Gamla Uppsala

[Anders i Uppsala]

Sen tillstår du Ättelägg att du tar stöd i myterna. Det tycker jag är fajn, Då är ju ditt underlag väl redovisat och kan bedömas av andra utifrån detta. Skillnad blir det när man påstår sig inte göra det, men uppenbarligen ändå gör det. Då är det svårare att respektera.

Som jag ser det bör man alltid utgå från arkeologin och se sagorna som inspiration, sidoinformation och ledtrådar kring hur det kan ha varit. I de fall tillsynes oberoende källor sammanfaller (t ex Beowulf och Ynglingatal) kan man hysa något större tilltro till uppgifterna. Detsamma gäller källor som är samtida med det de beskriver (t ex Adam av Bremen).

Ett exempel på hur man kan använda sagorna är sagornas information om vikingarnas resor och kolonisationsförsök i Nordamerika. Innan den nordiska bosättningen i L'Anse aux Meadows, Newfoundland hittades 1960 skulle man kunnat hävda att sagoförfattarna bara hittat på och kopierat antika författares beskrivningar av resor (t ex Odyssèen). Efter 1960 vet vi med hjälp av arkeologin att nordbor var i Nordamerika ca år 1000.

[Ättelägg]

Jag är inte en forskare, inte arkeolog eller utbildad historiker. Det som missas eller möjligen omtolkas är att vi har GU med dess många trådar in i sagornas värld. Dessa kan ses som kuriosa men utöver arkeologins spår har vi inte mycket annat för att tolka det förkristna norden. Med kombination av källor och arkeologi kan vi med GU nå mycket långt i förståelsen av dessa platser, det är detta som är min poäng. Sen har jag egna hypoteser kring GU och Svear som idag är kontroversiella och stötande för många men det är mina tankar och funderingar, särskilt från fenomenet GU, vars värde inte får underskattas. Vi har flera centralplatser och några i dignitet med GU men deras avtryck i mytologin, sagor och historiska källor betydligt svagare, med detta inte sagt sämre, eller ringare väl bemärka. Utan när forskningen kommer att våga koppla ihop de uppgifter som finns med det funna spåren i marken kommer förståelsen kunna ta ett stort steg framåt gällande tiden, men naturligtvis även platsen.

[Bäckahästen]

Jag tycker det finns de som ser nya tolkningar som kontroversiella och stötande.

[Starkodder]

Jag tycker det finns de som ser nya tolkningar som kontroversiella och stötande.

Bra i så fall i vår urvattnade svenska konsensuskultur.

[AndreasE]

Alla båtgravarna i Valsgärde är inte publicerade och av de som är publicerade har de flesta en gammal datering som tex Birgit Arrhenius datering av Augerumsgraven. Alltså dateringar som behöver en uppdatering. Vilken/vilka gravar i Valsgärde anser du är äldre än båtgraven i Augerum och vad baserar du dateringen av denna grav/dessa gravar på?

Se tex John Ljungkvists "Valsgärde - development and change of a burial ground over 1300 years". Finns på hans academia.edu-sida.

John Ljungkvist daterar Valsgärde 8, samt Vendel XII och XIV till 560-620. Båtgravarna i Vendel börjar anläggas strax efter 500-talets mitt.

Dateringarna i Valsgärde har bland annat behandlats relativt nyligen av Anne Norgård Jorgensen 1999, och dateringarna i Vendel av Anton Seiler 2001.

[anganatyr]

Alla båtgravarna i Valsgärde är inte publicerade och av de som är publicerade har de flesta en gammal datering som tex Birgit Arrhenius datering av Augerumsgraven. Alltså dateringar som behöver en uppdatering. Vilken/vilka gravar i Valsgärde anser du är äldre än båtgraven i Augerum och vad baserar du dateringen av denna grav/dessa gravar på?

Se tex John Ljungkvists "Valsgärde - development and change of a burial ground over 1300 years". Finns på hans academia.edu-sida.

John Ljungkvist daterar Valsgärde 8, samt Vendel XII och XIV till 560-620. Båtgravarna i Vendel börjar anläggas strax efter 500-talets mitt.

Dateringarna i Valsgärde har bland annat behandlats relativt nyligen av Anne Norgård Jorgensen 1999, och dateringarna i Vendel av Anton Seiler 2001.

Tusen tack för informationen AndreasE!

[anganatyr]

Här är John Ljungkvists "Valsgärde - development and change of a burial ground over 1300 years" för den som är intresserad. Jag skall läsa den så fort jag får tid.
"Valsgärde - development and change of a burial ground over 1300 years".

[AndreasE]

Ljungkvist diskuterar även båtgravarna i sin avhandling En hiar atti Rikr och i artikeln om kungshögarnas datering.

[anganatyr]

Hittade den här.
Fornvännen 2002

[Västgöten]

skrivande handlar ofta om en ond, eller skall det heta god cirkel. Det som är omskrivet är mer lockande att skriva om eftersom redan namnet lockar läsare. Att Gamla Uppsala är så flitigt omskrivet beror nog i alla fall delvis på att där finns det en mängd uppgifter att spinna vidare kring. Läsarna har dessutom en del bakgrundsgakta.
Samma sak kan vi se i många uppsatser och avhandlingar idag. Uppland och Gotland figurerar flitigt, kanske inte för att de är särskilt märkliga utan för att där finns så mycket skrivet om utgrävningar och andra undersökningar på de platserna. Det finns alltså massor av jämförelsematerial för nya forskare.
Vad jag menar är att Gamla Uppsala visserligen är en mycket viktig plats, men inte så helt dominerande som alla texter verkar visa.