Gamla Uppsala

[Carl Thomas]

image.jpeg (60.02 KiB) Visad 4824 gånger

Denna bild visar att marken på Tingssläten fortfarande är vattensjuk vid snösmältningen - på samma plats där sjöarna finns på teckningarna ovan. Här samlas alltså vatten än idag beronde på att marken är mättad med vatten och eftersom det är en slätt har vattnet ingen plats att ta vägen.

Tidigare låg en annan sjö/myr söder om Tingsslätten och en bäck ledde vatten dit ned.

Även Myrbyträsk är utdikad - och fortfarande vattensjuk - men knte lika mycket som Tingsslätten.

Sammantaget av bilderna ovan tror jag att de första teckningarna från 1600 talet och den tredje teckningen från 1709 (Peringskölds karta) visar hur sjöar och bäckar fanns runt hela gravåsen ända fram till 1600 talet.

En iakttagelse jag gjort nu är intressant. På Peringskölds karta finns ett område mitt på Tingsslätten, området är omslutet av dräneringsdiken samt indelat i mindre områden. Längst till vänster på kartan finns en liten rektangel, denna rektangel är "fylld" av små runda ringar - samma typ av ringar som betecknar små högar på gravåsen ovanför.
En intressant fråga blir då - är detta en inhägnad med gravhögar/gravar, om ja, varför finns det gravhögar just på denna plats?
Denna plats har ju legat på sjöbotten? Eller - har den inte det? Har här funnits en ö? Grundfråga, låg templet just här? . Fritt fram för spekulationer

[Carl Thomas]

Jag tror att jag har identifierat den plats jag tagit upp i inlägget ovan. Titta på undersökningabilderna, översta bilden. Till höger på denna bild finns finns det några vita partier. Gå till den översta av dessa. Sedan till vänster en liten bit, mellan två "bäckfåror" ligger denna plats. Se nedtill, där finns npgonting som skulle kunna vara rester av överplockade högar.

Studera även stenar/gropar på denna plats samt att vissa delar kanske kan vara platåer? Här dinns en del raka linjer, hörn, en fyrkant kan skönjas - men vad kan det vara - och är det naturligt eller "man made" ?

Inte minst...är jag på samma plats på Peringskölds karta och markradarbilden

Thomas

[Carl Thomas]

Hag hittade en lång genomgång av Upplands historia (över 250 sidor) som jag läst tidigare och ögnat igenom idag. Den är läsvärd om ni inte läst den.

http://uu.diva-portal.org/smash/get/div ... FULLTEXT01

Thomas

[AndreasOx]

Jag tolkar det som att Peringskiölds "ö" och halvön på din andra bild är där Tingsslättens villor numera ligger. Den har tydligen varit mlm omgiven av vatten.

[Carl Thomas]

Jag mätte fram platsen när jag insåg att Peringskölds "ö" måste ligga vid sidan av sjön/bäcken - och då hittade jag den på markradarbilden, dennisen ut som ett fotavtryck - med eventuella gravar bakom hälen. I övrigt samma form som på "ön".

De svarta prickarna kan vara stolphål eller stenar, eller annat hårt material. Det går att skönja att ön kankse haft en vall omkring sig - eller dike, någonting omger ön. Det intressanta är ju faktiskt att eftersommdet finns markradarbilder finns det bilder på olika djup - och det går att hitta exakta platser inom ön ommman vill göra en provgrävning (om man inte redan gjort detta).

Platsen är intressant. Från denna plats bildas faktiskt en "amfiteater" av gravhögarna. Står man just här upplevs sökert gravhögarna som "berg", står man 50 meter bakom dena plats blir de troligen kullar.

"Gravarna" i den lilla rektangeln (om det nu är gravar) är en intressant plats liksom "platån" i andra änden på ön. Varför förlades gravhögar mitt ute i vattensjuk mark på en ö?

Det kan vara så att ön låg under vatten på våren vid snösmältningen och kom upp över ytan lagom tull midsommar? Det kan ju förklara teckningarnas skillnader på sjöns storlek - och även Peringsskölds karta, den kanske visad en utdikning kring en ö - inte en utdikning av den sista vattensjuka delen?

Oj vad det går att spekulera

[Yngwe]

Platsen är intressant. Från denna plats bildas faktiskt en "amfiteater" av gravhögarna. Står man just här upplevs sökert gravhögarna som "berg", står man 50 meter bakom dena plats blir de troligen kullar.

Fast en liten detalj bara. Vi tänker ofta att antikens halvrunda läktare runt en scen är en amfiteater. Men Amphi är grekiska för runt om, så det vi tänker på är egentligen inte amfiteatrar alls. Så Högåsens lätta bågform motsvarar inte på något vis en amfiteater. Frågan är då om Adam hade lika skev bild som vi...
Troligen inte och då letar vi på helt fel plats. Den plats som kanske bäst beskrivs som omgiven av kullar är då faktiskt platsen för kyrkan, om än att kullarna inte är så särdeles höga.... Eller så kanske mellan Högåsen och Tunåsen...

[Carl Thomas]

Mittåt, kvarts amfiteater då

Jag är med på vad du skriver Yngwe. Jag spekulerar om en plats som kan vara något intressant, kanske ett Hov.
Den finns på en karta från 1709 och den finns med på markradar från 2010. Det gör platsen högintressant då det skiljer ett antal sekel mellan vad de båda bilderna visar.ä

Det som kan vara gravhögar (?) i ena änden gör det än mer intressant.

Den bör undersökas - om den inte redan är undersökt.

[Daler]

Funderingen har varit uppe förut men kan Adam faktiskt ha haft gammal information till hands men felaktigt beskrivit det som nutida ur sitt perspektiv? Borde inte ett "tempel" ha funnit i direkt anslutning till dessa äldre stolprader? En väg borde ju ja lett fram till något men frågan blir ju då vad. (Egentligen rör det sig väl om flera stolprader eller kanske hängde de ihop på något sätt).

[Yngwe]

Givetvis kan Adam ha haft fel, men om man letar efter just aAdams tempel får man nog försöka se vad han skriver och använda det.

Sen kan man givetvis leta mer allmänt vitt och brett.

[Carl Thomas]

Adam skrev om Uppsala och Uppsala nämns två eller tre gånger i hans text. Adam visste alltså att Uppsala fanns.
Sedan skriver han om ett tempel aom heter Ubsola aom inte ligger långt från Zitun (Sigtuna) och beskriver templet aom omgivet av berg så som i en amfiteater.

Vi kan välja att slå ihop dessa informationer - eller se dem aom separata.

OM templet Ubsola fanns i Uppsala - varför skrev inte Adam detta i klartext? Visste han inte att templet Ubsola lpg i Uppsala? Eller - låg templet Ubsola närmare Zitun än Uppsala?

Oavsett vilket, jag tror att det fanns ett Hov i Gamla Uppsala. Hov är vårt namn på det Adam benämner Tempel.

Stolpraderna är intressanta. Bakom stolpraderna finns eldplatser har jag läst. Om man eldar i dessa eldplatser bakom stolparna blir det effektfullt eftersom stolparna kommer att framträda i siluett. OM det var avsikten måste åskådarna stå på andra sidan stolparna, t.ex, på Tingsslätten där vi hittat stolpar på södra sidan oxh västra sidan. Det KAN vara en indikation på att Tingsslätten hade en funktion.

Drar jag en linje söderut från den långa stolpraden ansluter den till stolpraden söder om Tingsslätten. Tingsslätten blir då inhängnad på tre sidor av stolpar. Det är alltså en hypotes - arkeologiska fynd måste bekräfta det hela innan vi kan börja tro på det.

Jag tror att GU varit en religiös plats, Tingsplats och marknadsplats - och att kungar bott där ibland eller haft en gård/gods där. Eftersom det var en tingsplats valdes kungar där. En kung som valdes rill Kung i Uppsala kanske kallas för Uposalakung?

En Kung som valdes rill Kung i Götene eller Götala kallades kanske Götalakungen? Kan det vara ap enkelt?

Thomas