Kommer en utveckling inom kort! Kräver lite tid då det blir nog inatt!AndreasOx skrev:Du får gärna utveckla dina tankegångar!
De medeltida kyrkplatser är tydligt placerade längs med de västgötska vattendragen inkl Lidan.
Västergötlands agrara utveckling
Re: Västergötlands agrara utveckling
Re: Västergötlands agrara utveckling
Alltså
En typisk svensk "bygd" i relativt glest befolkade områden är mycket tydligt sammankopplade med ett eller två vattensystem. Bebyggelsen ligger i mycket stor utsträckning vid åar och sjöar, och bygdens avgränsning sammanfaller mycket ofta med vattendelaren. Den ena ådalen utgör en bygd, den andra ådalen en annan.
Orsaken är enkel, vattensystemet medger goda kommunikationer, och vattendelaren är ofta i det närmaste obebodd och utgör en"isolerings-zon" för bygden. I stort sett samtliga småländska land utgör goda exempel på detta. Även i Västergötland visar t.ex. Kind, Redväg och Mo ett tydligt sådant mönster. Dessa kan då antas vara naturliga eller "organiska" bygder som bildats mer eller mindre av sig själv utifrån hur folk har levt och rört sig.
Men, i centrala Västergötland ser förhållandena lite annorlunda ut. På slätten saknas det obebyggda vattendelare som isolerar vattendragen ifrån varandra. Vattenlederna medger fortfarande goda kommunikationer men en högre befolkningstäthet och en vidare bebyggelse tunt åarna så borde bygderna bli "kortare" . Det bor helt enkelt fler människor per km å. Då skulle man kunna anta att bygdecentrum fanns vid en huvudvattenled, och sträckte sig ungefär halvvägs till nästa motsvarande, då nästa bygd tog vid.
Men, så ser det inte heller ut i VG, vilket AndreasOx kommenterat bl.a. genom att påpeka att Lidan verkar utföra en gräns istället för att utgöra en centrumaxel där vi kan förvänta oss ett eller flera bygdecentrum.
Först kan vi granska det aningen och konstatera att såväl Laske som Bqrne härad faktiskt finns på båda sidor om Lidan, om än knappt, man får zooma in ganska rejält för att se att Hällums, Tråvads och Borgas sockencentrum faktiskt ligger på "andra sidan" Lidan. Men likväl så är Lidan knappast ett centrum.
Och det är ett mönster som vi också ser i slättens övriga härader. De verkar inte alls följa åarna utan gå tvärs dom . Min första tanke var att dom istället följer andra kommunikationsstråk, alltså vägar. Inget märkligt i sig i en väl befolkad landsända. Här finns underlag för att hålla ett betydande vägnät. Men....Gäsene ser likadant ut, och det har aldrig varit en fullåkersbygd såvitt jag kan se...
I själva verket verkar ovanligt många härader ha en tydlig SSV-NNÖ orientering, helt oavsett den övriga geografin....
Så, min delslutsats är att Västergötlands indelning inte är naturliga bygder, även om vi i vissa fall kan se rester av sådana. Häraderna är "skapade" precis som bona, och därmed kan vi inte förstå dom till fullo genom att titta på geografin.
En typisk svensk "bygd" i relativt glest befolkade områden är mycket tydligt sammankopplade med ett eller två vattensystem. Bebyggelsen ligger i mycket stor utsträckning vid åar och sjöar, och bygdens avgränsning sammanfaller mycket ofta med vattendelaren. Den ena ådalen utgör en bygd, den andra ådalen en annan.
Orsaken är enkel, vattensystemet medger goda kommunikationer, och vattendelaren är ofta i det närmaste obebodd och utgör en"isolerings-zon" för bygden. I stort sett samtliga småländska land utgör goda exempel på detta. Även i Västergötland visar t.ex. Kind, Redväg och Mo ett tydligt sådant mönster. Dessa kan då antas vara naturliga eller "organiska" bygder som bildats mer eller mindre av sig själv utifrån hur folk har levt och rört sig.
Men, i centrala Västergötland ser förhållandena lite annorlunda ut. På slätten saknas det obebyggda vattendelare som isolerar vattendragen ifrån varandra. Vattenlederna medger fortfarande goda kommunikationer men en högre befolkningstäthet och en vidare bebyggelse tunt åarna så borde bygderna bli "kortare" . Det bor helt enkelt fler människor per km å. Då skulle man kunna anta att bygdecentrum fanns vid en huvudvattenled, och sträckte sig ungefär halvvägs till nästa motsvarande, då nästa bygd tog vid.
Men, så ser det inte heller ut i VG, vilket AndreasOx kommenterat bl.a. genom att påpeka att Lidan verkar utföra en gräns istället för att utgöra en centrumaxel där vi kan förvänta oss ett eller flera bygdecentrum.
Först kan vi granska det aningen och konstatera att såväl Laske som Bqrne härad faktiskt finns på båda sidor om Lidan, om än knappt, man får zooma in ganska rejält för att se att Hällums, Tråvads och Borgas sockencentrum faktiskt ligger på "andra sidan" Lidan. Men likväl så är Lidan knappast ett centrum.
Och det är ett mönster som vi också ser i slättens övriga härader. De verkar inte alls följa åarna utan gå tvärs dom . Min första tanke var att dom istället följer andra kommunikationsstråk, alltså vägar. Inget märkligt i sig i en väl befolkad landsända. Här finns underlag för att hålla ett betydande vägnät. Men....Gäsene ser likadant ut, och det har aldrig varit en fullåkersbygd såvitt jag kan se...
I själva verket verkar ovanligt många härader ha en tydlig SSV-NNÖ orientering, helt oavsett den övriga geografin....
Så, min delslutsats är att Västergötlands indelning inte är naturliga bygder, även om vi i vissa fall kan se rester av sådana. Häraderna är "skapade" precis som bona, och därmed kan vi inte förstå dom till fullo genom att titta på geografin.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Tack - mitt nästa steg blir att detaljgranska alla häradsgränser utifrån antagen medeltida topografi/kommunikation vilket lär ta sin tid. Intressant nog är både Hällum och Tråvad delade mellan olika härader enligt http://runeberg.org/hgsl/6/0129.html och enligt http://runeberg.org/hgsl/3/0510.html är Lidan häradsgränsen, åtminstone i Hällums socken. Borga (Edsvära) ser ut att ligga helt norr om Lidan, i Skåning.
Thorsten Andersson resonerar i "Svenska häradsnamn" omkring det faktum att många härader under tidig medeltid inte har suffixet -härad i sina namn. Detta gäller Ale, Bollebygd, Gäsene, Hising, Kind, Kåkind, Kålland, Mark, Redväg, Sävedal, Vadsbo och Vartofta, samt samtliga härader i Dalsland. En hypotes att starta med är att dessa är ursprungliga bygder och att övriga härader är "skapade".
Thorsten Andersson resonerar i "Svenska häradsnamn" omkring det faktum att många härader under tidig medeltid inte har suffixet -härad i sina namn. Detta gäller Ale, Bollebygd, Gäsene, Hising, Kind, Kåkind, Kålland, Mark, Redväg, Sävedal, Vadsbo och Vartofta, samt samtliga härader i Dalsland. En hypotes att starta med är att dessa är ursprungliga bygder och att övriga härader är "skapade".
Re: Västergötlands agrara utveckling
Finns det några fler tuna-namn i Vg än de två Tunhem? Dessa ligger intressant nära två bo-huvudgårdar (Gudhem och Hullsjö).
Re: Västergötlands agrara utveckling
Östra och Västra Tun-hem är ju fantastiskt intressanta. Det är väl annars Tun på Kålland som är mest spännande arkeologiskt med storhög mm. Sigtunaholm i Vad är även den spännande och ligger i en byggd med storhögar mm. Dessutom finns uppgifter om att Sigtunaholm tidigare var en stad. Tun och Sigtunaholm ligger båda i utkanten av landskapet men har båda alla tecken på centralplatser. Sen finns några få spridda, som Sätuna vid Hornborgasjön.
I Upland verkar det finnas ett system med Tuna-orter som ingått i någon form av administrativt system. Detta system har inte funnits i Västergötland. Motsvarande orter i Västergötland med bra lägen och stark arkeologi saknar helt -tuna namna. I Princip hittar du alltid ett -hem på de viktigaste platserna i Västergötland. Dessa namn har som tunorna i Uppland ibland en sakral förled. Ibland är de logiska utifrån den natur de ligger i. Kanske är vissa -hem både beskrivningar på en äldre indelning samt namnet på huvudgårdar?
Gudhem - den gudomliga trakten - Falbyggden
Varnhem - den skyddade trakten - vid ingången i passagen över Billingen
Alvhem - trakten vid älven - strategisk byggd som låser vägen in i Västergötland
Naglum - den dimmiga trakten vid Trollhättefallen
Skälvum - trakten på platån vid Kinnekulle
osv
Då framkommer en indelning som liknar den indelning i - land som Brink föreslår för regioner i Östsverige. Om detta stämmer så har exempelvis Uppland minst två olika administrativa rester kvar, Tun och Husabyar. Västergötland saknar dessa och måste haft andra system. Kanske räckte det med Härader (Kind?) fram till medeltidens början. Sen kanske man skall slänga in Åsakorna och platser med juridisk innebörd som Götala och Götavi?
I Upland verkar det finnas ett system med Tuna-orter som ingått i någon form av administrativt system. Detta system har inte funnits i Västergötland. Motsvarande orter i Västergötland med bra lägen och stark arkeologi saknar helt -tuna namna. I Princip hittar du alltid ett -hem på de viktigaste platserna i Västergötland. Dessa namn har som tunorna i Uppland ibland en sakral förled. Ibland är de logiska utifrån den natur de ligger i. Kanske är vissa -hem både beskrivningar på en äldre indelning samt namnet på huvudgårdar?
Gudhem - den gudomliga trakten - Falbyggden
Varnhem - den skyddade trakten - vid ingången i passagen över Billingen
Alvhem - trakten vid älven - strategisk byggd som låser vägen in i Västergötland
Naglum - den dimmiga trakten vid Trollhättefallen
Skälvum - trakten på platån vid Kinnekulle
osv
Då framkommer en indelning som liknar den indelning i - land som Brink föreslår för regioner i Östsverige. Om detta stämmer så har exempelvis Uppland minst två olika administrativa rester kvar, Tun och Husabyar. Västergötland saknar dessa och måste haft andra system. Kanske räckte det med Härader (Kind?) fram till medeltidens början. Sen kanske man skall slänga in Åsakorna och platser med juridisk innebörd som Götala och Götavi?
Re: Västergötlands agrara utveckling
Här finns en del bra från sid 38:
http://www.diva-portal.org/smash/get/di ... TEXT01.pdf
Tydligt är att Andersson utgår från en Svitjod (Svearna) som organiseras runt Mälardalen. Upplänningar, Södermanlänningar och Västmanlänningar bildar ett rike. De delar in riket i Hundare som bara finns där.
Götaländerna ingår inte i denna riksbildning varför det saknas Hundare, man använder Härader. Hur den organisatoriska indelningen ser ut i Götaland - Gottjod vet man inte.
Kanske en idé att titta på Häraderna i Danmark och hur de är strukturerade för att förstå strukturen i Västergötland. Precis som hundarna i öst så verkar Häraderna vara indelade för att rekrytera soldater (ca 100 st). Ju tätare bebyggelse ju mindre Härad, eftersom antalet soldater var nyckeln. Tanken på indelning på ca 100 soldater finns tillbaka till romarriket.
http://www.diva-portal.org/smash/get/di ... TEXT01.pdf
Tydligt är att Andersson utgår från en Svitjod (Svearna) som organiseras runt Mälardalen. Upplänningar, Södermanlänningar och Västmanlänningar bildar ett rike. De delar in riket i Hundare som bara finns där.
Götaländerna ingår inte i denna riksbildning varför det saknas Hundare, man använder Härader. Hur den organisatoriska indelningen ser ut i Götaland - Gottjod vet man inte.
Kanske en idé att titta på Häraderna i Danmark och hur de är strukturerade för att förstå strukturen i Västergötland. Precis som hundarna i öst så verkar Häraderna vara indelade för att rekrytera soldater (ca 100 st). Ju tätare bebyggelse ju mindre Härad, eftersom antalet soldater var nyckeln. Tanken på indelning på ca 100 soldater finns tillbaka till romarriket.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Problemet med de västgötska häraderna är att de varierar så våldsamt i storlek, från 47 till 1227 mantal på 1560-talet. En regelbunden indelning efter folkmängd som i (delar av) Svealand och Ög finns inte. Dessutom stämmer mantalet på 1500-talet ibland mycket dåligt med tingsbotandelarna i ÄVGL, ex Mark som har 975 mantal och 1/60 botandel jämfört med Gudhem (i samma bo) som har 437 mantal och 1/15 botandel. Dvs en faktor 8 i skillnad. Detta måste också beaktas om man skall lyckas få ihop en sannolik hypotes.
Re: Västergötlands agrara utveckling
När ÄVGL skrevs var Häraderna kanske 500-800 år gamla. Jag har tittat på Ale Härad som exempel och den funkar bra på ca 100 soldater. Där finns 2 möjliga Huvudgårdar, Alvhem/Skepplanda, en juridisk plats i Tingstad, en sakral plats i Frövet och en möjlig ledungshamn i Tängevallen/Lid. Så prydligt är det sällan men man kan kanske utgå från de äldsta kyrkorna som vägledning. Finns det något naturligt sätt att dela upp de största Häraderna (störst i mantal)? Om det finns flera Tingsstäder i ett Härad kanske detta innebär att det skall delas upp? Kan ortsnamn med ordet Ting hjälpa till att dela upp? Vissa Härader var ju indelade i Fjärdungar varför just att dela de största med 4 vore intressant.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Ale har 313 mantal 1565. Om detta motsvarar ca 100 soldater (ett uppsvenskt hundare?), hur förklara då de minst 10 härader som är betydligt mindre? Ex Frökinds mantal är 150. Flera stora härader har varit uppdelade i fjärdingar men inte ex. Gudhem (mantal: 437), Gäsene (502) och Kulling (529). Och vi kan bara spekulera i åldern på häradsindelningen, den kan mycket väl vara gjord på 1000-talet, före sockenindelningen på 1100-talet.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Borga socken kan jag ha missuppfattat, har tolkat det som det tillhörde Laske innan socknen försvann, men kan inte se att det är styrkt. Men Tråvad tillhör väl tvivelsutan Laske och Hällum tillhör ju Barne och de sockenkyrkorna ligger på norrsidan av Lidan. Så om gränsen sen uttryckligen ligger i Lidan, ser jag det som en senare justering. Men, det är kanske ändå bara en parentes, grunden i din fråga är ju ändå riktig, Lidan utgör inget centralt nav...AndreasOx skrev:Tack - mitt nästa steg blir att detaljgranska alla häradsgränser utifrån antagen medeltida topografi/kommunikation vilket lär ta sin tid. Intressant nog är både Hällum och Tråvad delade mellan olika härader enligt http://runeberg.org/hgsl/6/0129.html och enligt http://runeberg.org/hgsl/3/0510.html är Lidan häradsgränsen, åtminstone i Hällums socken. Borga (Edsvära) ser ut att ligga helt norr om Lidan, i Skåning.
Thorsten Andersson resonerar i "Svenska häradsnamn" omkring det faktum att många härader under tidig medeltid inte har suffixet -härad i sina namn. Detta gäller Ale, Bollebygd, Gäsene, Hising, Kind, Kåkind, Kålland, Mark, Redväg, Sävedal, Vadsbo och Vartofta, samt samtliga härader i Dalsland. En hypotes att starta med är att dessa är ursprungliga bygder och att övriga härader är "skapade".
Jag har som sagt mycket svårt att se att Gäsene är en naturlig bygd , men som för många andra skulle det kunna vara en naturlig bygd som expanderats till ett härad och därmed tappat sin naturliga utbredning