AndreasOx
Adam skriver att Olof fick välja vilket landskap han ville fullfölja kristen jurisdiktion i. Enligt Adam valde han Sveriges främsta landskap. Visst kan han ha lagt till den formuleringen men vslde Västergötland osvsett. Dessutom, om man ska tro Västgötalagens kungalista, så verkar landskapet vara kungamaktens bas fram till 1100-talet. Knappast utan kungliga hirdmän.
Jag har redan lagt in några exempel i tråden på heterogena orgsniskt framväxta kärnland som administrerar senare tillknoppade homogena distrikt. Bla från Frankerriket och England.
Alf Ericsson har i Terra mediaevalis visat att bon och jordetal i Sverige inte är abstrakta administrativa konstruktioner utan historiskt lagrade värderingssystem, som i äldre bygder uppvisar stor intern ojämnhet, medan senare administrativa rationaliseringar skapar mer schematiska mönster.
I den meningen är Västergötlands ojämna bon ett förväntat kärnlandsfenomen, medan Mälardalens jämna bon passar en senare ”mönsterstat”.
Ericsson, Alf. 1992. Terra mediaevalis. Finns online.
Tegnabyar
Re: Tegnabyar
Okej! Då har du inte läst Engelsk och fransk, dansk historia. De höga herrarna har ju jordar i centralslätterna även om de har ett gods i randbygden. Jag har tröttnat nu. Du missar fortfarande poängen och jag får komma tillbaks när jag orkar. Jag har inte läst ett enda argument som ruckar på den modell som funnits nu sedan länge och som du själv säger är etablerad. Inte minst Thomas Lindqvists arbete. Dels har vi frälse som medvetet får förläningar i randbygd mot Danmark, dels har vi spridda godsinnehav i fullåkersbygd som frigör toppadeln att bosätta sig var de vill. De sköter jnte jordarna och bodkapen själva och kan ägna sig åt annat.Yngwe skrev: ↑24 januari 2026, 17:10Alltså göta-slätterna, centrala Uppland och delar av Skåne, med något mindre tillägg kanske då?
Det andra det är då rand- eller marginalbygder. Det är ju en intressant åskådning, inte minst med tillägget att alla höga herrar som vi hittar i marginalbygderna egentligen bara är utplacerade där...
Den modellen tror jag helt enkelt inte på och då försöker vi tydligen förstå Trådens fråga utifrån helt olika världsbild..
Det finns abdolut inga mitsättningar som sagt
Re: Tegnabyar
Ge exakta texter från Adam m.m., tack. Jag ska inte behöva leta upp dina källor. Jag har läst Alf Ericssons avhandling men den berör vad jag minns inte Västergötland alls.
Att Olof skötkonung valde det kristna Västergötland säger ingenting om övriga maktstrukturer. Hur förklarar du avsaknaden av Tegnabyar och den tydliga sydvästliga orienteringen av ""thegn-runstenar"?
Jag argumenterar inte för att det inte fanns kungar i Västergötland under tidig medeltid. Däremot att deras makt förmodligen var begränsad av lokala maktstrukturer som lagmän och häradenas ledare. Vad bona egentligen var vet vi ingenting om - de fanns enbart i Västergötland.
Att Olof skötkonung valde det kristna Västergötland säger ingenting om övriga maktstrukturer. Hur förklarar du avsaknaden av Tegnabyar och den tydliga sydvästliga orienteringen av ""thegn-runstenar"?
Jag argumenterar inte för att det inte fanns kungar i Västergötland under tidig medeltid. Däremot att deras makt förmodligen var begränsad av lokala maktstrukturer som lagmän och häradenas ledare. Vad bona egentligen var vet vi ingenting om - de fanns enbart i Västergötland.
Re: Tegnabyar
Ska jag leta upp Adams text som citerats 99ggr i detta forum????
Du vet vad det står annars är ditt konto hackat.
Här har du hela Adams-stycket:
En annan Olav sägs ha blomstrat i Sverige med en liknande kärlek till religionen. Han, som ville omvända sina undersåtar till kristendomen, arbetade med stor iver för att förstöra avgudatemplet Upsola, som ligger mitt i Sverige. Hedningarna, som fruktade hans avsikt, sägs ha slutit en sådan pakt med hans kung att, om han själv ville bli kristen, skulle han hålla den bästa regionen av Sverige han ville för sig själv, där han, genom att etablera en kyrka och kristendom, inte skulle tvinga någon av folket att överge gudarnas dyrkan, såvida de inte ville omvända sig till Kristus av egen fri vilja. Kungen, nöjd med denna pakt, grundade snart en kyrka för Gud och ett biskopssäte i västra Götaland, som ligger närmast danskarna eller norrmännen. Detta är den största staden i Skarane, där han, på begäran av den mest kristne kungen Olav, först prästvigdes av den unwanesiske ärkebiskopen Thurgot. Den mannen utförde energiskt sitt uppdrag bland nationerna och vann genom sitt arbete två ädla goterfolk för Kristus.
Latinet:
Simili religionis amore alter Olaph in Suedia dicitur floruisse. Is subditos sibi populos ad christianitatem convertere volens magno laboravit studio, ut templum ydolorum, quod in medio Sueoniae situm est, Ubsola destrueretur. Cuius intentionem pagani metuentes, placitum cum rege suo tale constituisse dicuntur, ut, si ipse vellet esse christianus, optimam Suediae regionem, quam vellet, suo iuri teneret, in qua ecclesiam et christianitatem constituens, nemini de populo vim recedendi a cultura deorum inferret, nisi qui sponte cuperet ad Christum converti. Huiusmodi rex placito gavisus, mox in occidentali Gothia, quae Danis proxima est vel Nortmannis, ecclesiam Deo sedemque fundavit episcopalem. Haec est civitas Scarane maxima, in qua, petente christianissimo rege Olaph, primus ab Unwano archiepiscopo Thurgot ordinatus est. Ille vir strennue legationem suam perfecit in gentibus, duos nobiles populos Gothorum suo labore Christo lucratus est.
Poängen är diskussionen centrum/ursprung vs -periferi/tillkomst
Du kan läsa forskare som Chris Wickham, Janet L. Nelson
Om liknande skillnader i Karolingiska riket där utsprunget/centrum är orgsniskt heterogent. Liknande mönster framträder globalt. Självklart finns det fällor men indikationen talar faktiskt för Västergötland här.
Avsaknaden av Tegnbyar beror på att tegnarna kom från den bygd där tegnstenarna restes. Samma mönster som i Danmark alltså. Tegnbyarna är då tjänstgöringsplats. Eftersom kungen utövade sin makt från Västergötland behövdes inga tegnbyar där. Uppland som inte ville ha kristendomen men godtog kungen som härsmakt mãste ju ha en kunglig representation närvarsnde. (Tegnebyar)
Jag använder Terra mediaevalis inte som regional empirisk studie, utan som metodisk och agrarhistorisk ram för hur jordvärderingssystem och bon fungerar historiskt.
Hans huvudpoäng är att bon och jordetal är historiskt lagrade, organiskt vuxna system som ackumulerar skevheter över tid, medan senare administrativa rationaliseringar tenderar att skapa mer schematiska och jämna enheter.
Den poängen är helt oberoende av om hans exempel råkar ligga i Uppland, Östergötland eller på Gotland.
Du vet vad det står annars är ditt konto hackat.
Här har du hela Adams-stycket:
En annan Olav sägs ha blomstrat i Sverige med en liknande kärlek till religionen. Han, som ville omvända sina undersåtar till kristendomen, arbetade med stor iver för att förstöra avgudatemplet Upsola, som ligger mitt i Sverige. Hedningarna, som fruktade hans avsikt, sägs ha slutit en sådan pakt med hans kung att, om han själv ville bli kristen, skulle han hålla den bästa regionen av Sverige han ville för sig själv, där han, genom att etablera en kyrka och kristendom, inte skulle tvinga någon av folket att överge gudarnas dyrkan, såvida de inte ville omvända sig till Kristus av egen fri vilja. Kungen, nöjd med denna pakt, grundade snart en kyrka för Gud och ett biskopssäte i västra Götaland, som ligger närmast danskarna eller norrmännen. Detta är den största staden i Skarane, där han, på begäran av den mest kristne kungen Olav, först prästvigdes av den unwanesiske ärkebiskopen Thurgot. Den mannen utförde energiskt sitt uppdrag bland nationerna och vann genom sitt arbete två ädla goterfolk för Kristus.
Latinet:
Simili religionis amore alter Olaph in Suedia dicitur floruisse. Is subditos sibi populos ad christianitatem convertere volens magno laboravit studio, ut templum ydolorum, quod in medio Sueoniae situm est, Ubsola destrueretur. Cuius intentionem pagani metuentes, placitum cum rege suo tale constituisse dicuntur, ut, si ipse vellet esse christianus, optimam Suediae regionem, quam vellet, suo iuri teneret, in qua ecclesiam et christianitatem constituens, nemini de populo vim recedendi a cultura deorum inferret, nisi qui sponte cuperet ad Christum converti. Huiusmodi rex placito gavisus, mox in occidentali Gothia, quae Danis proxima est vel Nortmannis, ecclesiam Deo sedemque fundavit episcopalem. Haec est civitas Scarane maxima, in qua, petente christianissimo rege Olaph, primus ab Unwano archiepiscopo Thurgot ordinatus est. Ille vir strennue legationem suam perfecit in gentibus, duos nobiles populos Gothorum suo labore Christo lucratus est.
Poängen är diskussionen centrum/ursprung vs -periferi/tillkomst
Du kan läsa forskare som Chris Wickham, Janet L. Nelson
Om liknande skillnader i Karolingiska riket där utsprunget/centrum är orgsniskt heterogent. Liknande mönster framträder globalt. Självklart finns det fällor men indikationen talar faktiskt för Västergötland här.
Avsaknaden av Tegnbyar beror på att tegnarna kom från den bygd där tegnstenarna restes. Samma mönster som i Danmark alltså. Tegnbyarna är då tjänstgöringsplats. Eftersom kungen utövade sin makt från Västergötland behövdes inga tegnbyar där. Uppland som inte ville ha kristendomen men godtog kungen som härsmakt mãste ju ha en kunglig representation närvarsnde. (Tegnebyar)
Jag använder Terra mediaevalis inte som regional empirisk studie, utan som metodisk och agrarhistorisk ram för hur jordvärderingssystem och bon fungerar historiskt.
Hans huvudpoäng är att bon och jordetal är historiskt lagrade, organiskt vuxna system som ackumulerar skevheter över tid, medan senare administrativa rationaliseringar tenderar att skapa mer schematiska och jämna enheter.
Den poängen är helt oberoende av om hans exempel råkar ligga i Uppland, Östergötland eller på Gotland.
Re: Tegnabyar
Jo Kungsune men jag har läst en hel del om England och perioden från 1066, tillräckligt för att kunna göra en jämförelse med hur det skiljer sig mot Sverige. Källäget där är ju betydligt bättre så det går ganska bra att förstå hur det fungerar på det stora hela.
Om man börjar med var de höga herrarna finns och kommer ifrån, så är dom ju inte sprungna ur de engelska fullåkersbygdens utan de kommer från Normandiet. Dom hamnar där de gör för att de får områden förlänade.
Det är alltså en helt ny elit och en ny feodalt präglad struktur, ett kulturbrott som inte alls har inträffat i Sverige.
Inte ens tiden innan, den anglosaxiska är jämförbar med situationen i Sverige eftersom man då varit ett konstant konfliktområde med både främmande och inhemska parter inblandade. Däremot så kan man ju anta som vi kommit fram till att man försökt kopiera anglosaxiska maktstrukturer.
Men trots olikheter kan vi ju ändå jämföra genom att se hur den normandiska eliten omvandlat matproduktion till rikedom. Till att börja mbygger de borgar som utvecklas till miniatyr samhällen och med tiden små köpstäder där folk specialiserar sig. Där står eliten som garrant för lag och säkerhet mot en ersättning i form av stadstullar. Det kompletterar skatteavgifter och böter. Med tiden finns flera tusen sådana här små köpstäder där varor omsätts . Det finns hyfsat bra med uppgifter som visar att livsmedel här omsätts inom ganska korta avstånd, alltså några km. Det är reglerat hur nära man får anlägga ny marknad eller köpstad för att inte utarma befintliga. Något sånt här ser vi inte i anslutning till de svenska frälsegårdarna. En rimlig tolkning är att man har en mycket högre grad av natur hushållning här vilket då i mycket lägre grad genererar intäkter för eliten. Antalet specialister lär vara betydligt lägre,( kanske därför vi inte har så många tillnamn som Tailor, Smith och Miller)
I vilket fall, dom här små isolerade ekonomierna tillför ju inte i sig något silver, dom bara omsätter det. Men i Englands fall vet vi ganska väl vad som förutom stöld och röveri förflyttar silver från gruvorna och det är fjärr handel. Och trots fina jordbruksmarker är det i första hand inte livsmedel utan en annan agrar produkt, ull! Den kontinentala marknaden skriker efter det och köpmän ända från Gotland far dit för att köpa. På så vis förs silver in i systemet. Och det är en sådan förklaring jag efterlyst för den svenska fullåkersbygden för att förklara hur dom omsätter sina produkter till rikedom och makt. Vad har dom som folk i skepp kommer för att köpa, var köper dom det och vem blir rik på det?
Och ja just det, får trivs utmärkt i marginalbygd....
Om man börjar med var de höga herrarna finns och kommer ifrån, så är dom ju inte sprungna ur de engelska fullåkersbygdens utan de kommer från Normandiet. Dom hamnar där de gör för att de får områden förlänade.
Det är alltså en helt ny elit och en ny feodalt präglad struktur, ett kulturbrott som inte alls har inträffat i Sverige.
Inte ens tiden innan, den anglosaxiska är jämförbar med situationen i Sverige eftersom man då varit ett konstant konfliktområde med både främmande och inhemska parter inblandade. Däremot så kan man ju anta som vi kommit fram till att man försökt kopiera anglosaxiska maktstrukturer.
Men trots olikheter kan vi ju ändå jämföra genom att se hur den normandiska eliten omvandlat matproduktion till rikedom. Till att börja mbygger de borgar som utvecklas till miniatyr samhällen och med tiden små köpstäder där folk specialiserar sig. Där står eliten som garrant för lag och säkerhet mot en ersättning i form av stadstullar. Det kompletterar skatteavgifter och böter. Med tiden finns flera tusen sådana här små köpstäder där varor omsätts . Det finns hyfsat bra med uppgifter som visar att livsmedel här omsätts inom ganska korta avstånd, alltså några km. Det är reglerat hur nära man får anlägga ny marknad eller köpstad för att inte utarma befintliga. Något sånt här ser vi inte i anslutning till de svenska frälsegårdarna. En rimlig tolkning är att man har en mycket högre grad av natur hushållning här vilket då i mycket lägre grad genererar intäkter för eliten. Antalet specialister lär vara betydligt lägre,( kanske därför vi inte har så många tillnamn som Tailor, Smith och Miller)
I vilket fall, dom här små isolerade ekonomierna tillför ju inte i sig något silver, dom bara omsätter det. Men i Englands fall vet vi ganska väl vad som förutom stöld och röveri förflyttar silver från gruvorna och det är fjärr handel. Och trots fina jordbruksmarker är det i första hand inte livsmedel utan en annan agrar produkt, ull! Den kontinentala marknaden skriker efter det och köpmän ända från Gotland far dit för att köpa. På så vis förs silver in i systemet. Och det är en sådan förklaring jag efterlyst för den svenska fullåkersbygden för att förklara hur dom omsätter sina produkter till rikedom och makt. Vad har dom som folk i skepp kommer för att köpa, var köper dom det och vem blir rik på det?
Och ja just det, får trivs utmärkt i marginalbygd....
Re: Tegnabyar
Ja, exakt – det är precis den poängen jag har försökt komma åt hela tiden. Först bara: jag tycker egentligen att det mest relevanta vore att jämföra med det anglosaxiska tegnsamhället och hur det projicerades mot Wales och andra perifera zoner men din England-analys fungerar också utmärkt för att belysa värdeflöden och maktlogik.
England visar att lokala marknader och fullåkersproduktion inte tillräckligt skapar monetär makt i sig. De omsätter bara värde. Silver kommer in via fjärrhandel med en exportvara.
Och det är just därför centralbygden inte begränsar sitt territorie till odlingsmark utan drar in omlandets näringar. Det är här riksorganisation kommer in.
Om Västergötland eller Mälardalen var politiska kärnland, så måste någon kunna peka ut:
• vilken exportvara som drog dit fjärrhandelskapital
• var den såldes
• vilka som kontrollerade intäkterna.
Men här är den strukturella poängen som ofta missas:
I England produceras exportvaran (ull) till stor del i marginalbygder, medan kapitalet ackumuleras i centrum.
Det beror inte på att centrum producerar ullen, utan på att centrum:
• kontrollerar befolkningen
• kontrollerar rättsordningen
• kontrollerar marknadsrätten
• kontrollerar tullar, avgifter och våldskapital
• kontrollerar den politiska infrastrukturen.
Det är alltså inte råvaruproduktionen som definierar kärnlandet, utan var vinsterna dras in och var spelreglerna sätts.
Översatt till Sverige:
Det spelar ingen roll om exportvarorna (järn, pälsverk, skinn, tjära, valrosselfenben, fisk, ull etc.) produceras i marginalbygder.
Det avgörande är var:
• handelsrätterna ligger
• marknaderna sanktioneras
• våldsmakten koncentreras
• kungsgårdar och elitgods ligger
• arvs- och äganderätten kontrolleras.
Och där har vi just odalslätterna.
Den är inte rik därför att den producerar exportvaran, utan därför att den:
• har den största folkmängden
• har den största agrara basen
• har de tätaste elitnätverken
• har den största politiska bärigheten.
Det är där maktunderlaget finns.
Och det är därför vinsterna dras dit.
Det är exakt samma logik som i England:
Marginalbygd producerar råvaran.
Kärnlandet kontrollerar människorna, institutionerna och reglerna.
Centrum drar åt sig vinsten.
I den meningen blir frågan inte:
”Vad producerar fullåkersbygden som folk i skepp kommer för att köpa?”
utan:
”Var sitter den politiska och rättsliga kontrollen över hur råvaror får säljas, beskattas och omsättas?”
Och där passar Greklandsparagrafen, kungsgårdssystemet och elitens rikedom in mycket bättre i en kärnlandsmodell än i en decentraliserad fullåkersbygd utan fjärrhandelslogik.
England visar att lokala marknader och fullåkersproduktion inte tillräckligt skapar monetär makt i sig. De omsätter bara värde. Silver kommer in via fjärrhandel med en exportvara.
Och det är just därför centralbygden inte begränsar sitt territorie till odlingsmark utan drar in omlandets näringar. Det är här riksorganisation kommer in.
Om Västergötland eller Mälardalen var politiska kärnland, så måste någon kunna peka ut:
• vilken exportvara som drog dit fjärrhandelskapital
• var den såldes
• vilka som kontrollerade intäkterna.
Men här är den strukturella poängen som ofta missas:
I England produceras exportvaran (ull) till stor del i marginalbygder, medan kapitalet ackumuleras i centrum.
Det beror inte på att centrum producerar ullen, utan på att centrum:
• kontrollerar befolkningen
• kontrollerar rättsordningen
• kontrollerar marknadsrätten
• kontrollerar tullar, avgifter och våldskapital
• kontrollerar den politiska infrastrukturen.
Det är alltså inte råvaruproduktionen som definierar kärnlandet, utan var vinsterna dras in och var spelreglerna sätts.
Översatt till Sverige:
Det spelar ingen roll om exportvarorna (järn, pälsverk, skinn, tjära, valrosselfenben, fisk, ull etc.) produceras i marginalbygder.
Det avgörande är var:
• handelsrätterna ligger
• marknaderna sanktioneras
• våldsmakten koncentreras
• kungsgårdar och elitgods ligger
• arvs- och äganderätten kontrolleras.
Och där har vi just odalslätterna.
Den är inte rik därför att den producerar exportvaran, utan därför att den:
• har den största folkmängden
• har den största agrara basen
• har de tätaste elitnätverken
• har den största politiska bärigheten.
Det är där maktunderlaget finns.
Och det är därför vinsterna dras dit.
Det är exakt samma logik som i England:
Marginalbygd producerar råvaran.
Kärnlandet kontrollerar människorna, institutionerna och reglerna.
Centrum drar åt sig vinsten.
I den meningen blir frågan inte:
”Vad producerar fullåkersbygden som folk i skepp kommer för att köpa?”
utan:
”Var sitter den politiska och rättsliga kontrollen över hur råvaror får säljas, beskattas och omsättas?”
Och där passar Greklandsparagrafen, kungsgårdssystemet och elitens rikedom in mycket bättre i en kärnlandsmodell än i en decentraliserad fullåkersbygd utan fjärrhandelslogik.
Re: Tegnabyar
Yngwe, vi kan utveckla tråden sedan med fokus på Småland. Jag tror vi förstår varann bättre då. Där gör topografin att det utvecklas en modifierad modell som måste relatera sig till grannlandskapen. I ett macroperspektiv kanske det uppfattas som frälsegods i marginalbygd men behandlarman de småländska smålanden som just små egna “riken” har vi modellen med stora jordytor i centrum som samlar en bygd.
Småland är arealmässigt ett av Sveriges största landskap, större än både Uppland och Västergötland, och rymmer flera stora sammanhängande agrara regioner (Finnveden, Njudung, Vedbo, Värend, Möre, Tjust).
Jordarna är ojämna och i snitt sämre än i slättbygderna, men den totala agrara volymen och kolonisationskontinuiteten är mycket stor.
Det gör Småland till en naturlig råvaru- och rekryteringszon i en kärnland–omlandsmodell – inte till en perifer utmark.
Och det gör den höga koncentrationen av frälsegods i Småland helt logisk.
Småland är arealmässigt ett av Sveriges största landskap, större än både Uppland och Västergötland, och rymmer flera stora sammanhängande agrara regioner (Finnveden, Njudung, Vedbo, Värend, Möre, Tjust).
Jordarna är ojämna och i snitt sämre än i slättbygderna, men den totala agrara volymen och kolonisationskontinuiteten är mycket stor.
Det gör Småland till en naturlig råvaru- och rekryteringszon i en kärnland–omlandsmodell – inte till en perifer utmark.
Och det gör den höga koncentrationen av frälsegods i Småland helt logisk.
Re: Tegnabyar
Ja det är nog bäst Kungsune för vägen blir för lång annars.
Dit jag ville komma var väl att Olof Skötkonung har ärvt och förvärvat sig ett våldskapital som har mycket lite med fullåkersbygd eller inte att göra. Förmodligen har väl hans förfäder varit sjökungar eller rena plundrare och bott någonstans vid havet, var kan vi ju bara sia om. Han har nog inte vallat kor för att få medel utan har nog ärvt och stulit, och utlovat enn del bländande löften
Det som är nytt med Olof är att han tar kyrkan till hjälp, och min tanke är kanske att det vi försöker förstå av Olofs plan stället kanske kan vara kyrkans plan. Att de vill ta sig till dom folktätaste platserna, där kultplatserna förmodligen är störst, och där kyrkan kan rädda flest själar (och få in mest i tionde) är nog mycket troligt.
Och när han misslyckas i Uppsala med det han lyckades i Växjö, ja då väljer han kanske Västergötland för att det är där kyrkan finns och har sin port in från England.
Om tegnarna är hans tentakler så förklarar det varför dom inte finns i centrala Uppland...
Ps. Tja Småland på medeltiden är ungefär lika stort som Västergötland, Uppland och Östergötland tillsammans
Dit jag ville komma var väl att Olof Skötkonung har ärvt och förvärvat sig ett våldskapital som har mycket lite med fullåkersbygd eller inte att göra. Förmodligen har väl hans förfäder varit sjökungar eller rena plundrare och bott någonstans vid havet, var kan vi ju bara sia om. Han har nog inte vallat kor för att få medel utan har nog ärvt och stulit, och utlovat enn del bländande löften
Det som är nytt med Olof är att han tar kyrkan till hjälp, och min tanke är kanske att det vi försöker förstå av Olofs plan stället kanske kan vara kyrkans plan. Att de vill ta sig till dom folktätaste platserna, där kultplatserna förmodligen är störst, och där kyrkan kan rädda flest själar (och få in mest i tionde) är nog mycket troligt.
Och när han misslyckas i Uppsala med det han lyckades i Växjö, ja då väljer han kanske Västergötland för att det är där kyrkan finns och har sin port in från England.
Om tegnarna är hans tentakler så förklarar det varför dom inte finns i centrala Uppland...
Ps. Tja Småland på medeltiden är ungefär lika stort som Västergötland, Uppland och Östergötland tillsammans
Re: Tegnabyar
Där är vi dock inte överens. Jag anser ju att fullåkersbygd har allt med våldskapital att göra. Därav tegnstenar just där, därav vapengravar just där, därav män i grikum. De stora massorna i fullåkersbygd hade miserabla liv. Arbetade på andras jordar och var beroende av att skördarna gick bra. Men just det är ju en följd av århundraden av exploatering. Gårdar i randbygd hade betydligt bättre möjligheter att försörja sig eftersom det alltid fanns alternativnäringar. Man kan ju också se att många frälsegods på 1200-talet förläggs i sådana zoner. Det är fortfarande en övervikt av frälsefods ute oå slätten dock. Tittar man på jordinnehavet och frälsegårdar så är dominansen i slättbygden ännu påtagligare. Det spelar liksom ingen roll att de allra rikaste gårdarna ligger i kustbandet med blandnäringar, fiske, jakt, hamn, för de utgör de få lyckosamma undantagen. De skiter nog i riksbildning och majoritetsbeslut i organisationer. Självklart var de spelare i samtiden och kunde säkert gifta in sig men ytterst sällan hade de accepterats som en ledare av en organiserad jordbrukselit.
Våldskapital uppstår inte ur jaktmarker, hamnar eller randnäringar.
Det uppstår ur tre saker:
– hög folktäthet
– långvarig exploatering
– social disciplinering
Och exakt det är vad fullåkersbygder producerar.
Det är därför vi hittar:
– tegnstenar just där
– vapengravar just där
– män i grikum just där
Inte därför att slätten är “snäll”,
utan därför att den är den enda miljö i Skandinavien
som i längden kan bära ett permanent överskott av unga män
som inte äger jord och som därför är tvingade att ta tjänst.
Hela Olof Skötkonungs kungaaspiration är uppbygd att passa ett visst samhälle. Det givna svaret är ju att han faktiskt växt upp i en miljö som har samma religionsuppfattning, sociala kodex och styrelsekonvention som just Västergötland. Antingen är det Själland, Jylland, Skåne eller Västergötland mao. Han har liksom de flesta kungar i sagorna företagit någon enstaka sjöresa som räckte för att bli berömd. Det finns ju många runstenar i inlandsslättrrna som berättar om sådana resor. Mitt tips är atg Olof växt upp i Sigrids jordadministrativa regi och lärt sig hur bönder tas. Hans styvfar har förmofligen låtit honom få insyn i raffinerad dansk centraladministration. Varnhem är en trolig ursprungsort för släkten.
folktäthet → exploatering → disciplin → jordlöshet → rekryteringsbas
Våldskapital uppstår inte ur jaktmarker, hamnar eller randnäringar.
Det uppstår ur tre saker:
– hög folktäthet
– långvarig exploatering
– social disciplinering
Och exakt det är vad fullåkersbygder producerar.
Det är därför vi hittar:
– tegnstenar just där
– vapengravar just där
– män i grikum just där
Inte därför att slätten är “snäll”,
utan därför att den är den enda miljö i Skandinavien
som i längden kan bära ett permanent överskott av unga män
som inte äger jord och som därför är tvingade att ta tjänst.
Hela Olof Skötkonungs kungaaspiration är uppbygd att passa ett visst samhälle. Det givna svaret är ju att han faktiskt växt upp i en miljö som har samma religionsuppfattning, sociala kodex och styrelsekonvention som just Västergötland. Antingen är det Själland, Jylland, Skåne eller Västergötland mao. Han har liksom de flesta kungar i sagorna företagit någon enstaka sjöresa som räckte för att bli berömd. Det finns ju många runstenar i inlandsslättrrna som berättar om sådana resor. Mitt tips är atg Olof växt upp i Sigrids jordadministrativa regi och lärt sig hur bönder tas. Hans styvfar har förmofligen låtit honom få insyn i raffinerad dansk centraladministration. Varnhem är en trolig ursprungsort för släkten.
folktäthet → exploatering → disciplin → jordlöshet → rekryteringsbas
Senast redigerad av 2 Kungsune, redigerad totalt 25 gång.
Re: Tegnabyar
Yngwe du säger att du läst en hel del om England, Normandie och 1066. Samtidigt säger du att götarna var militärt jämbördiga med normanderna. Så hur, möjligen i en egen tråd, motiverar du detta påstående (som är väldigt spekulativt och rent av häpnadsväckande).