Skötkonung versus Tryggvasson

[Historikus]

Carl Thomas, vad är det du ens vill säga? Att runstenar restes under olika perioder i olika regioner? Det tror jag att all förstår. Jag ser dig posta samma inlägg om och om igen i tråd efter tråd. Vad är poängen? Vad är din teori?

Enig!

På denne tråd forsøges i øjeblikket at knytte svenske runesten til de engelske togter, der tog gæld år 991 og 994.

[Historikus]

Historikus,
Några av dessa ingvarsstenar står i Södermanland. Det du hänvisar till är alltså att några få ingvarsstenar restes troligen 1042 i Södermanland medan resten restes 1043 i Uppland...

Så fik vi det på plads. Dine årstal vurderer jeg som estimerede.

[Historikus]

Anne-Sofie Gräslund har udført et check på de runesten hvor en kriger er død i England.
Kilde: “Dating the Swedish Viking-Age rune stones on stylistic grounds”, Anne-Sofie Gräslund, 2006, side 127.

Nævnte eksempler:

Vs 5 Vikingetid, stilgruppe B-e-v (c.1010–1050),
〈kra-hni-〉let ræisa s[tæin] ... vas farinn til Ængla[nd]s. Do i Spiallbuða ... Hialpi Guð se[lu hans] ... Siggi hiogg [r]u[naR]
Var England-farer - døde i Spiallbuða. Ordet Spiallbuða, Spjallboði, er omdiskuteret. Findes på hele 7 runesten Nä 13 (c.1100), Ög 66, U 88, U 501, U 687, U 727 U 865 med stilgrupperne B-e-v, Pr 2?, Pr 3, Pr 4?, Pr 5.

U 616 Vikingetid, stilgruppe Pr 1 (c.1010–1040),
〈fir--riui〉let retta kuml æftiR faður sinn Bosa(?)/Bausa(?) ok broður〈kuru-〉. Guð hial[pi]〈ul〉〈kuru〉[f]ioll uti a Ængla[ndi]

U 812 Vikingetid, stilgruppe Pr 2 (c.1020–1050),
faður sinn. SaR varð dauðr a Ænglandi

[Historikus]

Efterfølgende har Gräslund set på sten-rejsere, der har været med i England.
Kilde: “Dating the Swedish Viking-Age rune stones on stylistic grounds”, Anne-Sofie Gräslund, 2006, side 127.

Nævnte eksempler:

U 1181 Vikingetid 1000-tallet, stilgruppe B-e-v (c.1010–1050),
let haggva ... [si]k sialfan, Æng[la]ndsfari, afi 〈kunu-s〉

U 978 Vikingetid, stilgruppe Pr 2 (c.1020–1050),
Sigviðr [ræist]i stæin þenna Ænglandsfari æftiR Vidiarf, faður ... ... ...

[Valdemar]

Om vi tittar på Västergötland så har vi Theng-stenarna som kan ha med englandstågen att göra från tiden före Knut. Sen finns två Englandsstenar och den kända stenen från Dalum där 2 bröder nämns som dött i Öst -respektive väst.

Vg 197 Dalumstenen
http://www.runinskrifter.net/signum/Vg/197
Bröderna Toke och Thyr reste denna sten efter sina bröder. Den ene vart död i väster och den andre i öster
Datering: V; 980–1015

VG 187
https://kulturbilder.wordpress.com/2017 ... nd-vg-187/
Vg 187, Vists kyrka, Vistssocken(nu Ulricehamn), Redvägs härad, Ulricehamn
giRi • sati • stin • þana • eftiR • kuþa • bruþur • sin • eR • a ok•lanti • altri • tynþi ×
Gere satte denna sten efter Gude, sin broder. I England slöt han sina dagar.
Stenen är daterad till ca 1010-1050.

VG 20
https://kulturbilder.wordpress.com/2017 ... and-vg-20/
Vg 20, Västanåker, Gösslunda socken, Kållands härad, Lidköping
.. risti × stin × iftiʀ × kurmar × sun × sin + iaʀ × uaʀ + trbin × a × iklanti ×
… reste stenen efter sin son Gudmar (?). Han blev dräpt i England.
250 cm hög runsten i gnejs. Stenen är daterad till ca 980-1015

[Valdemar]

Det finns en oerhört tydlig koppling mellan Västergötland och Jylland via runstenar med "harda godan thegn". Löfving resonerar om att detta betyder att Västergötland skall ses som en del av Danmarks maktsfär under Tveskägg och Knut.

Detta stämmer inte med några andra källor. Snarare beskrivs tiden före Knut (av Adam) som en period av dominans från Svearna över Danmark.

Kan inte Västgötarna ha tytt sig till Danmark för att undvika överhöghet från den expansiva Segersäll? Enligt sagan fick Segersäll in Västergötland i riket via ett giftermål (Sigrid Storråda).

[Ättelägg]

Eller så är det inte speciellt viktigt för folk vilken kung som är överkung utan mer vardagens realiteter, vilka ligger närmast, var får jag störst utbyte?

[Valdemar]

En kung var en krigsledare som kunde leverera stort välstånd via krig och plundring. Han kunde också belägga folk med skatter/tribut. Så fanns risk för att bli belagd med skatt eller inte ha möjlighet till intäkter via krig så är det väl oerhört sannolikt att det ledande skiktet i ett land/region engagerade sig för att skydda sitt välstånd?

[Historikus]

Sen finns två Englandsstenar och den kända stenen från Dalum där 2 bröder nämns som dött i Öst -respektive väst.
VG 187
https://kulturbilder.wordpress.com/2017 ... nd-vg-187/
Vg 187, Vists kyrka, Vistssocken(nu Ulricehamn), Redvägs härad, Ulricehamn
giRi • sati • stin • þana • eftiR • kuþa • bruþur • sin • eR • a ok•lanti • altri • tynþi ×
Gere satte denna sten efter Gude, sin broder. I England slöt han sina dagar.
Stenen är daterad till ca 1010-1050.
VG 20
https://kulturbilder.wordpress.com/2017 ... and-vg-20/
Vg 20, Västanåker, Gösslunda socken, Kållands härad, Lidköping
.. risti × stin × iftiʀ × kurmar × sun × sin + iaʀ × uaʀ + trbin × a × iklanti ×
… reste stenen efter sin son Gudmar (?). Han blev dräpt i England.
250 cm hög runsten i gnejs. Stenen är daterad till ca 980-1015

Vg 20 kan tænkes at være fra Svend Tveskægs angreb på London år 1013 - men mere rigtigt er nok Knuds angreb på England år 1015 - og Vg 187 kan være Knuds aktiviteter år 1015, 1018 og derefter hans Tinglið-hird.

Vg 197 Dalumstenen kan være hvad som helst. Et udmærket forsøg, men svært at relatere til det historiske forløb. Tak.

[Historikus]

Et par præcise eksempler.

Sm 101 Vikingetid år 1013, stilgruppe RAK (980-1015),
Hælgi lagði hann i stæinþro, broður sinn, a Ænglandi i Baðum (Bath)

Oldengelske Krønike år 1013: ”Kong Svend (Tveskæg) drog derfra til Wallingford og videre over Themsen mod Vest til Bath, hvor han, lå med sin Hær”.

N 184 Vikingetid år 1015, stilgruppe RAK (980-1015),
Sá varð dauðr í liði, þá's Knútr sótti England ...da Knud angreb England (1015).

Dr 337- Valleberga Skåne, Vikingetid år 1013, DR efter-Jelling type (c.1000-1050), stilgruppe RAK (980-1015), DR datering 970-1020,
æn þeR liggia i Lundunum (London),
Valleberga-sten
Svend Tveskæg og slaget om London år 1013.