Gamla Uppsala

[Soländaren]

För att enbart avgränsa sig till sista meningen, Ättelägg: Hur menar du med Roden visavi just våtmarksoffer? Finns det gott sådana offer just i Roden-området osv? Nu gör du mig något okunnigt förvirrad, men allra mest väldigt nyfiken!

Kort sagt, hur menar du?

[Valdemar]

Offerplatserna i vatten under järnåldern har olika karaktär. Exempelvis Käringsjön i Halland består i princip endast av krukor med mat som offrats i en våtmark. Platser som Finnestorp och Skedemosse ansluter till flera danska offerplatser där man främst offrat vapen och annan krigsutrustning. Denna typ av offerplats kallas krigsbytesofferplats. Vad jag känner till så är deras användningstid väldigt koncentrerad till Romersk Järnålder och Folkvandringstid. Det finns exempel från förromersk järnålder men detta är ovanligt.

[Anders i Uppsala]

Tycker att en intressant sak med Gamla Uppsala är att högarna och andra monumentala byggnader verkar vara några generationer nyare än de som antagits vara begravda där. Om man tittar på de kungar som nämns i Beowulf, som är mer samtida än de isländska sagorna och antagligen mer korrekt, så ser man följande:

Götakungen Headcyn, född ca 470(?), dödad på 510-talet(?) i närheten av fornborgen Hrefnesholt, kanske i Tiveden?
Sveakungen Ongentheow (=Egil?), född på 460-talet(?), dödad på 510-talet(?) någonstans i Svealand.
Götakungen Hygelac (bror till Headcyn), född på 470-talet(?)*, dödad ca 520 i Frisland
Sveakungen Ohthere (= Ottar), född slutet av 400-talet(?), eventuellt dödad i Danmark enligt isländska källor, kanske på 520-talet?
Götakungen Heardred (son till Hygelac), född ca 500(?)**, dödad ca 530.
Götakungen Beowulf (systerson till Headcyn och Hycelac), född slutet av 400-talet, levde till senare delen av 500-talet(?).
Sveakungen Onela (bror till Ohthere), född slutet av 400-talet(?), dödad ca 530 på Vänerns is.
Sveakungen Eagdils (=Adils, son till Ohthere), född början av 500-talet(?), dog i en ridolycka i Gamla Uppsala enligt isländska källor, bör ha varit relativt gammal då, men jag gissar att han inte var äldre än ca 60 år, så kanske död ca 570(?).

* Hans dotter giftes bort med Eofor på 510-talet(?) och bör ha fötts senast omkring 500, så Hygelac måste ha fötts senast ca 480.
** Yngling när fadern dog ca 520.

Kungshögarna och de andra anläggningarna är väl främst från sent 500-tal och framåt. Eller hur säker är dateringen? Finns fynd från tidigt 500-tal? Om man antar att dessa personer funnits, eller att i alla fall några av dem gjort det, skulle jag gissa att möjligen Adils, men ingen av de andra begravts i Gamla Uppsala. Dessutom är det väl inte troligt att liket av den som dog i strid transporterades hem till Gamla Uppsala. Det är väl troligare att Adils, dennes hustru och barn ligger begravda i Kungshögarna?

[Anders i Uppsala]

Kom på att stolparna måste vara med på teaterscenen - se http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sequence=1

Så templet låg SO om högarna på Tingsslätten. Blir även mer spektakulära solvinklar. Enligt FornSök inga kända lämningar där.

Ja, det tror jag också, stämmer med Adams av Bremen uppgift att templet stod som i en (amfi)teater.

[Bäckahästen]

Kom på att stolparna måste vara med på teaterscenen - se http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sequence=1

Så templet låg SO om högarna på Tingsslätten. Blir även mer spektakulära solvinklar. Enligt FornSök inga kända lämningar där.

Ja, det tror jag också, stämmer med Adams av Bremen uppgift att templet stod som i en (amfi)teater.

Är det någon som har en karta med stolparna och det förmodade templet inritade?

[Ättelägg]

Angående rodden syftade jag inte på våtmarksoffer, ursäkta om jag var otydlig, utan mer till ditt intresse för attundaland. Hundaregränserna mellan folklandets gränshundare mot attundaland forsätter i samma struktur för rodden, utom de nordligaste som delar gräns med tiundaland. En tanke jag tänkte är att det verkar som rodden växt fram från attundaland och tiundaland vilket möjligen kan peka på landhöjningen?

Angående stolparna (som antingen var gigantiska eller bar kanske upp överliggare?) så bör man beakta att dessa avgränsade vägen för att vika av överåkern vilket isf avgränsar slätten direkt söder, öster om höggravfältet. En tämligen stor yta som bör ha haft någon betydelse. Markradar undersökningen gav inga utslag om jag förstått det rätt men å andra sidan vi kanske ser resten av disatingsmarknadens plats, ytan för besökarna för att följa ritualer? Intressant nog finns det en källa tidigare mitt på denna yta och tankarna utifrån kosmologisk gestaltning av asagard är möjligen idavallen och brunnen urd? Oavsett avgränsas denna plats och vägen in dit mot öster samt söder, i väst/norr har vi höggravfältet så någon symbolisk mening/funktion hade denna yta mitt i komplexet. Fö hittade man väldigt många gropphus öster om denna yta som möjligen kan ha haft funktionen av tillfälligt boende för besökarna vid de tre storbloten.

[Soländaren]

Hej Ättelägg, då är jag med dig, tack! Jag tror mycket på det du skriver. Mitt intryck är att Roden söder om Norrtälje är någon slags utkantsdel av Attundaland. Däremot lär väl den norra Roden istället hänga ihop med Tiundaland på samma sätt.

I något kyrkligt dokument daterat i början 1300-talet beskrivs socknarna och - tror jag - häraderna. Där nämns t.ex. Solna socken i tämligen nära anknytning till Sollenda hundare (Sollentuna härad), Täby socken i nära anknytning till Valenda hundare (dvs. Vallentuna härad) osv. Om detta är något bevis, vet jag inte. Men det är i alla fall en indikation på det som kartorna gärna antyder, visavi t.ex. vattenlederna och landhöjningen.

Så jag håller verkligen med om dina tankar där...!

[Anders i Uppsala]

Östhögen verkar enligt nutida analyser uppförts 550-600 och Västhögen omkring 575-625. Dessutom kan någon av de mindre högarna vara så gamla som 400-tal.

Aun den gamle som, om han funnits, bör ha dött i slutet av 400-talet, kan ha begravts i Gamla Uppsala. Sedan verkar det vara ett uppehåll till Adils (och kanske hans familjemedlemmar) dör framåt mitten/slutet av 500-talet.

[AndreasOx]

Kom på att stolparna måste vara med på teaterscenen - se http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sequence=1

Så templet låg SO om högarna på Tingsslätten. Blir även mer spektakulära solvinklar. Enligt FornSök inga kända lämningar där.

Ja, det tror jag också, stämmer med Adams av Bremen uppgift att templet stod som i en (amfi)teater.

Är det någon som har en karta med stolparna och det förmodade templet inritade?

Se länken i mitt inlägg. Misstänker att alla eventuella lämningar försvann när villaområdet Tingsslätten byggdes.

[Anders i Uppsala]

Villaområdet är från början av 1900-talet, så risken är väl stor att inga arkeologiska undersökningar gjordes.

Stolpraderna och (minst två) av kungshögarna är alltså från ca 550-625. Adils, som ofta omnämns som rik/mäktig och med stark koppling till Gamla Uppsala, kan ha startat de riktigt stora byggena i Gamla Uppsala.

Det tempel som Adam av Bremen beskriver 500 år senare behöver inte ha funnits redan på 500-/600-talet.