Yngwe
Nu är du ju framme i unionstiden och då finns väl inget som säger att tinget var inkopplat på samma sätt.
Då avgörs ju kungamakten ofta med vapen.
Vem valde kungen?
Re: Vem valde kungen?
Är det så? Kan vi redogöra någon empiri för hur hans närmaste företrädare kom till makten?Västgöten skrev:Yngwe
Nu är du ju framme i unionstiden och då finns väl inget som säger att tinget var inkopplat på samma sätt.
Då avgörs ju kungamakten ofta med vapen.
Re: Vem valde kungen?
Nja, jag kommer bara ihåg att både Erik av Pommern och Hans bland unionskungarna valdes vid möten i Skara, och det var inga ting utan en samling stormän. Sedan fastställdes väl Erik som kung slutgiltigt på Kalmar möte, och det hade inte heller npgon likhet med ting.
Men vill du ha ordentliga fakta bör du kolla med någon bra historiebok.
Men vill du ha ordentliga fakta bör du kolla med någon bra historiebok.
Re: Vem valde kungen?
Du vet alltså inte, och vet därmed inte heller vem som backade upp dessa stormän? Varifrån dom fick sitt stöd i form av mankraft.....Västgöten skrev:Nja, jag kommer bara ihåg att både Erik av Pommern och Hans bland unionskungarna valdes vid möten i Skara, och det var inga ting utan en samling stormän. Sedan fastställdes väl Erik som kung slutgiltigt på Kalmar möte, och det hade inte heller npgon likhet med ting.
Men vill du ha ordentliga fakta bör du kolla med någon bra historiebok.
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Vem valde kungen?
Västgöten,
Det är mycket möjligt att det på Landstinget där Kung skulle väljas enbart fanns en enda kungakandidat.
Vad vi saknar information om är hur förarbetet gick till. Jag förmodar att det fanns fler än en som kände sig kallad att bli nästa kung. Det måste ha varit flera Häradsting och kanske flera voteringsting innan man kom fram en gemensam kandidat på landstinget. När man enats valdes kungen på ett "Kungavalsting" - kanske som den enda punkten?
När Kungen valts red han Eriksgata för att bli godkänd på de andra landstingen. När eriksgatan var klar blev han dömd att garantera lag - efter det blev han godkänd som kung.
När en Landkung valdes red han inte Eriksgata eftersom Landes högsta instans, landstinget, valt honom. När två, eller flera Land hade samma kung red han Eriksgata i de land han skulle vara kung över - om han blev godkänd som kung.
ÄVg lagen beskriver en Eriksgata runt Vättern till Östergötland och tillbaka till VG. YVG lagen beskriver en Eriksgata där även Småland är med. Upplandslagen beskriver en Eriksgata i det nya riket där kinen besöker landskap ingående i riket.
Det är den bild jag har av gången på det hela.
Thomas
Det är mycket möjligt att det på Landstinget där Kung skulle väljas enbart fanns en enda kungakandidat.
Vad vi saknar information om är hur förarbetet gick till. Jag förmodar att det fanns fler än en som kände sig kallad att bli nästa kung. Det måste ha varit flera Häradsting och kanske flera voteringsting innan man kom fram en gemensam kandidat på landstinget. När man enats valdes kungen på ett "Kungavalsting" - kanske som den enda punkten?
När Kungen valts red han Eriksgata för att bli godkänd på de andra landstingen. När eriksgatan var klar blev han dömd att garantera lag - efter det blev han godkänd som kung.
När en Landkung valdes red han inte Eriksgata eftersom Landes högsta instans, landstinget, valt honom. När två, eller flera Land hade samma kung red han Eriksgata i de land han skulle vara kung över - om han blev godkänd som kung.
ÄVg lagen beskriver en Eriksgata runt Vättern till Östergötland och tillbaka till VG. YVG lagen beskriver en Eriksgata där även Småland är med. Upplandslagen beskriver en Eriksgata i det nya riket där kinen besöker landskap ingående i riket.
Det är den bild jag har av gången på det hela.
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Vem valde kungen?
Yngwe
Helt riktigt, jag vet inte eftersom unionstiden är ruskigt rörig. Stormännen bytte ständigt sida. Men det har skrivits massor om den tiden så är du intresserad så är det nog lätt att få fram fakta. Att vi sitter och gissar är ju meningslöst.
Jag stördes mycket i förra forumet av att debatten under olika frågetrådar till större delen handlade om helt andra saker. Jag känner att vi är på väg dit nu också. Frågan var ju vem som plockade fram den kandidat som red runt för att godkännas av tingen. Den information vi har där bygger på landskapslagarna, men de hade ju upphört att fungera under unionen.
Så skall vi diskutera unionstiden borde vi starta ett nytt snöre, eller vad det heter.
Helt riktigt, jag vet inte eftersom unionstiden är ruskigt rörig. Stormännen bytte ständigt sida. Men det har skrivits massor om den tiden så är du intresserad så är det nog lätt att få fram fakta. Att vi sitter och gissar är ju meningslöst.
Jag stördes mycket i förra forumet av att debatten under olika frågetrådar till större delen handlade om helt andra saker. Jag känner att vi är på väg dit nu också. Frågan var ju vem som plockade fram den kandidat som red runt för att godkännas av tingen. Den information vi har där bygger på landskapslagarna, men de hade ju upphört att fungera under unionen.
Så skall vi diskutera unionstiden borde vi starta ett nytt snöre, eller vad det heter.
Re: Vem valde kungen?
Helt riktigt Carl Thomas.
Det var det förarbetet jag efterlyste med min fråga. De enda källorna vi har är landskapslagarna och där finns inget som tyder på några häradsrätter som gjorde urvalet. Häradsrätter ägnade sig nog åt att hänga tjuvar.
Enda tiden då vi får en liten bild av kungaväxlingarna är ju under kampen mellan Sverkrar och Erikar. Där avgörs frågan om ny kung ofta genom att den gamla kungen slås ihjäl och sedan verkar mördaren godtas utan större förhandlingar.
När det inte mördas verkar det göras upp mellan de två inblandade släkterna; om vår kandidat får bli kung nu så lovar vi att makten går över till er nästa gång.
Problemet är att de lagar som berättar om Eriksgatan skrevs omkring 1300 och den första kung vi känner till som red gjorde det väl i mitten av 1300-talet. Hur det fungerade tidigare kan vi bara gissa.
Det var det förarbetet jag efterlyste med min fråga. De enda källorna vi har är landskapslagarna och där finns inget som tyder på några häradsrätter som gjorde urvalet. Häradsrätter ägnade sig nog åt att hänga tjuvar.
Enda tiden då vi får en liten bild av kungaväxlingarna är ju under kampen mellan Sverkrar och Erikar. Där avgörs frågan om ny kung ofta genom att den gamla kungen slås ihjäl och sedan verkar mördaren godtas utan större förhandlingar.
När det inte mördas verkar det göras upp mellan de två inblandade släkterna; om vår kandidat får bli kung nu så lovar vi att makten går över till er nästa gång.
Problemet är att de lagar som berättar om Eriksgatan skrevs omkring 1300 och den första kung vi känner till som red gjorde det väl i mitten av 1300-talet. Hur det fungerade tidigare kan vi bara gissa.
Re: Vem valde kungen?
Eller så vänder man upp och ner på hela bilden, vem säger att folket valde kungen? Svear äger välja och vraka konung innebär inte per se att de väljer bland olika kandidater. Man kan uttyda det som att säga ja eller nej till den som ställer sig upp och hävdar sin rätt till tronen. Medeltidens juridiskt tolkade formalia kring detta är en form som kommit utifrån något behov av att skriva ned det som redan fanns eller möjligen var nytt. Att rida Eriksgata kan likväl handla om att rituellt rida runt åkern för att bringa fruktbarhet till landet men i en ritualiserad uråldrig kvarleva för att fylla folketsbehov av kontinuitet.
Summa summarum är medeltiden sannolikt tämligen olik järnålderns samhälle och frågan är vad som nytt och vad som är gammalt och vilket behov det fyller. De som valde hade tillräckligt med klienter för att backa upp kandidaten och därmed även garantera kandidatens lojalitet, att motkrav uppfylls för ättens bästa. Det blir ett relativt korrupt samhälle där makten alltmer förflackas och fragmenteras. Valet var inget val utan en tillräckligt god kompromiss. Detta fenomen verkar ta avstamp i religionsförändringen vilket tog bort den "gudomliga" rätten till titeln och lär ha förminskat rollens betydelse i folkets ögon. Med detta breddas i viss mån möjligheten till "rätten" till tronen eftersom den på sätt och vis blivit en mer mänsklig roll. Nu tror jag själv inte att utvecklingen är så rät och tvär utan rollen lär ha förändrats och "utvecklats" under lång tid där religionsskiftet kanske mer är en konsekvens än orsak till samhälls- och därmed kungarollens förändring. Vi ser även spår av möjliga motreaktioner med konservativa, "hedniska", krafter vilket möjligen speglar folkets behov och förlorande ätter mer än religionskamp.
Summa summarum är medeltiden sannolikt tämligen olik järnålderns samhälle och frågan är vad som nytt och vad som är gammalt och vilket behov det fyller. De som valde hade tillräckligt med klienter för att backa upp kandidaten och därmed även garantera kandidatens lojalitet, att motkrav uppfylls för ättens bästa. Det blir ett relativt korrupt samhälle där makten alltmer förflackas och fragmenteras. Valet var inget val utan en tillräckligt god kompromiss. Detta fenomen verkar ta avstamp i religionsförändringen vilket tog bort den "gudomliga" rätten till titeln och lär ha förminskat rollens betydelse i folkets ögon. Med detta breddas i viss mån möjligheten till "rätten" till tronen eftersom den på sätt och vis blivit en mer mänsklig roll. Nu tror jag själv inte att utvecklingen är så rät och tvär utan rollen lär ha förändrats och "utvecklats" under lång tid där religionsskiftet kanske mer är en konsekvens än orsak till samhälls- och därmed kungarollens förändring. Vi ser även spår av möjliga motreaktioner med konservativa, "hedniska", krafter vilket möjligen speglar folkets behov och förlorande ätter mer än religionskamp.
Re: Vem valde kungen?
Om folket på tinget säger nej till en kandidat bör de rimligen ha någon annan de vill ha istället. Annars skulle de stå utan kung. Det är ju inte en slump att det dyker upp kandidater, det finns en vilja bakom och det är den som är intressant. Så ett val bör det handla om, i annat fall handlar det om diktatur och det förekom nog sällan.
Re: Vem valde kungen?
En försiktig hypotes är att de hade inget val men det var ingen diktatur utan klientelism. Valet var redan gjort, kandidaten redan klar. Uppvisningen var formalia för att ja-t skall uttalas, eden sägas. Binda klienten till kandidaten, en lojalitetsförklaring. På detta kan jag nog tänka mig även kunglig glans, paraden för folket, vem vet kanske en fest med kött och billigt öl till populasen.