Västergötlands agrara utveckling

[Valdemar]

Visst är de tydligare i Östergötland. Trots det så stärker kinden i Östergötland tanken på att motsvarande indelning funnits i Västergötland, speciellt då det faktiskt finns rester kvar.

[AndreasOx]

Kind har tydligen ibland kallats för Agnakind, så det har funnits en differentiering mot Kinne (Chyndahæred). Norra delen av Kind (hälften?) har kallats för Horsakind.
Samtliga häradsnamn i östra och sydöstra ÖG slutar på -kind, dvs mellan Linköping och Söderköping och söderut. Övriga häradsnamn (Lysings, Gilstrings, Vifolka m.fl.) ser ut att vara gamla bygdenamn. Den antagligen äldsta bygden i ÖG har alltså inga häradsnamn på -kind. Så min tolkning utan några källor är att kind-namnen är en senare struktur, kanske skapad samtidigt med hundare-indelningen i Svealand. Vill minnas att jag läst något om detta för många år sedan.
Jag ser bona som den ursprungliga strukturen i VG - vilket Åsaka-socknarna styrker.

[Valdemar]

Vore intressant med en karta där man lägger in Bona och Öd gårdarna . Därefter lägger man in relevanta fornlämningar och namn som visar på centrala funktioner. Dessa kartor finns i någon av Lars Lundqvists alster om Västergötland ( finns på nätet). Med detta kan man nog se om Bona är "harmoniska" utifrån de naturliga bygderna och centralorter.

[AndreasOx]

Jag har gjort detta åtminstone delvis se kartan sid 2 i https://www.dropbox.com/s/xv6vbl4p79k3b ... g.pdf?dl=0

[Yngwe]

Kind har tydligen ibland kallats för Agnakind, så det har funnits en differentiering mot Kinne (Chyndahæred). Norra delen av Kind (hälften?) har kallats för Horsakind.
Samtliga häradsnamn i östra och sydöstra ÖG slutar på -kind, dvs mellan Linköping och Söderköping och söderut. Övriga häradsnamn (Lysings, Gilstrings, Vifolka m.fl.) ser ut att vara gamla bygdenamn. Den antagligen äldsta bygden i ÖG har alltså inga häradsnamn på -kind. Så min tolkning utan några källor är att kind-namnen är en senare struktur, kanske skapad samtidigt med hundare-indelningen i Svealand. Vill minnas att jag läst något om detta för många år sedan.
Jag ser bona som den ursprungliga strukturen i VG - vilket Åsaka-socknarna styrker.

Jag tycker det är svårt att säga att några bygder i ÖG är äldre än andra. Jag ser istället att kind-häraderna troligen ingått i en annan större enhet, kanske folklandet Kind eller kanske bara en kulturzon som använder samma begrepp, för att sen införlivas i en östgötsk häradsindelning

[Valdemar]

Bonas huvudgårdar ligger verkligen centralt som du skriver. De ligger på platser som är rika på fynd från från Järnålder och framåt. Från 1000 talet finns några källor och arkeologin verkar stämma rätt väl med dem. Vi ser ledande ätter från Götalandskapen som driver en kristen riksbildning. Exempelvis Eskilstunakistor är antagligen en manifestation från de ätter som påbörjar en kristen riksbildning. Bona, Härad vs Hundare, Husabyar osv kan ha ett ursprung från före 1000-tusentalet. Allt pekar på en svag koppling mellan Götaland och Svealand administrativt och maktstrukturellt före ca 1000 e kr.

[Valdemar]

Tog mig friheten att kopiera en sida från Lars Lundqvist. Lägg märke till att Skara verkligen placeras i mitten utifrån Kungsgårdarna och att Husaby är en "udda fågel". Åsakorna är inte med här men ligger inom samma område. Även Skalunda ligger i ett ytterområde (som Husaby). Götala med sin centrala placering blir extra intressant utifrån denna bild.

IMG_1084.JPG (534.62 KiB) Visad 4493 gånger

[Yngwe]

Jag har faktiskt svårt att se att huvudgårdarna skulle ligga centralt i en indelning enligt de 8 bon som vi känner., i hälften av fallen ligger de geografiskt perifiert. Bona känns inte som organiskt framväxta bygder, och därmed tror jag inte dom är "äldst"

[Valdemar]

Kanske skulle förtydliga att jag menar att utifrån exempelvis Västergötlands omfattning i tidig medeltid så ligger kungsgårdarna extremt centralt i landskapet. Bona utgår från centrum och sträcker sig i långa remsor åt alla väderstreck. Kungsgårdarna ligger sålunda i kanten på respektive Bo (den centrala delen). Jag vet att bl a Thorsten Andersson anser att Bona kommit senare än Häraderna och lagts ovanpå dem. Han utgår från att Häraderna går tillbaka till folkvandringstid och att Bona kommer till, kanske under vikingatid för att avskaffas under tidig medeltid.

[AndreasOx]

Thorsten Anderssons avhandling "Svenska häradsnamn" innehåller en utförlig diskussion om -kind-namnen. Hans slutsatser är att de sex östgötska häradsnamnen som slutar på -kind är resultatet av en planmässig uppdelning av en ursprunglig Kind-bygd. Nuvarande häradet Kinda skapades av återstoden (ingick inte i ledungen?). De västgötska Kinne, Kind och Kåkind är ursprungliga bygdenamn för väl avgränsade bygder, där 'Kind' motsvarar 'mitt folk, min släkt'. Frökind är nog inte ett -kind namn, första belägget är Frökin. Jag tycker denna förklaring stämmer bra med topografi, fornlämningar mm.