Salme skeppen
Re: Salme skeppen
Är båtgravarna i Vendel och Valsgärde också kungliga då?
-
Starkodder
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Salme skeppen
Japp. En del iaf enligt min mening. Men funderar på om inte traditionen med båtgravar kom från Danmark. Således ett brott och dynastiskifte nån gång kring 600. Vi har sådana i sagorna också.
Re: Salme skeppen
Det blir många kungasäten längs Fyrisån in på 1000-talet. Och många drottningsäten.Starkodder skrev:Japp. En del iaf enligt min mening. Men funderar på om inte traditionen med båtgravar kom från Danmark. Således ett brott och dynastiskifte nån gång kring 600. Vi har sådana i sagorna också.
-
Starkodder
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Salme skeppen
Medveten misstolkning igen?
Inte säten...gravplatser.
Inte säten...gravplatser.
Re: Salme skeppen
Ok förlåt.Starkodder skrev:Medveten misstolkning igen?
Inte säten...gravplatser.
Det blir väldigt många kungar och drottningar samtidigt.
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Salme skeppen
Problemet med Kungasäten är ju löst sedan länge, läs Birger Nermans förklaring här:
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sequence=1
Thomas
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sequence=1
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Salme skeppen
Nja, de danska och framför allt Bornholmska är från en mkt äldre tid, före folkvandringstiden. Vi har märkligt nog ett brott i gravformen som dessutom skiljer sig åt i termer av gravgåvor mm. De tidiga verkar mer vara av allmän karaktär medans de senare Mälardalen-Östgötland mer i form av släktgrav med ung en per generation. Tidsmässigt verkar gravformen upphöra med Goterna mfl utvandring och för att återkomma i vendeltid. I viss mån verkar kammargraven föregå med någon generation även på båtgravfälten. Vad vi ser här Mälardalen är i det stora gravfält i relation till större monumental gravfält. Gäller främst Vendel - Ottarshögen, Valsgärde-Uppsala, Tuna-Badelunda, Norsa-Ströbohög. Intressant är att gravformen fortsätter in mot kristen tid men i Uppsala verkar gravformen även åt finnas på själva platsen men är efter monumentalformen. Det bildas intressanta kluster med Båtgravfält-Kungsgravar-åmynning med följande Köping. Allt upphör med medeltiden då kastaler, fasta hus och biskopssäten inrättas efter ungefär samma mönster för att slutligen korkas igen med Stockholm. Kommunikation och handel har troligen styrt detta men det återkommande mönstret med likartad utformning väcker eftertanke. Vi kan även lägga Birka och Tumbo som intressanta komplex för kontroll och handel, innan köpingarna. När köpingarna inkl Sigtuna anläggs överges båda orterna - åter kontroll och handel. Utvecklingen följer Mälarens uppgrundning där det tidigare verkar ha funnits ett lås vid Tumbo som innan, under folkvandringstid var öppet vatten. Handel och kontroll under genomtänkta former pekar på gemensamhet och medel nog att upprätthålla detta. Sätter en femma på att de begravda i Salme inte var norrmän utan del av detta handel och kontroll nät som vi mkt väl kan kalla Svear.
Re: Salme skeppen
varför kopplar du ihop Uppsala med Valsgärde när det finns båtgravar i Gamla Uppsala? Och hur får du in de båtgravfält du inte tagit upp i din bild?Ättelägg skrev:Nja, de danska och framför allt Bornholmska är från en mkt äldre tid, före folkvandringstiden. Vi har märkligt nog ett brott i gravformen som dessutom skiljer sig åt i termer av gravgåvor mm. De tidiga verkar mer vara av allmän karaktär medans de senare Mälardalen-Östgötland mer i form av släktgrav med ung en per generation. Tidsmässigt verkar gravformen upphöra med Goterna mfl utvandring och för att återkomma i vendeltid. I viss mån verkar kammargraven föregå med någon generation även på båtgravfälten. Vad vi ser här Mälardalen är i det stora gravfält i relation till större monumental gravfält. Gäller främst Vendel - Ottarshögen, Valsgärde-Uppsala, Tuna-Badelunda, Norsa-Ströbohög. Intressant är att gravformen fortsätter in mot kristen tid men i Uppsala verkar gravformen även åt finnas på själva platsen men är efter monumentalformen. Det bildas intressanta kluster med Båtgravfält-Kungsgravar-åmynning med följande Köping. Allt upphör med medeltiden då kastaler, fasta hus och biskopssäten inrättas efter ungefär samma mönster för att slutligen korkas igen med Stockholm. Kommunikation och handel har troligen styrt detta men det återkommande mönstret med likartad utformning väcker eftertanke. Vi kan även lägga Birka och Tumbo som intressanta komplex för kontroll och handel, innan köpingarna. När köpingarna inkl Sigtuna anläggs överges båda orterna - åter kontroll och handel. Utvecklingen följer Mälarens uppgrundning där det tidigare verkar ha funnits ett lås vid Tumbo som innan, under folkvandringstid var öppet vatten. Handel och kontroll under genomtänkta former pekar på gemensamhet och medel nog att upprätthålla detta. Sätter en femma på att de begravda i Salme inte var norrmän utan del av detta handel och kontroll nät som vi mkt väl kan kalla Svear.
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Salme skeppen
Här finns en annan kungalängd som går långt tillbaka i tiden...
http://user.tninet.se/~egx688x/Oden.htm
Thomas
http://user.tninet.se/~egx688x/Oden.htm
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Salme skeppen
Tja som jag nämnde "Mälardalen", är inte insatt i Östergötlands. I övrigt har vi båtgravar utöver de jag nämnde men i relativt små serier vilket jag inte tog med. Men för all del gravarna i Sala trakten är i andra änden av en handelsväg som kontrollerade handeln mot dalarna. Vad har vi mer för större båtgravfält i Mälardalen, har säkert missat någon. Som jag skrev har vi båtgravar i själva Uppsala men de är yngre, efter Uppsalas monumentala tid och kan väl spegla förändring på lokalt plan där fokus mer riktade sig mot mälaren och kvar blev delar av ätten som fick hålla kontrollen mellan de religiösa högtiderna. Vad jag pekar på är gravformens tidiga koppling till centralplatser. Själva formen är elitkrigare med klar koppling till det maritima. Kanske ett utslag av kungens lokala hirds ledare med maktmonopol för regionen, vilket kan förklara de mer sporadiska gravarna. Behov av lokala krafter under kortare tid. Möjligen skulle detta kunna spegla sig i Östergötland då gravarna återfinns tämligen centralt om jag förstått det rätt.