Ethelred II’s myntfynd

[fileoscar]

Jag tror att de som deltog i vikingatåg kom från hela Östersjöområdet. På den danske kungens tåg ingick säkert både daner, svear, nordmän och varför inte polacker och människor från de baltiska staterna.

Bäckahästen; tak for dine indlæg. Der findes - tyvärr - ikke så mange artikler om engelske mønter i t.ex. Polen. Jeg har dog hittet denne pdf på nettet skrevet af Andrzej Mikolajczyk. Titlen er "Anglo-Saxon coins in eleventh-century Poland" (1988).

På side 14 ses - plottet ind på kortet - de tidlige Ethelred II myntfynd (symbol: ring, trekant), hvor der bl.a. er fundet engelske mønter i bugten ved Wolin og langs hele kysten over til bugten ved Gdansk.

Det slaviske folk - "Wolinianie" - beboede i tidlig middelalder øen Wolin ved Szczecin-fjorden og stammen blev år 967 besejret af Mieszko I (*935 †992), men fik lov at opretholde deres selvstændighed i hele hans regeringstid. Sønnen Boleslaw I's (*967 †1025) rige - derimod - grænsede ca. år 1000 mod Østersøen - fra øen Reune (Rügen) til byen Gyddanyzc (Gdansk). Hvis det er sandt var stedet 'Jumne' på det tidspunkt en del af det polske rige.

Knud den Store foretog år 1022 en rejse, først til 'Jumne' (Wolin?) og efterfølgende til Semland.

https://www.google.dk/url?sa=t&rct=j&q= ... 3327,d.bGg

Jag blev lite förvånad över uppgiften att Jumne skulle utgjort en del av det polska riket. Väl medveten om att wikipedia har sina begränsningar så sägs det åtminstone här (se länk) att vorpommern endast skulle ha ha haft polsk överhöghet under en kortare period på 1100-talet - när Jumnes storhetstid redan var passé.

https://de.wikipedia.org/wiki/Geschichte_Pommerns

Min utgångspunkt är då att Jumne legat väster om Dziwna - vilket ju bland annat Wolin gör. I annan tråd har jag tydligt redogjort varför jag förstås inte köper Wolin som dåtidens Jumne utan placerar den staden ytterligare en bit västerut - på Usedom. Skälen för det behöver jag inte upprepa, men kan ju säga att teorin inte bygger på myntfynd.

Ändå finns det ju åtminstone ett rejält sådant på Usedom, närmare bestämt i Vossberg väldigt nära Peenes utlopp. Vossberg ligger INTE i Polen (som felaktigt anges på olika ställen) och hamnar därför utanför den av Historikus lämnade sammanställningen över de polska fynden.

I den stora skatten på uppåt 6000 mynt ingick några arabiska mynt men också ett av Harald Hårdråde samt ett av få (totalt fem eller sex funna) av Olav Tryggvason. http://ww2.smb.museum/ikmk/object.php?id=18237842 Någonstans tror jag mig ha sett en sammanställning över alla de övriga myntens fördelning men har nu ännu inte lyckats googla fram den.

Generellt verkar det emellertid som att myntfynden i det här området i stort liknar de nordiska.
I en Samla-artikel om "Silverskatten från stora Sojdeby" (där jag inte lyckas länka pdf-filen....) kan man bland annat läsa:

"Helt annorlunda te sig fynden från slaviskt område. Här
möter en omväxlande blandning av österländska, engelska, tyska,
nordiska, slaviska och stundom italienska mynt, vartill ofta
komma smycken av silver samt bitsilver. Talrika fynd äro utomordentligt
lika de nordiska, särskilt frän nordtyska låglandet
närmast Östersjön. Här koncentrera sig fynden i Pommern
och norra Brandenburg. En skillnad från de nordiska fynden
visa dock dessa, att de i allmänhet innehålla långt flera Vendenpenningar."

[Historikus]

Gormslægten o.a.

Danegæld og fund af engelske mønter sættes ofte i forbindelse med Svend Tveskægs räder til England. En hel del runsten af efter-Jelling typen i de Skandinaviske landskaber tolkas likaledes som en påverkning af Svend og Gormslægtens expansion. Specifikt er der artiklar der pegar på, at de skånske depåfynden som dateras til den sista decenniet under 900-talet, kronologisk sammanfaller med Skånes förmodade inlemmande i det danske riket (Anglert 1995).

• Gormslægten må have haft en stormandsgård i närheten af Jelling. Statistisk set ligger de flesta gravplatser fra vikingatiden i närheten av deras bostadsort. Den lille Jellingesten over Thyra er fra 940-955 og Nordhøjens første fase er opført i vinterhalvåret 958/959. Nordhøjes anden fase färdiggöres i perioden 964/965/966 og Sydhøjen uppfördes i årene omkring eller efter år 965. Den store Jelling-sten er daterat af Nationalmuseet til 965-970. Dendrokronologiske dateringer af stolpar fra palissaden i Jelling viser, at palisadekomplekset troligen er fra året 968. Gormslægtens største bygningsværker blev opført i perioden 979-981 og Svend Tveskæg menes at generobre Sønderjylland 982-83.

Der er ikke fundet engelske mønter i de danske ringborge. I borgen Fyrkat ved Mariager Fjord er der fundet en (1) nordisk mønt med tpq ca. 975. I borgen Aggersborg ved Limfjorden er der fundet fire (4) karolingiske og tyske mønter med tpq 814-1020. I Nonnebakken ved Odense Fjord er der fundet ét fund med ni (9) islamiske og nordiske mønter - og et andet med 24 islamiske, tyske og nordiske mønter. Begge med tpq ca. 975. Trelleborg i Slagelse har en (1) nordisk mønt med tpq ca. 950. Ingen mønt er fundet i borgen i Borgeby, men et depåfynd med tpq ca. 990 har hittas inom socknen i riktning mot Löddeköpinge. Her er der fundet i alt 32 tyske, engelske, danske/nordiske mønter. Der er ikke fundet engelsk mønt i Trelleborg Skåne.

Ser vi på handelsnetværket Hedeby, Ribe og Birka er det fundet meget få engelske mønter. Hedeby var besat af Sakserne i årene 974 til 983, hvorefter Harald Blåtand gen-erobrer handelspladsen. Seneste aktivitet synes at være år 1050. Med tpqt 1029 er der fundet en (1) af Knud den Store Short Cross type (c.1029-1035) og med tpqt 1053 en (1) af Hardaknut Pointed Helmet type (c.1053-1056). Fra området omkring Ribe er der med tpqt 1035 fundet tre (3) Harald I Jewel Cross (1035-1037). I Birka er der i otte (8) af gravene fundet äldre engelske mønter med tpqt 841, 900, 908, 910, 915, 921. Seneste aktivitet i Birka synes at være ca. år 970.

Jeg vil se närmare på engelske Ethelred II mønter i Jylland i næste indlæg. Intressant er her Cecilia von Heijnes översikt hvoraf det tydligt fremgår, at der sker en fördubbling af antalet af mønter fra Ethelred II Last Small Cross type (c.1009-16) og frem til Knud den Stores Quatrefoil type (c.1017-1023). Læg märke til de meget få mønter i Jylland frem til Ethelred II Long Cross type (c.997-1003) i sammanlikning med Skåne.

Engelske mønter_2.jpg (123.48 KiB) Visad 5690 gånger

[Historikus]

Perioden ca. 1000-1009 3. Del
Danmark

Jylland

Kan engelske myntfynd indikera, om krigare från Jylland deltog i Svend Tveskäggs första tåg år 994 och 1003?

Jylland har i perioden 990-999 kun få deponerade engelske myntar.

I Thisted og Thy är dar funnet 1 styck ensamfunnet mynt av Ethelred II Long Cross typen (c.997-1003).

I Rubjerg (tpqt 1023) är ved Hjørring i Vendsyssel funnet 1 styck ensamfunnet mynt av Ethelred II Agnus Dei typen (c.1009).

På den motsatte sida av Limfjorden og järnåldersbosättningen Lindholm Høje, är där i et myntfynd (44 stk.) från Klostermarken funnet ett mynt av de tidiga engelske reform-myntar med tpqt 973. I samme område og i bäcken Østeråen er funnet (<1884) 1 styck ensamfunnet mynt av Ethelred II Second Hand typen (c.985-91). I Østeråen (tpqt 1023) är likaledes funnet (1954) 1 styck ensamfunnet mynt av Ethelred II Agnus Dei typen (c.1009). På bosättningen Lindholm Høje (tpqt 1023) är funnet 1 styck ensamfunnet mynt (fragment) av Ethelred II Agnus Dei typen (c.1009).

Nørre Felding Kirke (ca. tpqt 1029) ligger strax syd for Holsterbro. Lille fynd med i alt 13 mynter, vilken fira (4) är engelske odefinierade, vilken en är av Knud den Stores Short Cross type (c.1029-1035).

I Grågård (Graagaard), Haderup, Ringkøbing, är där funnet en myntskat med i alt 115 myntar, vilka 2 styck av de tidiga engelske reform-myntar med tpqt 985, där den ene er av Edward Martyren Normal Small Cross typen (c. 975-78). I Nørre-Lyngvig, ved Lyngvig Fyr og på näset ved Ringkøbing Fjord, er där funnet 1 styck ensamfunnet mynt av Ethelred II Long Cross typen (c.997-1003).

På norra sidan av inloppet till Horsens’ Fjord ligger Åkær (Aakjær) og här er funnet 1 styck ensamfunnet mynt av Ethelred II First Hand typen (c.979-85).

I Åstrup Banke, Brøns, där ligger på landsidan ut ur Rømø, är där funnet 5 styck av Ethelred II Long Cross typen (c.997-1003).

Kommentar: De mycket få fynd av engelska mynt i Jylland är inte basic nog att dokumentera jutarnas deltagande i engelska tåg år 991. Ytterligare är det inte funnet myntar av Ethelred II Crux typen (c.991-7), som evidens for Svend Tveskäggs tåg år 994. Endast två (2) ynklig myntar av Long Cross typen (c.997-1003) kan inte heller bekräfta Svends tåg år 1003. Det finns 4-5 större fynd med tpqt 1029, 1039, 1047, 1050 og 1053 som också innehåller tidiga myntar. Det ser jag senare på.

Tidigare har jag rapporteret om Listfundet (tpqt 997) från ö-en Sild (Sylt) i Vadehavet som innehåller 5 styck Ethelred II First Hand type (c.979-85), 62 styck Ethelred II Crux type (c.991-7) og 588 styck Ethelred II Long Cross type (c.997-1003). I det här inlägget syns också et fynd ut ur Rømø. Tyder det på deltaganden av frisiske krigare?

Det er en kendsgerning, at Gest-øer (geest) som Sild (Sylt) var en del af marsklandskabet de første århundreder efter Kristi fødsel. Rømø er en Marsk-ø og før år 1000 e.Kr. var øen kun en sandbanke og i tiden efter begyndte en egentlig marskdannelse, der gjorde øen beboelig.

Fra vikingetid og Vindeby på Lolland er fundet en uhyre sjælden engelsk mønt af Agnus Dei (Guds Lam) -typen præget i Stamford ca. 1009 e.Kr. For indeværende er der kun fundet 20 eksemplarer af disse mønter i hele verden. Mønten fra Vindeby er den femte (5) af sin slags i Danmark. Den er nu ved at blive konserveret på Nationalmuseet og skal herefter publiceres af eksperter fra England. Der er et hul i mønten, så den er muligvis blevet anvendt som hængesmykke. Ethelred II Agnus Dei type (c.1009) blev yderst populære som smykke og amulet i Skandinavien (Museum Lolland-Falster 2010).

Jylland_3.jpg (34.89 KiB) Visad 5641 gånger

Kortet visar spridningen och är från uppsats av Koronen 1996.

[jancro]

Fint inlägg, Historikus !

Angående depå-myntfynd i Jylland, kan man misstänka att det rådde andra traditioner där vad gäller att gräva ner myntskatter och/eller att respektera vad andra grävt ner. Att mynt trots allt har cirkulerat i Jylland framgår av lösfynden, som jag ser det.

[Bäckahästen]

Jag tror också att fler parametrar skall vägas in än endast myntfynden. Få mynt behöver inte nödvändigtvis betyda att det var färre med på tågen.

[Historikus]

I Grågård (Graagaard), Haderup, Ringkøbing, är där funnet en myntskat med i alt 115 myntar, vilka 2 styck av de tidiga engelske reform-myntar med tpqt 985, där den ene er av Edward Martyren Normal Small Cross typen (c. 975-78).

Slutsatsen är att samtliga dessa faktorer pekar på att de störste och de flesta av depåfynden i Skåne från perioden 990-1046, har deponerats av personer från ett äldre välbärgat samhällsskikt. Resultaten från Skåne kan jämföras med Lars Jørgensens diskussion om de danske depåfynden. Han anser att de större vikingatidiga depåfynden i Danmark kommer från platser med kontinuitet bakåt i tiden, men också framåt in i medeltiden (1995). Samma mönster finns i Skåne. Flera av de vikingatidiga depåfynden kommer från områden där äldre fynd från järnåldern har påträffats. I inte mindre än fyra av depåfyndens närområden har guldringar hittats (Värpinge, Naffentorp, Ryd och Näsby). (Cecilia von Heijne, 2004 s. 174-178).

Kommentar: Nu är det så, at eftersom det inte finns engelska depåfynd slut på 900-tallet og först i 1000-tallet i Jylland, är det inte för att där är en brist på depåfynd. I Grove socken och Grågård finns två depåfynd med tpq på 983 og 985: Grågård-fyndet (115 mynt + ca. 100 silverföremål) og Pilhus-fyndet (75 mynt + 31 föremål). Båda fynd har totalt 143 nordiska og 30 tyska myntar. Platsen för Pilhus skatten var bara ca. 250 m från Grågård-fyndet. Nära på båda skatt-fynd är i Gråsand hittat en svärdfäste i försilvrat järn med spår av niello och förgyllning.

Två (2) armband av guld är funnit ved Store Gråsand ca. 2 km från fynden i Grågård och Pilhus - samt en ytterligare en bit bort av Bjørnkærgård. Där är bara funnit omkring 30 av dissa guldringe i Danmark.

De många fynd i Grove socken pekar på, att där måste ha varit en stormandsgård på det stället - eller en liten by. Det verkar vara överens med von Heijnes och Lars Jørgensens teser. Vikingarna har kanske bara haft deras aktiviteter på kontinenten och inte i England.

Ps.: Jeg har vist Grågård på kortet i forrige indlæg.

[jancro]

Historikus :
"Kommentar: Nu är det så, at eftersom det inte finns engelska depåfynd slut på 900-tallet og först i 1000-tallet i Jylland, är det inte för att där är en brist på depåfynd."

Tack för klarläggandet.

[Historikus]

Danmark

Jylland - vad som hände efter år 1009?

Kan engelska depåfynd eventuellt lokalisera Gormslægtens sannolike bostadsort i Jylland?

Fira (4) större depåfynd innehåller tidige myntar från perioden c.991-7 till c.1003-9. Det er Enner (tpq 1029), Kongsø Plantage (tpq 1039), Tørring (tpq 1050) och Lyngby (tpq 1053). Totalt är där tala om 135 myntar, av vilken Enner-fyndet står for de 112 styck. Gemensamt för dem alla är, att de har myntar ända fram till och med Knud den Stores Short Cross typ (c.1029-1035). De fira fynd har bara 12 mynt av Crux typen (c.991-7) som fortfarande inte är ett övertygande bevis för jutarnas deltagande i engelska tåg år 991 och 994.

Enner-fyndet har 52 styck myntar av Helmet typen (c.1003-9), 1 styck av Agnus Dei typen (c.1009) og 73 styck av Last Small Cross typen (c.1009-16). Det bekräftar Svend Tveskäggs fälttåg år 1003 och 1013 - samt Knud den Stores erövring år 1015.

Sedermera har Enner-fyndet 196 styck av Knud den Stores Quatrefoil typen (c.1017-1023) og 258 styck av Knud den Store Pointed Helmet typen (c.1023-1029). Det styrker Knuds betalning av heregeld år 1018 och sold till hans Tinglið hird.

Kongsø-fyndet har vidare 45 styck av Knud den Stores Short Cross typen (c.1029-1035), där de andre fynden bara har ett mycket litet antal. Munksjørup har engelska myntar från perioden c.1017-1023 og ända fram till Harald I Fleur-de-Lis (1037-1040).

Kommentar: Ser vi på Cecilia von Heijnes översikt -
http://www.skandinavisktarkeologiforum. ... 587#p12557

framgår det tydligt, at där sker en fördubbling av antalet av myntar från Ethelred II Last Small Cross typen (c.1009-16) og fram till Knud den Stores Quatrefoil typen (c.1017-1023). Denna ökning är särskilt i Enner och Kongsø - dvs. i området nära till Jelling.

Observera att det saknas myntfynd i området mellan Mariager- og Randers Fjord, där vi senare ser de många efter-Jelling runesten.

Jylland II_1.jpg (44.53 KiB) Visad 5613 gånger

Kortet visar spridningen och är från uppsats av Koronen 1996.

[Historikus]

Enner-fyndet har 52 styck myntar av Helmet typen (c.1003-9), 1 styck av Agnus Dei typen (c.1009) og 73 styck av Last Small Cross typen (c.1009-16). Det bekräftar Svend Tveskäggs fälttåg år 1003 och 1013 - samt Knud den Stores erövring år 1015.

Enner-fyndet ligger kun 2 km fra Tamdrup Kirke, hvor man har fundet de forgyldte kobberplader med Harald Blåtands dåb.


Læs om Enner-fyndet her -

https://www.danskmoent.dk/artikler/enner.htm

[Historikus]

Sjælland

Er der arkæologisk evidens for, hvornår Gormslægten etablerede sig med et kongesæde i Roskilde?

Der er ingen grund til at uddybe depåfynd på Sjælland og Øerne, da tendensen er den samme som for Jylland. Bornholm ligner meget forholdene i Skåneland ( ) - - og ligger tæt op ad Blekinge. Møntfundenes manglende og overbevisende evidens slut på 900-tallet og først i 1000-tallet, peger kanske på en svingende loyalitet fra befolkningen versus Gormslægten. Denne holdning styrkes af en arkæologisk undersøgelse om det tidligste Roskilde.

I årbog 'KUML' af 2014 fra Jysk Arkæologisk Selskab skriver panelet Jens Ulriksen, Cille Krause og Niels H. Jensen artiklen "Roskilde – En bygrundlæggelse i vanskeligt terræn".

Når Roskildes etablering skal behandles, er det uundgåeligt at forholde sig til det sagnomspundne Lejre, der, gennem en serie arkæologiske undersøgelser de seneste 25 år, har fået et konkret fundament at stå på. Myternes Lejre er et kongesæde og kultsted, og de udgravede haller, dyngerne af brændte sten og det omfattende genstandsmateriale bekræfter, at stedet fra 6. århundrede til omkring år 1000 afgjort har været noget særligt. I slutningen af 10. århundrede genopførtes de markante halbygninger ikke længere, hvorfor det er nærliggende at formode, at Lejres status var forandret. Det formodes, at det hedenske kultsted og kongesæde havde mistet betydning til fordel for den kristne tro med en anden, fra Jylland indtrængende, kongeslægt som bannerfører. In casu skulle det være Harald Blåtand, der med sine egne ord samlede og kristnede Danmark, som fik sat Lejrekongen skakmat og selv overtog området med base i Roskilde. [ . .]

Roskilde som bebyggelse er ikke i sin oprindelse tænkt i bymæssige baner, og den beror ikke på handelsnetværk via fjorden og havnen. Dét, der har været i tankerne i slutningen af 900-årene eller begyndelsen af 1000-tallet, var snarere et kongesæde, der baserede sig på traditionen som afsæt for en ny orden. [ . .]

Roskildes etablering er i denne artikel blevet tæt forbundet med magtskiftet på Sjælland og religionsskiftet i hele landet, som havde sit udgangspunkt i kong Harald Blåtands dåb i 963. Det har dog næppe været Harald selv, der stod bag grundlæggelsen. Det arkæologiske materiale fra byområdet understøtter ikke en så tidlig datering, i hvert fald ikke på det foreliggende grundlag. Det ser snarere ud til, at grundlæggelsesfasen befinder sig i årtierne omkring år 1000. Det vil dermed være Svend Tveskæg og/eller Knud den Store, som var ophavsmand til planen om at skabe brohoveder eller magtbaser for kongedømmet og kristendommen i hele landet.

https://www.academia.edu/9575483/Roskil ... t_terrain_