Opager skrev:Ättelägg: Det bör vara tillåtet här att diskutera GU baserat på vad etablerad forskning inom arkeologi och historia pekar idag?
Då är nog GU:s historia lika fragmentarisk som John Ljungkvist säger, i sina ljusa stunder, i seminariet med Maja Hagerman. De stora monumenten och hallen uppförs under olika tidsperioder men de tappar snabbt intresse och har ingen kontinuitet, om jag har läst rätt.
Dessutom är GU fyndfattigt, baserat på vad John säger. Vill man se ädelmetallfynd och omfattande hantverk får man vända sig mot Birka och Helgö.
Jag tror att GU är ett Jellinge "wanna bee" och tankar om GU som en plats för riksbildningen är en historieförfalskning som börjar på 1200-talet när Sverige blir ett kortvarigt rike, och som fortsätter på 1500-talet fram tills mitten av 1900-talet.
GU kommer tillbaka under 1100-talet när kyrkan etablerar sig där.
Jag tycker att GU är intressant att diskutera om myterna och nationalismen tas bort. Det är en viktigt centralplats med uppgångar och nedgångar som många andra centralplatser.
Opager
Det kan ju vara bra att faktiskt kunna arkeologin innan man uttalar sig så bestämt...
De "stora monumenten" om vi ska kalla dem för det, uppförs under en 300-årsperiod ungefär, 400-tal till 700-tal. Här är dateringsupplösningen för låg för att vi ska kunna göra en absolut kronologi, men norra och södra platån påbörjas någon gång i 400-tal/500-tal och överges runt år 800. De bär på flera generationer av hus, varav de delvis utgrävda utgör den sista fasen (700-tal). Stolpmonumenten tillhör ungefär samma tid men dateringarna är förstås inte publicerade ännu. Området runt norra och södra platån var inte särskilt extensivt utnyttjat under vikingatid, men området runt kyrkan och prästgården har å andra sidan uppvisat tecken på stark vikingatida aktivitet (båtgravar, stora stolphål under kyrkan, hantverksområde osv) som tyder på att huvudgårdens placering möjligtvis flyttats hit. Ett antal möjliga husplatåer är ej undersökta.
De två daterade storhögarna anses idag tillhöra perioden 575-650 e.Kr. Ytterligare en storhög, den så kallade "Gullhögen", tillhör 600-talet, men det är tyvärr inte känt exakt vilken hög det handlar om. Sannolikt en av de större "mindre" högarna på höggravfältet. Höggravfältet sträcker sig kontinuerligt in i sen vikingatid. Ju längre sydväst man kommer i det desto senare är troligtvis gravarna. Ett vikingatida båtgravfält ligger vid prästgården.
De stora OKB-undersökningarna gav enorma mängder vikingatida material, både boplatsmaterial och gravmaterial, vilket visar att byn runt centralplatsen var stor (ytmässigt större än den medeltida byn som hade över 20 gårdar) och rik under vikingatid och tidig medeltid.
Det finns definitivt luckor i vår kunskap om GU, precis som John Ljungkvist säger i föreläsningen med Maja Hagerman (vilken dock spelades in innan OKB 2012-2013), och fynddensiteten är inte lika hög som i Birka (förstås, Birka har kulturlager som en medeltida stad, GU är en agrar järnåldersboplats - en helt annan fyndkontext). Men materialet är långt ifrån "fattigt".
Jag har ingen kunskap om GU mer än seminariet med John och Maja samt några års debatt på det gamla arkeologiforumet.