Valsgärde

[AndreasE]

Verkar det ha funnits vanliga hushåll i Valsgärde eller har det mera karaktären av "militärförläggning"? Finns spår av familjeliv?

Det verkar vara en manlig individ per generation som förärats en båtgrav. Jag tolkar det som att det är någon form av titel/samhällsfunktion som gått i arv i ätten. När de sedan har dött har de begravts i en båt på ättegårdens gravfält. Men det finns inte bara båtgravar på Valsgärde gravfält, utan även enklare brandgravar, kammargravar mm om jag inte minns fel. Men det är båtgravarna som sticker ut (framför allt de tidiga från Vendeltid).

Valsgärde innehåller en stor blandning gravar utöver båtgravarna. Det finns ett par tyvärr plundrade kammargravar från folkvandringstid, ett stort antal brandgravar samt vikingatida och kanske tidigmedeltida kammargravar/kistgravar. Flera av dessa gravar är rika, framför allt de plundrade kammargravarna, men även flera brandgravar. Bland dessa finns rika kvinnogravar. Under vikingatiden blir kvinnogravarna färre eller försvinner helt, och mot slutet av gravfältets användning forefaller enbart män begravas på gravfältet.

[Bäckahästen]

Står lite på Wikipedia:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tegn

Begreppet verkar inte ha använts i Uppland (hur man nu vet det).

Tusen tack för den intressanta länken Anders i Uppsala!
Jag förstår inte heller varför inte tegn kan ha funnits i de gamla folklanden.

Så här förklaras tegn i länken.

Tegn, thegn eller tägn var ett begrepp, en titel, som användes i Skandinavien och England (thegn eller thane[2]) i anslutning till vikingatiden. Inom de nordiska området stavades det þegn. Ofta används det i sammansättningen "en mycket god tegn", till exempel på Velandastenen. Det kan även användas som personnamn.[3] I Sverige förekommer det på runstenar. I England används ordet i handskrivna dokument.

Innehåll
Betydelse i England
Betydelse i Skandinavien
Runstenar
Referenser
Externa länkar
Betydelse i England Redigera

I engelskan används ordet av historiker för att beskriva en aristokratisk klass i en rang underordnad earlarna. I dokument där ordet översatts till Latin användes översättningen miles, det vill säga soldat eller tjänare. Joseph Bosworth beskriver en tegn som en person som "är engagerad i en kungs eller drottnings tjänst, antingen i hushållet eller i landet" och tillägger att ordet "gradvis erhåller en teknisk mening, och blir en term som betecknar en klass".[4] Ordet tegn levde kvar i Skottland och den mest kände tegnen är Shakespears Macbeth, som i början av pjäsen är Thane of Glamis.[5]

Betydelse i Skandinavien Redigera

Ordets betydelse i Skandinavien är mer oklar. Enligt riksantikvarieämbetet är de två huvudalternativen fri bonde, odalman, respektive krigare, medlem av kungens hird.[3] Det förekommer även tolkningen att en tegn ursprungligen är en person med funktion i religiösa ritualer, närmare bestämt en försångare (danskans degn).[6]

Runstenar Redigera
I Danmark kan man läsa på runstenarna om "thegnar" vilka troligtvis stod kungen nära, samt "drengar", det vill säga stormän. I Sveariket norr om Mälaren förekommer inte ordet "thegnar" på runstenarna vilket ger tydliga bevis på att den inte alls har att göra med sveonernas maktorganisation. Titeln "dreng" förekommer dock även där.[1] Thegn användes dock norr om Mälaren som tillnamn eller som mansnamn, och förekommer som en namnsdel.[7] Den döde är ofta berömd som goþan þægn (duglig tägn), harþa goþan þægn (mycket duglig tägn), þrottaR þiagn (stark tegn), osv., men även þægna fyrstr (främste bland tägnar) förekommer.

[Yngwe]

Med tanke på att många norska båtgravar inte identifierats som sådana innan de undersökts, och att flera inte ens varit synliga som gravar (vilket väl också var fallet med Vendel) så finns det nog ingen anledning till förvåning. En omfattande undersökning i Bohuslän skulle ju mycket väl, kanske till och med troligen, visa material som ser ut ungefär som det som återfinns inom närområdet på norska sidan.

Och som sagt, bilden av båtgravar som typiskt östsvensk företeelse kan bara stämma om man begränsar sitt perspektiv till Sverige...

Jag har lite svårt att tro att en "omfattande undersökning" helt plötsligt skulle avslöja en hittills okänd gravtradition i tex Bohuslän. Båtgravar är ytterst ovanliga, de utgör även där de är "vanliga" bara någon promille av det totala gravmaterialet. Trots det känner vi från Uppland och Västmanland till 8 båtgravfält, samt ett antal enstaka båtgravar från dessa samt andra östliga landskap, plus 3 båtgravfält i Östergötland. Och nej, alla dessa var inte synliga ovan mark (Vendel, GU, Ultuna och Badelunda var okända när de upptäcktes genom vanliga markarbeten).

Och ja, perspektiv varierar förstås. Om vi pratar om det svenska materialet kan båtgravar kallas för en östlig företeelse. Om vi har hela Skandinavien som perspektiv så bli de istället en under romersk järnålder dansk (framför allt bornholmsk) företeelse för att under vendeltid bli en östsvensk och under vikingatid östsvensk och sydnorsk - i grova drag (har inte 100% koll på den kronologiska spridningen i Norge). Utifrån ett Europeiskt perspektiv är de en nordeuropeisk företeelse delvis associerad med skandinaviska influenser. Ur ett brittiskt perspektiv är de framför allt en tradition som kan knytas till öarna i Nordsjön. Och så vidare.

Helt plötsligt?

Men den närmsta norska båtgraven är mindre än en mil från gränsen, och även om inte Östfold har de flesta båtgravarna i Norge, så finns där ändå ett antal. Ett bohuslänskt fynd vore alltså inte något plötsligt upptäckande av något hittills okänt, utan tvärtom en fullt naturlig del i en ganska väl känd tradition...

Perspektiv alltså!

[anganatyr]

Om jag inte minns fel så nämns en båtgrav i Vikingagravar vid Nordre älv, red. Berit Hall, utgiven av Göteborgs Stadsmuseum. 2007.

[anganatyr]

Det finns ett Ärentuna (socken) ungefär en mil norr om Gamla Uppsala.

Om du är intresserad av tuna-orterna så är ett bra sätt att börja, med att läsa De svenska Tuna-namnen av Karl Axel Holmberg, Uppsala 1969. Sedan nämns nästan alltid Tuna-orterna i "båtgravslitteratur".

[anganatyr]

Jag tänkte försöka kolla upp dateringen av de olika båtgravarna i Valsgärde. Efter en snabbkoll får jag fram följande;

Valsgärde 1
1000-1050

Valsgärde 2
?

Valsgärde 3
?

Valsgärde 4
ca 950

Valsgärde 5
700-talet

Valsgärde 6
ca 750

Valsgärde 7
ca 675

Valsgärde 8
625-650

Valsgärde 9
?

Valsgärde 10
?

Valsgärde 11
?

Valsgärde 12
?

Valsgärde 13
800-talet

Valsgärde 14
ca 800 e.Kr.

Valsgärde 15
?

Är det någon som har fler uppgifter eller är någon datering felaktig?

[anganatyr]

Här är fler båtgravskrigare.

[anganatyr]

I museet i Gamla Uppsala fanns för några år sedan (vet ej om den finns där idag) en modell i trä av en av Valsgärdebåtarna. Är det någon som har foto/foton på modell som de kan lägga ut här i tråden? Samt vilken av Valsgärde-båtarna det är en rekonstruktion av? Det vore jag väldigt tacksam för i så fall.

[AndreasE]

Helt plötsligt?

Men den närmsta norska båtgraven är mindre än en mil från gränsen, och även om inte Östfold har de flesta båtgravarna i Norge, så finns där ändå ett antal. Ett bohuslänskt fynd vore alltså inte något plötsligt upptäckande av något hittills okänt, utan tvärtom en fullt naturlig del i en ganska väl känd tradition...

Perspektiv alltså!

Återigen, ja, det är förvånande att det sydnorska båtgravskicket inte lämnat mer spår i den svenska västkustens gravmaterial. Samtidigt så är det svenska gravmaterialet tillräckligt stort för att det är osannolikt att vi kommer upptäcka en hittills okänd gravtradition i tex Bohuslän. Självklart kan vi mycket väl komma att hitta båtgravar i Bohuslän eller Halland i framtiden, men om de utgjorde en varaktig tradition i området borde exempel redan ha påträffats.

Anganatyr, vi har diskuterat dateringarna i en annan tråd, nya dateringar har gjorts av lite olika folk men är tyvärr inte sammanställda någonstans. Kan dem tyvärr inte i huvudet.

[anganatyr]

Anganatyr, vi har diskuterat dateringarna i en annan tråd, nya dateringar har gjorts av lite olika folk men är tyvärr inte sammanställda någonstans. Kan dem tyvärr inte i huvudet.

Jag kommer ihåg diskussionen, men inte vilken tråd det var i. Kommer du ihåg vilken tråd det var? Jag har försökt hitta den.