern och Västerhavet. Idag kallas det grävda diket, som än i dag årligen svämmar över, för Götalabäcken. Muntliga uppgifter om att man ännu i sen tid tagit sig fram med småbåtar, styrks av några anteckningar om påträffade delar av stockbåtar funna norr och nordost om Tempelbacka. Ännu levande sagesmän uppger att vattnet gick upp till låren under större delen av året och att mossmarkerna vid Tubbetorp var vattentäckta utom under sommaren. Några terrängnamn är av intresse, Kavelbron, Vasen (ett fiskeredskap) och de 1682 belagda namnen på två i sankmarken utskjutande uddar, där våtmarken var smalast och lättast kunde korsas. Uddarna heter Stora och Lilla Taskevadet, vilket ger god anvisning om vattenståndets djup. Stora Taskevadet heter idag Stora Vadet och är namnet på ett litet torpställe beläget på bäckens sydsida, strax S om Örnsro Seminstation. Här kan vi se rester av en gammal färdväg från Järnsyssla ned mot Stenum. Vid Stora Taskevadet har man passerat den skiljande våtmarken. På ömse sidor om landfästet ligger stora högar, väl synliga på det utbildade höjdstråket, som utgör dalens sydsida (Skara fornl. 23 och 48).

Och i avsnittet om det medeltida Skara följer Ragnar Sigsjö upp med följande information i samband med sin beskrivning av Gälakvist:

Av intresse är Rydells citat av Cronanders uppgift 1646 där borgkullen omtalas "som är omgiven av vatten, ...". I samband med schaktningsarbeten för bebyggelse inom kvarteret Riddaren 1946 påträffades en minst nio meter lång stenmur lagd direkt på den rena leran. Muren jämte tillhörande träkonstruktion kan eventuellt sättas i samband med en här tidigare utbredd vattenyta och då tjänat som till exempel stödmur eller kajskoning.

Tack för den utförliga informationen, slussen inne i Skara var väl då vid den underliga kröken i ån, sydost om Gälakvist. Jag återkommer till Götala men först stentransporten till domkyrkan.

[Starkodder]

Enligt en folksägen skulle alltså sandstensblock ha transporterats till bygget av Skara domkyrka med båt, från stenbrott i Hälle vid Gudhem, över Hornborgarsjön, Flian med biflöde, sen över till Götalabäcken, Afsen till hamnen i Skara. Ganska lång väg, men väl möjligt med tanke på det blöta landskapet. Svårt att fatta idag. Här är den troligaste vägen.

Skarahamn7.JPG (40.6 KiB) Visad 2656 gånger

Hornborgarsjöns gamla strandvallar visar på 122 meter, idag ligger sjön på cirka 120 meter. Tittar man på höjden längs vattenvägen in mot vattendelaren före Götalabäcken, så ligger det på 122 meter hela vägen, vilket förklarar att man tog den vägen. Vid vattendelaren (Vd) går en ett grävt dike, förmodligen grävt redan före stentransporten. Förbi den s k Hålldammen på andra sidan vattendelaren, sedan bär det nedför. Vid Götala är man nere på 115 meter, i Skara 110 meter. Terrängskuggningen avslöjar att det ligger en stor kvarndamm vid infartsvägen till Tubbetorp, inte synlig på annat sätt. Ålder?

Skarahamn8.JPG (48.24 KiB) Visad 2656 gånger

Skarahamn9.JPG (109.78 KiB) Visad 2656 gånger

[Starkodder]

Götala. Denna mytomspunna plats, som enligt traditionen var stället för alla götars ting och således västgötarnas motsvarighet till Gamla Uppsala. Om uppgiften stämmer skulle Götala någon gång per år hysa tusentals människor för ting och kanske blot. För det behövs stora ytor. Tyvärr finns det inte mycket skrivet om Götala, men någon får gärna ge lästips. Och gärna ha synpunkter på varför Götala hamnade där det ligger.

Om man tittar på en karta så ser man hur centralt platsen ligger i landskapet. Tittar man utzoomat på terrängskuggningen så fattar man hur folk färdats i Västergötland sedan stenåldern. Från Skövde har det gått en led över Billingen västerut, vilket är enda möjligheten om man inte vill ta den mycket långa omvägen runt berget. På västsidan har den mött en nordsydlig väg från Gudhem och Falan och i denna vägkorsning har centralplatsen Varnhem föga förvånande vuxit fram. Någon väg väster om Hornborgarsjön har nog inte funnits pga stora vattenytor och mossar.

Vägen från Billingen fortsatte sedan västerut, slingrande sig över en en ganska smal zon på torr mark mellan sjöar och mellan Götalabäcken i söder och Drysan i norr. Detta vägparti måste ha mycket hög ålder. Vid dagens Skara har vägen mött en annan nordsydlig väg mellan Kinnekulle och Larv, förmodligen lika gammal den. I denna västligare skärningspunkt har marknadsplatsen och senare staden Skara vuxit fram.

Man ser på kartan att vägen västerut går nära bäcken just där Götala hamnade, kanske det är en anledning? Men är det något annat i terrängen som avgjorde valet av tingsplats?

Götala1.JPG (157.69 KiB) Visad 2588 gånger

[Valdemar]

Lars Lundqvist gjorde vid tillfälle giskartor där alla relevanta järnåldersfynd lades in. Det är oerhört tydligt att Skara och Götala placerats ”mitt i” Västergötland utifrån befolkningen under järnåldern. På samma sätt ligger Finnestorp ”mitt i” utifrån sin placering mellan två av de tre folkrika bygderna, Fahlan och Varaslätten.

[Starkodder]

Lars Lundqvist gjorde vid tillfälle giskartor där alla relevanta järnåldersfynd lades in. Det är oerhört tydligt att Skara och Götala placerats ”mitt i” Västergötland utifrån befolkningen under järnåldern. På samma sätt ligger Finnestorp ”mitt i” utifrån sin placering mellan två av de tre folkrika bygderna, Fahlan och Varaslätten.

Får inte riktigt grepp om Götala eftersom det inte finns någon central plats där. Var låg den, var samlades folk?

[Valdemar]

Strax norr om ligger exempelvis Brunnsbo Storäng och i nordväst följer Järnsyssla. Båda ligger på samma ås och har nog haft ett stort antal gårdar.