Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?

[Yngwe]

Låta bli det uppenbara, nä

men att man gräver där är inte att förvåna sig över i mitt tycke, men visst skulle den bortschaktade storhögen vars kärnröse är kvar vara intressant. Likaså resterande gravar (ca 200) för en mer komplett bild. Själv skulle jag gärna se att de undersökte åkrarna söder om åsen men radar gav ringa så det får väl vänta antar jag.

Nja, angående utsmyckningen av järn är det väl tämligen unikt för sin tid.

Du får koncentrera dig mer på fakta och mindre på att retas. Järnspiralerna i GU är inte alls unika utan det finns många fynd av sådana. googla får du se. Sen är ju tekniken för tillverkning enkel och knappast glamorös, det rör sig om tillplattade tenar. Sett till förekomsten i gravar har de säkert haft en symbolisk betydelse och varit viktiga, men varenda bonde har kunnat skaffa sig ett otal, så skryteffekten är var nog ganska begränsad.

Så kejsaren är nog iallafall halvnaken!

[Bäckahästen]

Liknande järnsmide på portarna hade de tidigmedeltida kyrkorna.

[Ättelägg]

Gravar och kyrkor gör dem väl än mer intressanta, sakral funktion kan man väl antaga. Vet att förringa Uppsala och mälardalen är en instinktiv reaktion hos många här men ibland blir den lite väl uppenbar. Järn fanns det men framställningen tämligen begränsad så att använda sig av metallen till att smycka en hall torde gett ett visst intryck. Sen vet jag inte varför ni tolkar allt för att vara hån, det jag skriver är vad jag tycker. Det är inte att förvåna sig att de gräver i gml Uppsala, att de slutför analysen av hallen på platån. Ortens historiska betydelse är utom tvivel, dess fynd likaså samt även hallen. Alla delar inte uppfattningen att götar och svear är synonymer, att allt hände på vardera sida av vättern med tyngden på västergötland. Därav blinkningen till Yngwe, kunde inte stå bredvid när det uppenbara förringandet och avundsjukan talar.

Det framförs många tossigheter här och man kan inte hoppa på allt för då börjar drevet men ibland faller andan på även om det oftast blir tröttsamt. Ta bara det där med rökrunor, de användes runt 800-talet och en bit framåt. Man hittar dessa på lösföremål på Birka, ergo, birkafolket var östgötar....suck, rökrunor på lösföremål hittas lite var stans där dessa har bevarats, inkl. norr om mälaren, från tiden. Gotland har fö en väldig tyngd gällande rökrunor, kanske rökstenen ristades av en gute och östergötland behärskades av gutar? Senare när rökrunorna, eller mer korrekt, kortkvistrunor, ersattes av långkvistrunor finner vi dem där de återfinns, mestadels i mälardalen. Skall vi då tolka att varje ristad långkvistruna är gjord av en mälardaling? Att områdena där dessa återfinns låg under mälardalen? Denna form av bevisning är bara fjollerier då underlaget är mkt begränsad och återfinns till största delen på beständigt material som sten eller stål. Vid gynnsamma bevarandeförhållande som dessutom blir föremål för utgrävning hittar vi även andra föremål som ben, läder, näver osv. Dock vad vi kan säga är att runstenar restes i regioner under olika tidpunkter. Vi kan även se att runskrifterna förändrades över tid men inte minst att dess användning verkar tämligen underskattad utifrån de kluster av en mer personlig användning på sk lösföremål där intressant nog näver ingår. Så vad säger allt detta om Birka, jo att Birka följer det gängse mönstret gällande runstilar med urgermanska runor, rökrunor och sannolikt en och annan långkvist. Håkon stenen är för övrigt inte ristad med sk rökrunor utan långkvist som det bör sig från tiden.

Birka var ett emporia med internationell betydelse, ingående i ett nätverk av handelsstäder där orten sannolikt var att se som självstyrande men under beskydd av den lokala makten vilket krävdes för överlevnad. Så att vi hittar olika föremål, fenomener, från när och fjärran är bara att förvänta sig, annat skulle vara underligt.

[Kungsune]

Det främsta problemet med runstenarna är ju hur de har använts för att gestalta vikingatiden. Runt 90% av Upplands runstenar ristas mellan 1050-1120. De uppstår alltså under en mansålder i tidig medeltid.
Representativiteten för vikingatiden är alltså diskuterbar. Givetvis är runstenskartan bra att ha med när man använder Svens kyrkotäthetskarta för att visa att även kyrkglesa bygder i vissa fall haft en rik befolkning. Då förtydligar man ju samtidigt den kronologiska skillnaden i kulturen. Det hade samtidigt varit högst intressant att se en runstenskarta som täcker tiden 800-1050. Den borde ju jämnare representera den vikingatida bebyggelsen om man nu ändå tror att man kan spegla den genom runstenskartor. Nu är ju dateringarna oprecisa och bruket att rista antagligen varierande av andra faktorer men det vore ändå intressant mot bakgrund av kyrkobilden. Man blir smått undrande hur man ibland resonerat när man framställt spridningskartor inte minst i statlig regi.

[Yngwe]

Gravar och kyrkor gör dem väl än mer intressanta, sakral funktion kan man väl antaga. Vet att förringa Uppsala och mälardalen är en instinktiv reaktion hos många här men ibland blir den lite väl uppenbar. Järn fanns det men framställningen tämligen begränsad så att använda sig av metallen till att smycka en hall torde gett ett visst intryck. Sen vet jag inte varför ni tolkar allt för att vara hån, det jag skriver är vad jag tycker. Det är inte att förvåna sig att de gräver i gml Uppsala, att de slutför analysen av hallen på platån. Ortens historiska betydelse är utom tvivel, dess fynd likaså samt även hallen. Alla delar inte uppfattningen att götar och svear är synonymer, att allt hände på vardera sida av vättern med tyngden på västergötland. Därav blinkningen till Yngwe, kunde inte stå bredvid när det uppenbara förringandet och avundsjukan talar.

Det framförs många tossigheter här och man kan inte hoppa på allt för då börjar drevet men ibland faller andan på även om det oftast blir tröttsamt. Ta bara det där med rökrunor, de användes runt 800-talet och en bit framåt. Man hittar dessa på lösföremål på Birka, ergo, birkafolket var östgötar....suck, rökrunor på lösföremål hittas lite var stans där dessa har bevarats, inkl. norr om mälaren, från tiden. Gotland har fö en väldig tyngd gällande rökrunor, kanske rökstenen ristades av en gute och östergötland behärskades av gutar? Senare när rökrunorna, eller mer korrekt, kortkvistrunor, ersattes av långkvistrunor finner vi dem där de återfinns, mestadels i mälardalen. Skall vi då tolka att varje ristad långkvistruna är gjord av en mälardaling? Att områdena där dessa återfinns låg under mälardalen? Denna form av bevisning är bara fjollerier då underlaget är mkt begränsad och återfinns till största delen på beständigt material som sten eller stål. Vid gynnsamma bevarandeförhållande som dessutom blir föremål för utgrävning hittar vi även andra föremål som ben, läder, näver osv. Dock vad vi kan säga är att runstenar restes i regioner under olika tidpunkter. Vi kan även se att runskrifterna förändrades över tid men inte minst att dess användning verkar tämligen underskattad utifrån de kluster av en mer personlig användning på sk lösföremål där intressant nog näver ingår. Så vad säger allt detta om Birka, jo att Birka följer det gängse mönstret gällande runstilar med urgermanska runor, rökrunor och sannolikt en och annan långkvist. Håkon stenen är för övrigt inte ristad med sk rökrunor utan långkvist som det bör sig från tiden.

Birka var ett emporia med internationell betydelse, ingående i ett nätverk av handelsstäder där orten sannolikt var att se som självstyrande men under beskydd av den lokala makten vilket krävdes för överlevnad. Så att vi hittar olika föremål, fenomener, från när och fjärran är bara att förvänta sig, annat skulle vara underligt.

Nu tycker jag det spretar lite, men det är kanske meningen att sprida fokus?

Visst förstår man att de gräver i Gamla Uppsala, men som bekant behöver man lite referenser och lite perspektiv för att göra rimliga tolkningar. Det är uppenbart att om man spenderar hela sin karriär i mer eller mindre samma grop, så ser man snart inte över den kanten. Och då blir vanligt bonna-smide till skrytobjekt bara för att det hittas just i den egna gropen. Och sen blir platsen ännu mer fantastisk eftersom den ju har bonna-smide. Och då blir det ju just bara tossigheter. Man har grävt fram en massa saker men egentligen inte lärt sig något om platsen...

[Ättelägg]

Mycket vilar i betraktarens öga är sant. Men nu är det inte samma grop, uppsala har en mångfald gropar som grävts. Just gällande hallen får jag nog förmoda att det är en fördjupning kring konstruktionen, eftersom den är så välbevarad i termer av påverkan. Den brändes ner avsiktligt för att sedan städas ur vilket lämnat tydliga konstruktionsspår. Skryt är i relation till omvärlden, har alla järndekorationer på sitt hus sticker man inte ut, men om bara jag har så sticker det ut. Dessutom har vi den möjliga sakrala betydelsen av ornamenten som är den här trådens intressantaste uppslag för mig. Detta gör kopplingen mellan makt och religion tydligare om hallens utformning är sakral. Med detta sagt kanske man kan säga att uttalandet om ornamenten som rent skryt är fel men om inte sakral innebörd, varför inte? Dock bör man inte läsa in skryt=lyx, vi skryter som sagt i relation till omgivningen. Tidigare var volvo det märke som gällde så mest lyckad hade den dyraste volvon. Det gick hem i medelklassen och arbetarklassen. Skaffade sig någon sig en än lyxigare mercedes eller annat märke stack det ut för mycket med följande avvisande. En katt bland hermelinerna mao. En rent psykologisk mekanism mao. Vad har detta med hallen att göra, tja, kanske det helt enkelt räckte med enkel järn för att sticka ut. Järn må ses som en billig produkt men att ta det utanför dess sfär som ren onytta kanske gick bortom de flestas räckvidd då järn ändock var en arbetskrävande insats med liten överproduktion.

[Opager]

GU arkeologiskt har en kontinuitet från, kanske 300-400 e.Kr. , fram till slutet av 700 e.Kr. Sedan är det tyst, arkeologiskt, fram tills början av medeltiden.

Det finns gott om fyndtomma långhus på 50 m i Skåne under järnåldern.

Opager

[Valdemar]

Det finns det i Västergötland också. Detta tar dock inte bort bilden av GU som en extra spännande plats under Vendeltiden.

Att motsvarande platser i andra landsdelar inte undersöks är en annan sak.

Statens resurser läggs alltid mest i närområdet runt Stockholm . Detta gäller inom kultur, infrastruktur och även inom arkeologisk forskning.

[Opager]

Valdemar

Detta tar dock inte bort bilden av GU som en extra spännande plats under Vendeltiden.

Tråden diskuterar inte om GU var en spännande plats, vilket den är. Vi diskuterar om det fanns ett tempel där på 800-talet e.Kr.

Opager

[Yngwe]

Mycket vilar i betraktarens öga är sant. Men nu är det inte samma grop, uppsala har en mångfald gropar som grävts. Just gällande hallen får jag nog förmoda att det är en fördjupning kring konstruktionen, eftersom den är så välbevarad i termer av påverkan. Den brändes ner avsiktligt för att sedan städas ur vilket lämnat tydliga konstruktionsspår. Skryt är i relation till omvärlden, har alla järndekorationer på sitt hus sticker man inte ut, men om bara jag har så sticker det ut. Dessutom har vi den möjliga sakrala betydelsen av ornamenten som är den här trådens intressantaste uppslag för mig. Detta gör kopplingen mellan makt och religion tydligare om hallens utformning är sakral. Med detta sagt kanske man kan säga att uttalandet om ornamenten som rent skryt är fel men om inte sakral innebörd, varför inte? Dock bör man inte läsa in skryt=lyx, vi skryter som sagt i relation till omgivningen. Tidigare var volvo det märke som gällde så mest lyckad hade den dyraste volvon. Det gick hem i medelklassen och arbetarklassen. Skaffade sig någon sig en än lyxigare mercedes eller annat märke stack det ut för mycket med följande avvisande. En katt bland hermelinerna mao. En rent psykologisk mekanism mao. Vad har detta med hallen att göra, tja, kanske det helt enkelt räckte med enkel järn för att sticka ut. Järn må ses som en billig produkt men att ta det utanför dess sfär som ren onytta kanske gick bortom de flestas räckvidd då järn ändock var en arbetskrävande insats med liten överproduktion.

Nja, att av ambition försöka tillskriva vissa saker ett värde som inget annat talar för är väl just det jag menar med kejsarens kläder. Vissa bländas och säger woooow, medan andra mest undrar....