Hur många kunde komma till tingen och bloten?

[karlfredrik]

Jag tror inte vi helt kan avskriva Adam av Bremen eller de andra missionärerna. Jag tror det fanns ett intresse att förstå asatron just för att bekämpa dem. Självklart är väl inga källor om vikingatiden "objektiv" i vår mening, historia skrivs med ett syfte, ibland för att visa en aktvärdig släktstavla för kungahuset, ibland
för att få medel till missionsverksamhet, eller, som de isländska sagorna, visa förfäders hjältemod och spännande blodshämnd.
En östtysk roman handlar om en judisk författare som fick i uppdrag att skriva en biografi om kung David, men som hittade mörka sidor hos honom så att kung Salomo brände alla hans böcker. Boken skulle nog lika väl kunna handla om 1200-talets Skandinavien.

[Västgöten]

Karlfredrik

Adam var inte missionär utan reklambyrå för Bremens ärkestift som gärna ville ha Norden kvar i stiftet. Sven Estridsson, som Adam uppger som en av sina källor om Sverige, hade nämligen en id'e om att ha Norden som eget stift med ärkebiskop i Lund. Detta skedde också 1104 till stor sorg för Adams stift.
Ganska säkert kände Adam till planerna när han skrev och försökte skapa opinion för att Bremens ärkestift skulle få behålla Norden. Han hade alltså all anledning att visa vilken fantastiskt arbete man gjort bland hedningarna. Så i just det här fallet finns extra anledning att misstänka att Adam böttrat på verkligheten.

[anganatyr]

Jag kan väl till viss del hålla med när det gäller hedendom och kristendom, men Adam skrev om så mycket mer som kyrkan i Hamburg-Bremen inte har någon anledning att hitta på om.

[Västgöten]

angantyr

Håller med, Adam beskylls ibland för att vara helt opålitlig men han satt naturligtvis inte och ljög mer än möjligen lite för att framställa den egna kyrkan som ännu märkligare. Men han byggde sin krönika helt på andra - och tredjehandsuppgifter. Sådant som en domstol aldrig skulle befatta sig med, så även vi historieintresserade bör nog vara försiktiga.

[karlfredrik]

Problemet är att samtliga källor till vikingatiden, utom runstenarna, är osäkra. Missförstånd, andrahandsuppgifter och fördommar finns det gott om .Ett annat problem är romantiseringen, ofta hör man hur fria människorna var, hur bra kvinnornas ställning var, med mera under hednatiden. Sanningen är att vi vet ytterst lite om detta.
Men, jag tror knappast Adam själv har hittat på blotsfesten vart nionde år, så det finns ändå anledning att fråga sig hur många som kom till tinget och bloten i Uppsala.
Jag citerar Indiana Jones: "De arkeologiska fynden är fakta, allt övrigt är spekulationer"

[Västgöten]

Så rätt, karlfredrik. Men de romantiska överdrifterna står ju vi själva för.
Det är möjligt att Adam har rätt om blotet, men säkert var det ett blot bara för något eller några folkländer. Historikerna verkar rätt ense om att det inte fanns något verkligt svenskt rike vid den här tiden så vi västgötar blotade säkert hemma.

[Ättelägg]

Som med riksmöten, val av konung, vikingatåg utomlands osv, folk satt nog hemma i VG till skillnad mot resten av omvärlden

kan hålla med att det nog inte var några folkströmmar hit och dit, nioårsblotet har en jämförelse i Danmark och dess format är större än det lokala husblotet. Dock vet vi lite men vi har signifikanta platser som dessutom i Uppsalas fall nämns i både sagor och krönikor. Hur många som kom är naturligtvis svårt att sia om men om jag själv får tro så ser jag inget hinder att hedningarna hade mer eller mindre heliga platser, som de flesta religioner, dit folk vallfärdade. Nu är detta bara spekulationer, men utifrån det lilla vi har och platsens storlek. Själv har jag svårt med tro på en absolut kontroll och böter för de som inte ids av olika anledningar, vi hade nog knappast de resurser som krävdes för den kontrollen men som mycket med religion så blir bilden lite annorlunda eftersom vi därmed har tro och även samhällets kollektiva, sociala kontroll.

[Anders i Uppsala]

Att vara partisk och delvis bygga sina uppgifter på andrahandsuppgifter är inte samma sak som att det man skriver är helt uppåt väggarna.

Skulle vi t ex (om vi kunde ryska) läsa en gammal sovjetisk tidnings artiklar om USA, så skulle vi troligen få en rätt god bild av USA, trots antiamerikansk propaganda.

[Västgöten]

Anders i Uppsala

De gamla krönikörerna försökte säkert ge så korrekta skildringar som de kunde, bortsett från att de förstås ibland skönmålade arbetsgivarna. För vi skall inte glömma att många var anställda och fick göra chefen nöjd.
Men öven om mycket är rätt så hjälper det ju oss inte eftersom vi inte vet vad som är rätt och vad som är fel. Det gör att vi inte kan bygga säkra teorier på uppgifterna. Risken är att fundamentet är helt fel och då blir allt missvisande.
Alla som sysslat med information vet att människans minne är mycket bristfälligt. I de här sammanhangen är det dessutom sällan originaltexterna vi läser.

[Västgöten]

Ättelägg

Vi får inte glömma att Mecka är unikt som vallfartsort. Inom kristendomen reser en del till Jerusalem, men pilgrimerna vandrar till en rad olika platser som inte representerar Gud eller Jesus utan olika mönskliga helgon. Man vandrar till det helgon som man hoppas skall kunna ge hjälp.
På samma sätt fanns det en rad olika nordiska gudar med olika arbetsuppgifter. Så vi får inte blunda för att Adam skapat gudatrion i Uppsala utifrån den kristna treenigheten. Samtidigt som hedbatemplet verkar ha drag av kristen kyrka.
Adam hade naturligtvis inte sett något hednatempel eller blot utan fick skriva utifrån det kan kände till.