Gamla Uppsala
Re: Vad vet vi om Gamla Uppsala?
Carl Thomas, låter som väldigt mycket arbete för en artikel, framför allt för en ensam projektledare mitt uppe i en omfattande forskningsundersökning då man har dussintals bollar att hålla i luften samtidigt. Det är rimligt att förvänta sig den förberedelsen på större exploateringsgrävningar (i OKB-projektet hade vi tex en anställd kommunikatör som skötte hemsidan, bloggade, tog hand om kontakter med media osv) men annars orealistiskt. I en perfekt värld, visst. Men nu är ju världen inte det. Media brukar vanligtvis vilja komma medan undersökningen pågår, vilket betyder att all tid för de inblandade redan är upptagen, samtidigt som "faktaläget", framför allt när det gäller de nya upptäckterna, ännu inte är bearbetat. Det finns ett tryck på att presentera ny information ("ett resultat") samtidigt som man försöker att inte säga för mycket. Det är en knepig uppgift.
Yngwe, jag har inte tagit faktafelen i försvar. Jag tycker bara att reaktionen är totalt oproportionerlig och inte lite ogin.
Opager - stolpraderna i GU är i ett fall utgrävd i ca 1 km, i det andra belagd delvis arkeologiskt och delvis genom markradar i ca 500 meter, har inte i huvudet hur mycket av det som är utgrävt. Den längre raden har man kanske hittat hela längden på, den andra fortsätter tyvärr in under villabebyggelsen. Och nej, de framställdes inte som unika i avseendet "inga paraleller existerar" när de hittades. Däremot så uppmärksammades storleken på monumentet möjligtvis som unik.
Yngwe, jag har inte tagit faktafelen i försvar. Jag tycker bara att reaktionen är totalt oproportionerlig och inte lite ogin.
Opager - stolpraderna i GU är i ett fall utgrävd i ca 1 km, i det andra belagd delvis arkeologiskt och delvis genom markradar i ca 500 meter, har inte i huvudet hur mycket av det som är utgrävt. Den längre raden har man kanske hittat hela längden på, den andra fortsätter tyvärr in under villabebyggelsen. Och nej, de framställdes inte som unika i avseendet "inga paraleller existerar" när de hittades. Däremot så uppmärksammades storleken på monumentet möjligtvis som unik.
Re: Vad vet vi om Gamla Uppsala?
Förresten, UNT har en ny artikel om forskningsgrävningarna idag, tillsammans med en liten video.
I korthet så har man bekräftat att den möjliga husplatån vid kyrkan man började undersöka förra gången är en gravhög med diameter på ca 30 meter, man har dessutom hittat en vikingatida hantverksbyggnad under den möjliga biskopsgården med spår av pärltillverkning, bearbetad bärnsten, gjutformar, glasskärvor mm. I den medeltida gården har man hittat snidade runben. Och till sist så har man hittat en vikingatida bebyggelse nedanför norra platån.
I korthet så har man bekräftat att den möjliga husplatån vid kyrkan man började undersöka förra gången är en gravhög med diameter på ca 30 meter, man har dessutom hittat en vikingatida hantverksbyggnad under den möjliga biskopsgården med spår av pärltillverkning, bearbetad bärnsten, gjutformar, glasskärvor mm. I den medeltida gården har man hittat snidade runben. Och till sist så har man hittat en vikingatida bebyggelse nedanför norra platån.
Re: Vad vet vi om Gamla Uppsala?
Andreas. Jag har tittat igenom några pressmeddelanden och kan ge dig rätt i att de är mer modesta och säger att det finns väldigt få paralleller till stolpraderna i GU utan att de andra platserna nämns vid namn.
Men sedan tas svängarna ut i intervjuerna:
Opager
Men sedan tas svängarna ut i intervjuerna:
http://tinyurl.com/mkmzvvk– Det här monumentet väcker frågor. Något liknande har aldrig påträffats i Sverige och vi har inga skriftliga källor som kan hjälpa oss att förstå vad som hände på den här tiden, berättar projektledaren och arkeologen Lena Beronius-Jörpeland på Riksantikvarieämbetet.
Opager
Re: Vad vet vi om Gamla Uppsala?
Hon har ju dock rätt i sak - inget sådant här system av stolpar av den här storleken, med en så tydlig (om än funktionellt mystisk) plan, har hittats i Sverige. Degeberga ändrar liksom inte på det.
En av arkeologerna som grävde ut raden i Degeberga var dessutom med i Vetenskapsradion Historias inslag om raderna i Uppsala.
En av arkeologerna som grävde ut raden i Degeberga var dessutom med i Vetenskapsradion Historias inslag om raderna i Uppsala.
Re: Vad vet vi om Gamla Uppsala?
Andreas.
Edit: Citatet, från projektledaren, i intervjun, låter för mig som att stolprader bara har funnits i Uppsala.
Pressmeddelandet säger att det funnits stolprader på ett par andra platser i Sverige.
Storlek, geometri och längd kan vara relevant men då säger man det.
Sedan har vi Johns snack om att Lundagård inte är utgrävt.
Opager
Edit: Citatet, från projektledaren, i intervjun, låter för mig som att stolprader bara har funnits i Uppsala.
Pressmeddelandet säger att det funnits stolprader på ett par andra platser i Sverige.
Storlek, geometri och längd kan vara relevant men då säger man det.
Sedan har vi Johns snack om att Lundagård inte är utgrävt.
Opager
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Vad vet vi om Gamla Uppsala?
AndreasE, det hela är en fråga om prioritering av arbetsuppgifter.
I alla yrken är det mer eller mindre besvärligt när massmedia knackar på dörren och begär information. De flesta företag och organisationer är intresserade av att rätt information kommer ut om vad man arbetar med, därför lägger man ned tid på att få fram rätt uppgifter, korrekta fakta, beskrivningar, osv.
För arkeologer kan jag tänka mig att det är mycket intressant eftersom det högst troligt underlättar att få bra sponsorer i framtiden om korrekt och bra information når ut till allmänheten - istället för att uppgifter man lämnat ut bemöts och irriterande diskussioner dominerar massmedia istället.
Att resonera att "ingen läser det som som skrivs ändå" visar på en skrämmande okunnighet i massmedias makt och roll i samhället - och kanske även på en mycket sluten värld som den massmediaansvarige lever inom.
De flesta företag och organisationer idag har en massmediastrategi -och har oftast en medieansvarig som utbildats i kontakter med massmedia - och som har tagit fram material som snabbt går att uppdatera. Alla parter tjänar långsiktigt på detta.
Thomas
I alla yrken är det mer eller mindre besvärligt när massmedia knackar på dörren och begär information. De flesta företag och organisationer är intresserade av att rätt information kommer ut om vad man arbetar med, därför lägger man ned tid på att få fram rätt uppgifter, korrekta fakta, beskrivningar, osv.
För arkeologer kan jag tänka mig att det är mycket intressant eftersom det högst troligt underlättar att få bra sponsorer i framtiden om korrekt och bra information når ut till allmänheten - istället för att uppgifter man lämnat ut bemöts och irriterande diskussioner dominerar massmedia istället.
Att resonera att "ingen läser det som som skrivs ändå" visar på en skrämmande okunnighet i massmedias makt och roll i samhället - och kanske även på en mycket sluten värld som den massmediaansvarige lever inom.
De flesta företag och organisationer idag har en massmediastrategi -och har oftast en medieansvarig som utbildats i kontakter med massmedia - och som har tagit fram material som snabbt går att uppdatera. Alla parter tjänar långsiktigt på detta.
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Vad vet vi om Gamla Uppsala?
Här är mer information om grävningarna av den identifierade Kungshögen i GU:
http://tinyurl.com/q6rlr5e
Opager
http://tinyurl.com/q6rlr5e
Opager
Re: Vad vet vi om Gamla Uppsala?
För att man påpekar att det är fel och att det är extra tråkigt för GU med tanke på GU's något märkliga historia i forskningssammanhang? Fullt motiverad kritik är alltså ogin? Det köper jag inte riktigt.AndreasE skrev:
Yngwe, jag har inte tagit faktafelen i försvar. Jag tycker bara att reaktionen är totalt oproportionerlig och inte lite ogin.
.
Må hända att du inte försvarar faktafelen, men du försvarar ju faktiskt John med att det är journalistens fel och att arkeologen inte har tid att syssla med sånt... Nåja, att prata framför filmkamera hade han ju tid med...
Re: Vad vet vi om Gamla Uppsala?
Nu är det väldig skillnad på en post-doc som driver ett eget, större forskningsprojekt och ett företag. Det är en helt enorm arbetsbörda, där man personligen är ansvarig för allt från logistik, finansiering, ett stort antal studenter, fyndhantering, eventuella underleverantörer av tjänster, dokumentation osv. Som sagt, på större projekt inom exploateringsarkeologin så har man helt andra resurser att hantera media och kommunikation.Carl Thomas skrev:AndreasE, det hela är en fråga om prioritering av arbetsuppgifter.
Yngwe - det är "måhända" sant? Antingen är det det eller inte. Uppenbarligen så har jag inte försvarat faktafelen. Jag har inget problem med att stå för att jag är helt övertygad att misstaget berodde på journalisten, det faller på sin egen orimlighet att en professionell arkeolog som John Ljungkvist skulle ha sagt det som påstods (en förstaårsstudent skulle inte ha påstått att GU skulle vara den första monumentala bebyggelsen i Skandinavien). Jag tycker att det är jättetråkigt att det insinueras att så skulle vara fallet. Det är en otroligt mycket mer sannolik förklaring att journalisten, som ju troligtvis inte har någon formel utbildning i arkeologi, begått ett misstag eller att någonting blev konstigt i redigeringen av texten.
Sen har många här en underlig bild av hur media fungerar. Det är inte standard att man får "godkänna" texter och inslag. Citat och viss fakta kontrolleras ofta av journalisten/någon i produktionen, men hela texter skickas inte på "godkännande". När jag inte gräver jobbar jag på blodlaboratoriet på KI i Stockholm och vi har ganska mycket mediakontakt för att få folk att donera blod, och vi har inte kontroll över det media skriver eller sänder på radio eller tv. Nu vill förstås alla att det ska bli så bra som möjligt, men produktionstider är snabba, intervjuer klipps ned för tid, pressmeddelanden redigeras på bättre eller sämre sätt. Tror ni på allvar att tex UNT skickar alla sina artiklar på godkännande hos de inblandade? Varje dag publicerar tidningar rättelser på saker som blivit fel, och det är bara de fall som upptäcks och uppmärksammas i tid för en rättelse.
Re: Vad vet vi om Gamla Uppsala?
Andreas
Nu kan jag knappast utgå ifrån att din bekante, John, aldrig felar, eller hur. Jag kan inte ta hans auktoritet som intäkt för att han är utan skuld. Att du sen litar helt på John är en helt annan sak, det är din tilltro till honom som person och yrkesman, och de erfarenheter du har. Alla har inte samma erfarenheter, så varför ska någon låta bli att kritisera? Det är inte rimligt, särskilt inte som han själv i samma reportage framför något annat som inte är riktigt sant... Hur duktig John än är så är det väl fair att kritisera honom för hans misstag? Något annat vore väl knappast sunt? Ska han stå utom kritik på grund av bekanntskap och tidigare renomé?
För ett antal år sedan, som styrelseledamot i en ganska stor och synnerligen aktiv miljöförening, hade jag en hel del kontakter med media. Inte en enda gång blev jag nekad en förhandsgranskning av materialet, men så krävde jag också en sådan varje gång. Gör du inte det så lär det aldrig hända att du får chansen. Men är man mån om att dte blir rätt så kräver man detta. Har man inte tid för detta avstår man helt och hänvisar till senare tillfällen. Det är för sjutton gubbar basics. Men det är ju uppenbart att arkeologer inte tränas i detta, och det är iofs inget konstigt med det. Men på etablerade institutioner som har som uppgift att förmedla till allmänheten så har man väl då ändå en media-ansvarig... men dom har kanske fullt upp med att blogga? För bloggar råder det ju inte brist på?
Sen undrar jag om det verkligen skulle vara stor skillnad i arbetsbörda mellan ett sådant här projekt och det på ett företag? Tror du vi på ett ganska litet företag har någon som bara sysslar med media? Tror du vi har mindre press och stress och ansvar?
Nu kan jag knappast utgå ifrån att din bekante, John, aldrig felar, eller hur. Jag kan inte ta hans auktoritet som intäkt för att han är utan skuld. Att du sen litar helt på John är en helt annan sak, det är din tilltro till honom som person och yrkesman, och de erfarenheter du har. Alla har inte samma erfarenheter, så varför ska någon låta bli att kritisera? Det är inte rimligt, särskilt inte som han själv i samma reportage framför något annat som inte är riktigt sant... Hur duktig John än är så är det väl fair att kritisera honom för hans misstag? Något annat vore väl knappast sunt? Ska han stå utom kritik på grund av bekanntskap och tidigare renomé?
För ett antal år sedan, som styrelseledamot i en ganska stor och synnerligen aktiv miljöförening, hade jag en hel del kontakter med media. Inte en enda gång blev jag nekad en förhandsgranskning av materialet, men så krävde jag också en sådan varje gång. Gör du inte det så lär det aldrig hända att du får chansen. Men är man mån om att dte blir rätt så kräver man detta. Har man inte tid för detta avstår man helt och hänvisar till senare tillfällen. Det är för sjutton gubbar basics. Men det är ju uppenbart att arkeologer inte tränas i detta, och det är iofs inget konstigt med det. Men på etablerade institutioner som har som uppgift att förmedla till allmänheten så har man väl då ändå en media-ansvarig... men dom har kanske fullt upp med att blogga? För bloggar råder det ju inte brist på?
Sen undrar jag om det verkligen skulle vara stor skillnad i arbetsbörda mellan ett sådant här projekt och det på ett företag? Tror du vi på ett ganska litet företag har någon som bara sysslar med media? Tror du vi har mindre press och stress och ansvar?