Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Yngwe]

Tycker att både Huseby och de två Saleby i Västergötland har tydliga drag av tidiga kungsgårdar. Se mitt inlägg i tråden Mytologiska namn om Saleby.

Här får du nog utveckla lite vad du menar med tidiga kungsgårdar. Vad har du för mall eller referens att jämföra Huseby och två Saleby med?

[AndreasOx]

Hela byn Husaby skänktes enligt Västgötalagen av Olof skötkonung till biskopsstolen. Kopplingen till de antagligen senare Husbyarna i Mälarlandskapen är oklar.
Saleby - se tråden om Mytologiska namn.

[Yngwe]

Huseby kan jag förstå om man utgår från själva begreppet. Men att Saleby skulle ha motsvarande betydelser ser jag som långsökt, att platserna skulle ha särskilt strategiska lägen är helt taget ur luften tycker jag. och att kungsgårdar eller kungahallar skulle vara avsedda för försvar finner jag inte heller något stöd för.

[AndreasOx]

Saleby vid Ålleberg ligger idealiskt för att försvara och behärska Falbygden. Och kan inte kolla referenser nu - men nog har namnets betydelse diskuterats.
För mig är en vikingatida kungsgård en plats där kungens hird finns - för både försvar, övning och maktutövning.

[Carl Thomas]

Kungsgårdar måste ha haft flera olika betydelser under seklernas gång. Före rikets enande fanns Landkungar, ca 15 st. Det fanns även lika många Lagmän.
Kungarna var valkungar och de regerade troligen från den gård/gods de bodde på. Gården blev, när dess ägare blev vald till kung, en Kungsgård - och namnet levde troligen kvar för namnet, Kungsgården, gav status pt ägaren.
Under årens lopp blev det många Kungsgårdar.

Nääs byggdes i början på 1100 talet och var en Kungaborg. Det är vår första kungaborg och den fanns i ca 200-250 år och var vår enda kungaborg under denna tid. Vi kan även se att namnen Kungsgården börjar fasas ut och under 1200 talet uppstår inga nya "Kungsgården" längre.

Skatt började tas ut från befolkningen först efter rikets tillkomst ca 1260 vad jag kan se. Någon gård där böndernas skatt i form av naturprodukter bör därmed inte ha behövts före 1260. Därmed bör Kungsgårdar och Husabyar inte ha haft ned skatter att göra före 1260.

Husabyar har man försökt att koppla ihop med Uppsala Öd aom tidigare har kopplats till Kungens försörjning. Kungen var en av tinget avlönad ich vald tjänsteman fram till Gustav Vasa - men efter 1260 tror jag att hans maktsfär ökat, att skatter började tas ut, att tionde togs ut av kyrkan, mm. Vi måste öven komma ihåg att Gustav Vasa var den första av våra kungar som hade reda på varenda person aom bodde i Sverige eftersom alla då var mantalsskrivna. Innan detta fanns ingen organisation som kunde ta upp skatt - eller som kunde dokumentera ven som betalat sin skatt och vem som inte betalat sin skatt - mer än kyrkan som ned på försanlingsnivå/kyrknivå kunde ha en sådan kontroll.

Skall vi leta efter Husaby namnens funktion före 1260 gäller det alltså inte skatter som jag ser det.

Hus och "fast hus" har betydelsen Borg på 1300 talet. Namnet Bagahus (Bohus) som exempel. På 1000 talet började man bygga större borgar av trä, under 1100 talet började man bygga borgar av sten (Nääs), under 1200 talet började borgarna växa i storlek (Nycklaborg) och under 1300 talet började mängder med borgar byggas som försvarsorganisation samt kanske - kungliga uppbördsplatser - men jag saknar fortfarande den administrativa möjligheten att se vem som betalat skatt och vem som inte har det - men - kanske arbetade men tillsammans med kyrkan och inbetalning av tionde och skatt samtidgt? Det är i alla fall en möjlighet.

När borgar (Hus) byggs behöver borgen försörjas med mat, ved och mycket annat. Varje borg/hus kan då haft en by (samling gårdar) som försörjde borgen/huset. Denna samling gårdar kan då ha kallats för Husabyar.

I en annan tråd tar jag upp en tanke. Uppsala Öd var ett komplexa md gårdar sommaorterade under Kungen och vars avkastning gixk oavkortat till Domkyrkobygget i Gamla Uppsala och senare till Uppsala. Bygget av dessa två Domkyrkor sammanfaller med den tid som Uppsala Öd nämns i källorna. Godsens avkastning skulle alltså gå till byggandet av Domkyrkorna. När de byggts klart avvecklades Uppsala Öd.
Jag misstänker alltså att hela Uppsala Öds funktion misstolkats av våra äldre historiker...

Jag ser även en skillnad under denna tid vi diskuterar mellan området söder- och norr om Mälaren och jag tror att det skall vägas in i detta.
Området söder om Mölaren kristnades under 800-900 talet oxh området norr om Mälaren under 1000 talet. Hör måste vi väga in allt aom kristendomen förde med sig av administrationakunskap och annat som alltså området söder om Mölaren fick kontakt ned under 800 talet, alltså ca 200 år före det norra området. Exakt vilken påverkan detta medfört borde vara intressant att forska i.

I samband med att kristendomen infördes på 800 talet börjar man resa runatenar i området söder om Mälaren och runstensresandet följer kristendomens utbredning österut och norrut. Vi ser hur kyrkogårdar växer fram, hur gravskicket förändras till kristet - oxh hur det öldre gravskicket på ättebackar fasas ut. Vi ser hur runstenar ersätts av Eakilstunakistor och liggande gravhällar och att runstensresandet försvinner ca 980 söder om Mälaren. Då har man rest totalt ca 1500 runstenar mellan 800-980.

När missionen börjar norr om Mälaren börjar man resa runstenar där. Runstensresandet tar fart ca 1030 och avslutas 100 år senare ca 1130. Från år 1000 till år 1130 restes ca 1300 runstenar norr om Mälaren.

Kristendomens utbredning kopplar jag ihop med runstensresandet eftersom detta sker parallellt.

Jag tror att kristendomen skapade ett rike bestående avsett annat Land i en union söder om Mälaren samt att kungaborgen Nääs är ett bevis för detta. De sista Landen vi ser enas under en gemensam kung är VG och ÖG och delar av Småland. Under ca 150 år finns detta Rike söder om Mälaren.

Norr om Mälaren finns ett annat Rike med wn lite annorlunda uppbyggnad. Här är t.ex, namnet Husabyar mycket vanligt - medan det t.ex. i VG bara finns 2 Husabyar. Dörmed bör namnet Husabyar ha haft olika betydelser i dessa två områden. Namnen kanske inte ens kommer från samma tidsperiod?

Våra äldre historiker har tolkat många delar av vår historia efter sin tids synsätt. De såg ett Rike under en kung med överhöghet redan från 500 talet - och allt tolkades utifrån den grundsynen. Deras Kungar stod inte under Tingens makt, de var nästan enväldiga (trots att de valdes och kunde avsättas). Eftersom inga Kungaborgar fanns måste kungen kunna försörjas - vilket blev Uppsala Öd, Kungsgårdar och Husabyar, mm.
De såg en skillnad mellan områdena söder och norr om Mälaren och förklarade detta ned ett särkilt folknamn "Svear" och satte dessa i motsatsförhållande till de sommbosatte slder om 'Mälaren och gav dessa namnet Götar - och deras historia blev krigisk - allt enligt tidens romantiska synsätt med stora krigare, erövring, överhöghet och mycket annat som inte heller finns npgra stöd för i källorna.

De ansåg att hela Mälardalen styrdes av dessa Svear och att de stora skogarna var gränsområden - men vad vi ser är att gamla gränser oftast går i vatten som sjöar, älvar, åar och större bäckar.

Söder om en gräns mitt i Mälaren användes kortkvistrunor, sk Rökrunor under 800 talet. Samtliga fynd som har runor på sig från svarta jorden i Birka är skrivna med Rökrunor. Under 800 -900 talet restes inga runstenar norr om denna gräns och inga fynd har gjorts av rökrunor norr om Mälaren som kan dateras i tid mer än ett litet bleck med rökrunor från en grav från 800 talet på Mälarens norra strand (Ulvsundablecket).

Runorna aom användes i Birka under Birkas livstid var alltså rökrunor och därmed bör Birka tillhöra området söder om Mälaren. Adam skriver att: Birka är Götarnas stad och att; Götarnas land sträcker sig upp till Birka.

Tiden 800-1300 var turbulent, "Sverige" kristnades, hedendomen försvann, Land slogs samman, maktkamper ökade, kungaätter växte fram och bekämpade varandra, brödrastrider inträffade, Landkungarna försvann, landskap bildades i deras ställe och fasta gränser drogs mellan dem - och folk som föddes i ett landskap tillhörde detta landskap hela livet även om de bodde i ett annat landskap senare, Lagar skrevs ned i varje landskap - men Tingens makt fanns kvar, kungen valdes fortfarande - och Landstinget kunde avsätta kungen - fram till Gustav Vasa på tidigt 1500 tal.

Thomas

[Yngwe]

Saleby vid Ålleberg ligger idealiskt för att försvara och behärska Falbygden. Och kan inte kolla referenser nu - men nog har namnets betydelse diskuterats.
För mig är en vikingatida kungsgård en plats där kungens hird finns - för både försvar, övning och maktutövning.

Tack för definition, det gör det enklare att ta till sig.
Angående det strategiska läget delar platsen det men alla byar och gårdar i området. Det finns inget särskilt med Salebys läge. Därmed menar jag inte att platsen inte kan ha haft just denna funktion, bara att inget är självklart.

[AndreasOx]

Saleby ligger på Ållebergs östkant nedanför dalen där nuvarande väg går upp på Ålleberg - behärskar vägen in i Falbygden från Ätran/Nissan (alla hålvägar) med Karleby strax NO om. Ållebergskragen hittades någon km från Saleby.
För diskussion om sals-namnen, se http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/ ... sal--.html

[Anders i Uppsala]

Hittade e-boken Forna götar och svear Ett sammandrag av källor hörande till Sveriges tidiga historia av Lars Bägerfeldt (2011):

https://www.yumpu.com/sv/document/read/ ... lor-radio-

Där på sidan 170 nämns platser i Sverige utifrån Svenskt diplomatarium (817-1200). Det verkar främst vara sådant som skrivits om Sverige utomlands inom katolska kyrkan.

Det intressanta är att götar/Götaland inte nämns en enda gång under 800-, 900- och huvuddelen av 1000-talet, men däremot nämns svear, daner, norrmän, islänningar, etc. Sedan "helt plötsligt" börjar det talas som "svear och götar" från och med sent 1000-tal. Hur kan man tolka detta? Sågs helt enkelt götarna 800-1080 som svear, men började sedan med götiska sveakungar betona att riket var svears och götars?

[Valdemar]

Det Lars och flera här är inne på forumet är inne på är en gammal hypotes som utgår från att Västergötland är så dominant med avseende på guldfynd mm fram t om folkvandringstiden att detta ”land” är Svitjod/ Svea-något.

Alla inom dagens Sverige är Svear och den grupp/region som bestämmer kallas Götar. Alla förkristna kungar har sin bas i framför allt Västergötland.

Uppsala är en fin arkeologisk miljö men saknar betydelse före det blir ärkestift på 1200-talet.

Så att Götarna inte nämns är helt naturligt för de är Svear och den grupp som styr detta begrepp.

Utifrån denna hypotes är det viktigt att hävda att allt omnämnande av Gautar/Götar i utländska källor etc egentligen berör Jutar/Gutar, ja vilka som helst utan just Västgötar.

Flera av de mest aggressiva debattörerna på detta forum utgår från detta scenario.

Hoppas detta kan vara till hjälp.

[Anders i Uppsala]

Är medveten om vilken bild av svear och götar som är den "rätta" här på forumet, men e-boken ovan återger bara vad utländska skribenter skrivit på 800-, 900-, 1000- och 1100-talet.

Jag får snarare bilden av att götarna under 800-, 900-, 1000-talen var under svearna (på något sätt) och i någon mån sågs som svear, men att det kom ett skifte under andra halvan av 1000-talet när de kristna kungarna med bas i Götaland ville distansera sig från ärkekonservativa hedningar kring (Gamla) Uppsala och lyfta fram sin hembygd och det Götarike som en gång varit. Därför tror jag att de började kalla sig Sveriges och Götes konung, alltså svearikets och götarnas konung.