Tegnabyar
Re: Tegnabyar
Det du skriver som ett problem för odlingsbygden är ju precis den mekanism som möjliggör en soldatklass. Standardlösningen är ju tyvärr att sprida lidandet till omgivningen. Det är ju inte äldstebröderna som blir tegnar.
Re: Tegnabyar
Men enligt våra äldsta lagar är det ju inte bara äldsta sonen som ärver utan alla söner har lika lott, och i många fall ärver ju döttrar också!
Re: Tegnabyar
Precis-samtidigt som man inte ville splittra gårdarna!!!!
Och vi vet att rikare gårdar gick som fidekomiss
Och vi vet att rikare gårdar gick som fidekomiss
Re: Tegnabyar
Det finns väl inte något källstöd för medeltida svenska fideikomiss? Eller har jag missat nåt helt.
Re: Tegnabyar
Fidekomiss är ju bara en term för försök att hålla ihop gården. Av namnformen på svärdssidan. I det medeltida Sverige samlades gods både hos kvinnor och män. I de bygder där detta inte var i bruk har vi sönderstyckade åkrar. Inte minst det fossila landskapet visar att man ofta strävat efter att hålla ihop ägor. Samtidigt har vi uppgifter om att man kunde äga åtskilliga byar. Personer som Sigrid Storråda kunde byta gods med varann och sådana personer hade förvaltare av olika stånd som skötte deras torp och gods. De behövde inte själva smutsa ned sina fingrar och heller inte deras barn. Det är ju denna klass som besätter alla ämbeten såväl kyrkliga som världsliga.
Hansan= förbund mellan städer och marknader. Inte särskilt kungliga riken.
Hansan= förbund mellan städer och marknader. Inte särskilt kungliga riken.
Re: Tegnabyar
Jo men det är ju just det en betydande del av det medeltida brev materialet visar, att man byter och säljer och gör sig en del besvär för att hålla ihop ägorna. Trots det, med all tydlighet är dessa innehav ofta ganska korta, efter ett par tre generationer så är mycket splittrat. Några spår av fideikomiss i praktiken, med eller utan det fina ordet, har jag då inte noterat.
Som du märker är jag lite motvalls till den gängse förklaringsmodellen både med maktackumelring och den arvlösa krigarklassen. Efter att nyligen läst hundratals brev och för att förstå dom också läst på om den medeltida arvsrätten så tror jag vi fått det hela om bakfoten...
Som du märker är jag lite motvalls till den gängse förklaringsmodellen både med maktackumelring och den arvlösa krigarklassen. Efter att nyligen läst hundratals brev och för att förstå dom också läst på om den medeltida arvsrätten så tror jag vi fått det hela om bakfoten...
Re: Tegnabyar
Vem har nämnt en arvlös krigarklass?
Jag har enbart talat om en arbetsbefriad jordelit varifrån du har ett urval. Något som saknas i övrigt. Hur tror du personer kunde dra på sig hela byar? Det intressanta är inte hur många generationer gården ägs inom samma ätt utan att man upprätthåller enheterna och fidekomisstänket är ju en del i detta. Man har i alla tider ogärna kluvit ägor annat än när långdragna konflikter uppstått. Det är rent opraktiskt. Oavsett hur vi vänder detta vet vi att överskottsproduktion med lagringskspacitet ger förutsättning att skuldsätta mindre bemedlade och få dem att arbeta åt dig. Boskap var pengar och mark var försäkring.
Du får gärna utveckla vad du ser i breven men tänk på att de i många fall utgör exceptionella undantag och därför finns sparade.
Jag har enbart talat om en arbetsbefriad jordelit varifrån du har ett urval. Något som saknas i övrigt. Hur tror du personer kunde dra på sig hela byar? Det intressanta är inte hur många generationer gården ägs inom samma ätt utan att man upprätthåller enheterna och fidekomisstänket är ju en del i detta. Man har i alla tider ogärna kluvit ägor annat än när långdragna konflikter uppstått. Det är rent opraktiskt. Oavsett hur vi vänder detta vet vi att överskottsproduktion med lagringskspacitet ger förutsättning att skuldsätta mindre bemedlade och få dem att arbeta åt dig. Boskap var pengar och mark var försäkring.
Du får gärna utveckla vad du ser i breven men tänk på att de i många fall utgör exceptionella undantag och därför finns sparade.
Re: Tegnabyar
Det är klart det är bökigt, det är ju därför fidiokomisserna kommer till under sent 1600-tal. Och det är därför en mycket stor del av medeltida breven handlar om fastighetsbyten och köp. Att just sådana finns kvar är ju för att de är juridiska dokument. Personliga brev har inte haft samma värde att spara.
Vad gäller arvet såg drog jag slutsatsen av ditt omnämnande av äldsta sönerna som tegnar, att det var de yngre som blev arvslösa, sysslolösa och därför krigare. I vilket fall så är ju sysslolös heten alla bemedllades möjlighet, vare sig man är rik på mjölk och rovor eller på försäljning av sitt eller andras järn.
Vad gäller arvet såg drog jag slutsatsen av ditt omnämnande av äldsta sönerna som tegnar, att det var de yngre som blev arvslösa, sysslolösa och därför krigare. I vilket fall så är ju sysslolös heten alla bemedllades möjlighet, vare sig man är rik på mjölk och rovor eller på försäljning av sitt eller andras järn.
Re: Tegnabyar
Som tillägg. Man ska samtidigt vara medveten om att massor med fastighetsaffärer görs i en tid när digerdöden härjar. Köp och sälj situationen då var nog inte representativ, och helt klart är det ju svårt att få en klar bild över ägandet innan det.
Men i vilket fall, grundproblemet kvarstår, egendomarna splittras ideligen.
Men i vilket fall, grundproblemet kvarstår, egendomarna splittras ideligen.
Re: Tegnabyar
Nej, jag har aldrig sagt att någon blir arvslös men att äldste sonen tar över gården har varit vanligt sedan romartid. Fidekomiss är mycket äldre än namnet. Egendomar splittras betydligt mindre än du försöker göra sken av. Hade det varit vanligt hade vi haft hundratusentals exempel. Diplomatarium innehåller naturligtvis bara en bråkdel av verklighetens transaktioner men även det är på tok för lite för att stödja ditt tänk här. 60 000 gårdars uppgörelser under två generationer skulle producera en ofantlig mängd dokument men det är inte vad vi ser. Det vi ser är framför allt en liten elits uppgörelser.