800-talets topografi

[Carl Thomas]

Om nu Kung Björn kunde runor måste han ju ha använt sig av äldre runraden oxh/eller Rökrunor när han skrev sitt brev eftersom vid denna tid finns bara äldre runraden och rökrunor, rökstenen använder ju t.ex. Båda dessa runrader.

Först Under 900 talet började långkvistrunor ersätta rökrunorna.

Eftersom 16 fynd ristade med rökrunor hittats i Birka - och noll fynd av andra runrader - bör ju Kung Björn ha skrivit med rökrunor? Det finns onekligen wn logik i det.

Om vi drar ut detta...rökrunor användes enbart söder om Mälaren. Kung Björn tituleras Sveakung... Ja, ni ser vart jag är på väg gissar jag
Norr om Mälaren finns inga runfynd alls från denna tid - och långkvistrunorna kom först under 900 talet.
Fråga, var Kung Björn en sveakung feån området söder om Mälaren? Det ställer ju till vår historia rejält...

Hur skall vi alltså tolka detta brev som Kung Björn personligen skrivit med svenska runor ca 830?

Han kan ju naturligtvis ha skrivit med äldre runraden?
Men den användes bara norr om Mälaren på två runstenar från 500 talet...

Thomas

[Carl Thomas]

AndreasOx,

MK är den runolog som först skrev om en gräns dragen mitt i Mälaren samt skrev om att man slutade resa runstenar ca 980 söder om denna gräns - samt skrev om de fyra runstenarna som fanns år 1000 norr om denna gräns.

MK har skrivit en hel del och jag hittar inte just det vi diskuterar, men, jag tror att jag har en del sparade länkar och klipp som berör det vi diskuterar. Jag skall undersöka detta och återkommer. Det kan ta ett tag.

Bilderna/kartorna jag nämde ovan har jag sparat, det är MK som gjort dem.

Thomas

[Carl Thomas]

AndreasOx,

Två länkar. Länk 1 innehåller ett par kartor över runstenar/tidpunkter som är intressanta, inte de jag skrev om ovan - men liknande, också gjorda av MK.

Länk två är på nästan 450 sidor och är en översikt över runor, runtexter och runmästare.


https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf

http://www.diva-portal.org/smash/get/di ... TEXT01.pdf

Thomas

[Carl Thomas]

AndreasOx,

Hittade en tredje länk i min padda. Här nämns även en gräns mitt i Mälaren bland annat.

http://www.vitterhetsakad.se/pdf/arsbok ... lstrom.pdf

Thomas

[AndreasOx]

AndreasOx,

Två länkar. Länk 1 innehåller ett par kartor över runstenar/tidpunkter som är intressanta, inte de jag skrev om ovan - men liknande, också gjorda av MK.

Länk två är på nästan 450 sidor och är en översikt över runor, runtexter och runmästare.


https://www.diva-portal.org/smash/get/d ... TEXT01.pdf

http://www.diva-portal.org/smash/get/di ... TEXT01.pdf

Thomas

Tack. Nu har jag givetvis bara skummat dessa 475 sidor så detta är enbart initiala reflektioner.
Mycket intressant om dateringar på sid 65-70: att enbart Pr3-5 är någorlunda säkra, inga dateringsreferenser finns i Mälardalen, att RAK tycks vara allt före Pr1 så årtalet 980 bör strykas samt att många överanvänder Gräslunds kronologiska förslag.
Källström tycks nästan enbart diskutera uppländska runstenar.
Hittar ingenting om att runstenar ska ha slutat att resas söder om Mälardalen år 1000, var har du läst detta?

[Carl Thomas]

AndreasOx,

Jag tror att det finns i de länkar jag länkat till - men jag är inte säker. MK har skrivit en hel del och en del saker han skrivit är långa. Det har tagit mig åratal att läsa in mig - och sedan har jag varit sjuk under några år och inte uppdaterat mig...

Thomas

[AndreasOx]

AndreasOx,

Hittade en tredje länk i min padda. Här nämns även en gräns mitt i Mälaren bland annat.

http://www.vitterhetsakad.se/pdf/arsbok ... lstrom.pdf

Thomas

På sid 187 står det: "Söder om Mälaren tycks runstensseden ha klingat av redan i mitten av 1000-talet, medan den i Uppland lever vidare och fortsätter in på 1100-talet." vilket stämmer med mina diffusa minnen av vad jag har läst om ex. runstenarna i Västergötland där enbart ett fåtal är resta efter ca 1025

[Carl Thomas]

AndreasOx,

Du får leta vidare i annat material som är yngre.

Thomas

[AndreasOx]

Du menar någon artikel av Källström efter 2010?

[AndreasOx]

För något år sedan skrev jag följande text och gjorde bifogad jämförelsetabell mellan Väster- och Östergötland. Förvisso senare tidsmässigt men det är frapperande hur många skillnader det finns.
Stor gardering dock för att jag inte studerat studerat Östergötland i detalj.
Traditionellt likställs Väster- och Östergötland till Götaland, som en mer eller mindre organisk enhet. Landskapens geografiska förutsättningar är likartade, med varsin bördig centralbygd (Västergötland dock med fler naturliga barriärer som berg och mossar) med stora angränsande skogsbygder. Den allmänna utvecklingen fram till medeltiden är någorlunda likartad, dock med en tydlig övervikt för större bevarade manifestationer i Västergötland, exempelvis Falbygdens megalitgravar och Skalunda-högen.
Det finns ett antal faktorer som tyder på att Väster- och Östergötland haft signifikanta skillnader i samhällsstrukturer under tidig medeltid (med reservation för att jag inte studerat Östergötland i detalj).
Det förmodas att åtminstone östra Östergötland tidigt hamnade under ”svearnas” inflytande. Götavirke kan eventuellt vara en försvarsanläggning från denna maktkamp.
Visingsö, med kungaborgen Näs och tillhörande Småland, har uppenbarligen varit ett maktcentrum i ”ingenmansland” mellan Väster- och Östergötland.
Sammanfattningsvis tyder detta på att makten i Östergötland under tidig medeltid var mycket tydligare centraliserat till kung och biskop samt med starka band till Mälarbygden. Detta innebar att Östergötland, tillsammans med Mälarbygden, efterhand blev mer betydande än Västergötland i skapandet av Sverige. Några exempel är att Skara stift skapades redan på tidigt 1000-tal och Linköpings stift först på tidigt 1100-tal. Trots detta var enbart Linköping konkurrent till Uppsala som ärkestift i mitten på 1100-talet och kyrkomötet 1248 hölls i Skänninge. Det finns betydligt fler kända kloster i Östergötland (8 st) än i Västergötland (3 st). 
 Söderköping konkurrerade kortvarigt med Stockholm som rikets maktcentrum i slutet på 1200-talet.