Skötkonung versus Tryggvasson

[Valdemar]

Håller med Kungsune.

Sen ligger dagens västra Sverige i den Västskandinaviska kulturkretsen. Att resa åt väster har i alla tider varit naturligt. I detta resonemang kan man inte bara resonera utifrån dagens nationella beteckningar. Om Olof hade sin bakgrund och maktbas i Västergötland talar allt för stor aktivitet åt väster. Hade han sin bakgrund och maktbas i Mälardalen så är östliga aktiviteter mer logiska. För hövdingar i Västergötland var det strikt logistiskt mycket enklare att ansluta till vikingatåg i väster än i öster. Alla sagans beskrivningar av konflikter mellan Götar och Norrmän bör kanske belysas i relation till Danska/ Svea- intressen? Är dessa konflikter proxykrig mellan daner och svear? Det står ju att Götarna inte fick hjälp av Sveakungen etc. Eller är Götarna stöttade av danerna som det beskrivs i exempelvis Rolfs Saga? Jag gissar att förbund och allianser skiftat under vikingatiden precis som man ser i de mer säkra tidigmedeltida källorna.

[Yngwe]

Jag är beredd att hålla med Kungsune också om att Tegn kanske har en engelsk anknytning, men det är ju mer en känsla man får än något som faktiskt går att belägga. Och det är helt enkelt för osäkert att knyta det till någon särskild händelse.

Men, det är verkligen spännande att hypotetiskt se Tegn-stenarna som en allians-karta. Och jag håller med dig Valdemar om att man måste anta att VG i mycket "hör ihop" med Danmark, två närliggande områden interagerar givetvis på många plan, inte minst i fråga om storpolitik och det lär knappast ha funnits nationsgränser som satt hinder för det.

[Historikus]

I seriøs svensk historieskrivning har jeg intet fundet omkring Olof Skötkonungs Englandstogter og jeg antager - at denne skrøne har sin rod i svenske amatør-kredse.

Valdemar, Kungsume; tak for jeres afrunding.

[Historikus]

Her findes en link over vikingetids runesten, hvor der kan sorteres på England, Hakon Jarl, Varangian, Baltic, Greece, Italy og Ingvar.

https://en.wikipedia.org/wiki/Viking_runestones

[Valdemar]

Tack själv

Så här skriver Professor Dick Harrisson (som avslutning)

Olof Skötkonung och Sven Tveskägg var nära förbundna och samarbetade på flera plan, såväl militärt (slaget vid Svolder) som civilt (byggandet av Lund och Sigtuna, myntprägling, etc.). Vi har till råga på allt skriftliga belägg för att folk från Sverige, bland annat upplänningar, deltog i de krigståg mot England som organiserades under Sven och hans son Knut. Dylika förbund mellan nordeuropeiska härskare befästes ofta genom äktenskapsallianser, och eftersom det faktiskt existerar traditioner om att Sven skall ha äktat Eriks änka har jag lätt att acceptera tanken.

Därmed inte sagt att Olof och Knut måste ha varit halvsyskon. 900- och 1000-talens skandinaviska kungar var föga monogama. Det är fullt möjligt att Knut var son till en annan kvinna än Eriks änka. Det verkliga förhållandet lär aldrig bli klarlagt.

[Historikus]

Därmed inte sagt att Olof och Knut måste ha varit halvsyskon. 900- och 1000-talens skandinaviska kungar var föga monogama. Det är fullt möjligt att Knut var son till en annan kvinna än Eriks änka. Det verkliga förhållandet lär aldrig bli klarlagt.

Adam af Bremen skriver bl.a. følgende:

”Chnut filius Suein regis abiecto nomine gentilitatis in baptismo Lambertus nomen accepit”.

Efter at have aflagt sit hedenske navn, modtog Knud, søn af kong Sven, navnet Lambert i dåben.

Og her skriver han om ‘Unde scipto est in Libro fraternitatis nostrae’:

”Lambrecht rex Danorum et Imma regina et Chnut filius eorum devote se commendaverunt orationibus fratrum Bremensium”.

Dermed er det skrevet i vores broderskabs bog:
Lambert, danskernes konge og dronning Emma og deres søn (Hartha)Cnut har andægtigt hengivet sig til de bremensiske brødres bønner.
________________________________________

Jan Eskildsen skriver i sin bog ’Bornholm og Østersøen 1060-1140’, 2014, side 100:

Svend Tveskæg var i en periode gift med en søster til Boleslaw I Chrobry, den Tapre, og deres sønner var Harald og Knud den Store; Knud fik døbenavnet Lambert, som adskillige andre i den polske familie også fik.

Samme forfatter skriver i denne pdf side 8 om Lambertus kulten.

http://bmc-vennekreds.dk/wp-content/upl ... 010-4L.pdf

Kommentar: det er ret markante indicier, der her peger peger mod det polske Piast-dynasti.

[Valdemar]

Det som talar för det nära släktskapet är bl a att både Adam af Bremen och Saxo skriver att Guda eller Ganhild, en dotter till Anund Jakob i Sverige, varit förmäld med danske konungen Sven Estridsson. Men efter det ett skyldskapsförhållande uppdagats mellan henne och hennes man uppmärksammades, fordrade presterskapet att deras äktenskap skulle upplösas, såsom stridande mot Guds bud och kyrkans ordning.
I början ville konungen icke lyssna härtill, men blef så mycket mer orolig, när erkebiskopen af Hamburg, under hvars lydnad kyrkan i Danmark då ännu hörde, understödde sina presters påminnelse med hotelse af bannlysning.

[Valdemar]

Så ett barnbarn till Skötkonung var så nära släkt med ett barnbarn till Tveskägg att de inte fick gifta sig för kyrkan.

[Historikus]

Så ett barnbarn till Skötkonung var så nära släkt med ett barnbarn till Tveskägg att de inte fick gifta sig för kyrkan.

Sådan må det nok være.

For et stykke tid siden granskede jeg alle kilderne, for at forsøge at nå frem til hvem denne kvinde var. Som du kan se af vedhæftede pdf lykkedes det ikke

http://www.vikingetidenskonger.dk/wp-co ... ustru1.pdf

[Ättelägg]

Intressant, stärker väl tanken om blodsband mellan såväl Svear-Dana-Piast men inte förglömma obotriter och ruiker. Allt pekar inte mot piast utan man kan likväl peka mot daner-svear och rurikiderna. Snarare de täta förbunden mellan ätterna runt östersjön som nog är äldre enså.