Tegnabyar

[Kungsune]

Kungsune - Tegnstenarna är inte alls tydligt kopplade till Skaraslätten, 3 av 20 ligger någorlunda nära Skara. De flesta är i randbygderna mot V (Viste, Åse) och SV (Gäsene, Kullings). Tacitus och WP beskriver felen tydligt, Skara blev stift ca 1013, Olof delade makten med Anund ca 1019, Västergötland var redan kristet osv.
Övrigt du skrev hinner jag inte fundera på nu.

Dels har vi lite olika definition av Skaraslätten uppenbarligen. Tänk dig Vara som centrum av slätten och följ de medeltida genomfartslederna som går åt nordost-väst och sydväst så ser du att samma öppna bygd samlar stenarna prydligt

Du får gärna utveckla felen du påpekar och vad de har för konsekvens för tråden. Tacitus.nu och wikipedia är ju mycket tyckande och lite vetenskap. Vi kan lika gärns hänvisa till varandra här

[Kungsune]

AndreasOx, vad menar du att Tegnebyarna var för något?
Om Västgötarna inte klarade organisera något sådant enligt dig ca år 1000-1070. Vem använde Tegnebyarna i Bohuslän? Enligt källorna var ju Ranrike svenskt skattland från Olof till Inge den äldre. Dvs tills Magnus Barfot återtog det. En period som mycket fint passar med de västgötska tegnstenarna.

Om man accepterar en samtidig kung Anund ca 1019 måste man hävda att:

• Adam av Bremen missade en kung
• runmaterialet missade en kung
• diplomatin missade en kung
• tronföljden råkade bli fel i alla tidiga källor
• senare genealogier är mer tillförlitliga än samtida historia

Figuren uppstår sannolikt genom en förväxling
mellan Emund den gamle och Anund Jacob
i senare traditioner.

Den Anund som ibland förs in i kronologier runt Olof Skötkonungs tid bygger på:

• sena isländska sagotraditioner
• medeltida genealogier
• 1500–1600-talskompilationer
• spekulationer kring kunganamnet Anund i Ynglingalängden

Det är metodiskt ohållbart.

[Kungsune]

Tegnstenar röda jämte drängstenar gröna lagda med medeltida vägnätet.

tegn - kopia.jpeg (284.08 KiB) Visad 1041 gånger

[Kungsune]

Samma karta fast nu med det tidiga frälset. Jämför gärna med Rosborns karta över kyrktäthet.

FRÄLSET - kopia.jpeg (290.09 KiB) Visad 1027 gånger

[Yngwe]

Kartan över tidigt frälse, var kommer den ifrån och vad visar den egentligen?

[Kungsune]

Det är från Jan Samuelssons avhandling om det svenska frälset under wasatiden dvs före fidekomissinstitutionaliseringen.
Kartlagret visar frälsegodsens spridning 1563 om jag inte minns fel.

[Yngwe]

Ok, men den stämmer rätt dåligt med perioden 1200-1400 så den är nog inte riktigt relevant.

[Kungsune]

Samuelsson använder själv 1563-kartan som proxy för en äldre medeltida struktur.

Hela poängen med valet av året är att det är före fideikommiss
och före den statliga omstruktureringen av godsinnehavet.

Han betonar att frälsets jordbas är regionalt trögrörlig
och långsamt ackumulerad,
Det gör kartan relevant även för 1200–1400-talen.

Den stämmer i huvuddrag för det är samma mönster men större osäkerhet i äldre underlag(sämre täckning). Under wasatiden får vi bättre underlag helt enkelt.

Om frälsets jordbas verkligen sett fundamentalt annorlunda ut
på 1200–1400-talen hade vi behövt en massiv geografisk omflyttning
av godskomplex därefter.

Det finns mig veterligen inget sådant belagt. Men för all del har du en källunderbygd karta som stjälper bilden vill jag gärna se den.

[Yngwe]

Jo det är väl känt att frälse jordarna har en pik runt 1300-1400 för att sen minska markant.
Läs t.ex. Martin Hanssons
Huvudgårdar och Herravälden - En studie av Småländsk medeltid

Bara runt Sommen saknas ju Vi, Sånna, Sjövik, Aspenäs och Ringshult. Dessutom Bordjö strax intill, och så fortsätter det ju. Bara i lila Tjureda socken fanns minst tre frälse-huvudgårdar.

[Kungsune]

Det är väl inte det samma som omflyttning?
Mängder sv studier visar tvärt om att de centrala godsen återkommer i samma miljöer över århundradena.I huvudsak samma bygder bär dem.

det är en kvantitativ förändring, inte en geografisk.

Det Hansson visar i Huvudgårdar och herravälden
är inte att elitens jordbas flyttar.

Han visar att den omfördelas inom samma distrikt.

När du radar upp Vi, Sånna, Sjövik, Aspenäs, Ringshult, Bordjö, Tjureda
så gör du i själva verket mitt argument starkare, inte svagare.

För du visar exakt detta:

– att eliten är extremt tät just där
– att huvudgårdar ligger klustrade i samma agrara kärnbygder
– att makten cirkulerar mellan gårdar i samma region

Det är inte en elit som flyttar runt i landskapet.

Det är en elit som byter residens inom samma slätt- och bygdenoder.
När frälsejordens andel minskar efter 1400
betyder det inte att fullåkersbygderna förlorar sin dominans.

Det betyder att:

– kronan tar jord
– kyrkan tar jord
– arrendeandelen ökar
– gods styckas juridiskt

Men allt detta sker fortfarande i exakt samma regioner.

Så nej – Hansson motsäger inte Samuelsson.

De kompletterar varandra.

Den ene visar kulmen och nedgången i frälsejordens andel.

Den andre visar var den jordbasen låg
precis innan juridiken fryser strukturen.

Och båda visar samma sak:

att elitens geografiska bas är regionalt trögrörlig
och sitter kvar i samma agrara kärnbygder
från högmedeltid in i vasatid.

Att Småland dessutom är fullt av frälsehuvudgårdar
runt Sommen
är inte ett motargument mot fullåkersmodellen.