Men man kan ändå ana vilka uppgifter som är korrekta och vilka som är vinklade. Dessutom är allt som skrivs i någon mån vinklat. Jag har svårt att se att Adam av Bremens uppgifter skulle vara värre i det avseendet än vilken modern tidningsartikel som helst. De bygger också på andra- eller tredjehandsuppgifter, är beroende av tidningsägarnas acceptans, vinklas av journalisternas åsikter och fördomar, samt bör generera tillräckligt många klick för att vara kommersiellt gångbart.Västgöten skrev:Anders i Uppsala
De gamla krönikörerna försökte säkert ge så korrekta skildringar som de kunde, bortsett från att de förstås ibland skönmålade arbetsgivarna. För vi skall inte glömma att många var anställda och fick göra chefen nöjd.
Men öven om mycket är rätt så hjälper det ju oss inte eftersom vi inte vet vad som är rätt och vad som är fel. Det gör att vi inte kan bygga säkra teorier på uppgifterna. Risken är att fundamentet är helt fel och då blir allt missvisande.
Alla som sysslat med information vet att människans minne är mycket bristfälligt. I de här sammanhangen är det dessutom sällan originaltexterna vi läser.
Hur många kunde komma till tingen och bloten?
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Tja, Adam anses av experterna mindre trovärdig.
Vad gäller jämförelsen med dagens journalister så haltar den rejält. Seriösa journalister undviker andra- eller tredjehandsuppgifter. Vi behöver dem inte eftersom det är så enkelt att kolla fakta idag, den möjligheten hade inte Adam.
Att det sedan blir fel ändå i tidningarna beror mest på att journalisterna idag har så oerhört lite tid på sig. Att intervjua, göra resor, ta bilder och skriva på några timmar sätter sina spår. Men experter som haft ett myller av andra experter att kolla med och kunnat ta sig många månader för att skriva en bok gör trots det missar.
Vad gäller jämförelsen med dagens journalister så haltar den rejält. Seriösa journalister undviker andra- eller tredjehandsuppgifter. Vi behöver dem inte eftersom det är så enkelt att kolla fakta idag, den möjligheten hade inte Adam.
Att det sedan blir fel ändå i tidningarna beror mest på att journalisterna idag har så oerhört lite tid på sig. Att intervjua, göra resor, ta bilder och skriva på några timmar sätter sina spår. Men experter som haft ett myller av andra experter att kolla med och kunnat ta sig många månader för att skriva en bok gör trots det missar.
-
karlfredrik
- Inlägg: 913
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:51
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Enda sättet att testa Adam är att hitta ruinerna av templet, om det fanns, och offerbenen. Men av brist på
övriga källor kan man rimligen anta att Sven Estridson förmodligen själv varit med på blotet eller hört äldre berätta om detta. Sedan kan ju Adam ha missuppfattat en del.
Av fynden att döma verkar det som de flesta offren skedde i brunnar, källor mm. Sedan kunde de ju även hängas i träd eller brännas med eld. Mat och guld/silver kunde möjligen offras framför gudabilderna i templet.
Det är rätt rimligt att anta att templen påminde om de tidiga norska stavkyrkorna, att utsmyckningen hade längre tradition än något århundrade.
Mycket om asatron är okänt, om man tvivlar på medeltida källor. Festerna vid midsommar och midvinter och vår går rimligen tillbaka till heden tid, och offren vi har hittat ger en aning om vad som offrades.
övriga källor kan man rimligen anta att Sven Estridson förmodligen själv varit med på blotet eller hört äldre berätta om detta. Sedan kan ju Adam ha missuppfattat en del.
Av fynden att döma verkar det som de flesta offren skedde i brunnar, källor mm. Sedan kunde de ju även hängas i träd eller brännas med eld. Mat och guld/silver kunde möjligen offras framför gudabilderna i templet.
Det är rätt rimligt att anta att templen påminde om de tidiga norska stavkyrkorna, att utsmyckningen hade längre tradition än något århundrade.
Mycket om asatron är okänt, om man tvivlar på medeltida källor. Festerna vid midsommar och midvinter och vår går rimligen tillbaka till heden tid, och offren vi har hittat ger en aning om vad som offrades.
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Karlfredrik
Du verkar glömma att Sven Estridsson var aktivt kristen och arbetade för kristen mission. På den tiden tog man tron på blodigt allvar och Sven skulle säkert inte ha riskerat sin eviga salighet med besök vid hedniska blot. Och omvänt hade hedningarna förmodligen tatt chanser att offra honom i ett av offerlundens träd om han var oförskämnd nog att dyka upp.
Problemet med hednatron är ju att de medeltida källorna inte har mycket att berätta. Dessutom är de skrivna av kristna som har alla skäl att ge en hårdvinklad bild.
Du verkar glömma att Sven Estridsson var aktivt kristen och arbetade för kristen mission. På den tiden tog man tron på blodigt allvar och Sven skulle säkert inte ha riskerat sin eviga salighet med besök vid hedniska blot. Och omvänt hade hedningarna förmodligen tatt chanser att offra honom i ett av offerlundens träd om han var oförskämnd nog att dyka upp.
Problemet med hednatron är ju att de medeltida källorna inte har mycket att berätta. Dessutom är de skrivna av kristna som har alla skäl att ge en hårdvinklad bild.
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Varför är det rimligt att anta det och att det inte är stavkyrkorna som skulle likna stenkyrkorna istället? Utsmyckningen behöver väl inte ha med byggnaden i sig att göra.karlfredrik skrev: Det är rätt rimligt att anta att templen påminde om de tidiga norska stavkyrkorna, att utsmyckningen hade längre tradition än något århundrade.
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Eller så hade stavkyrkorna ryska träkyrkor som förebild...
-
karlfredrik
- Inlägg: 913
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:51
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Och hur uppstod de ryska träkyrkorna?
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Menade inte att vara negativ till journalister, men de har precis som Adam av Bremen som yrke att skriva ner saker de inte har full koll på.
Journalister och Adam av Bremen har/hade också (som alla människor) en tendens att vinkla utifrån egna erfarenheter, kunskaper och fördomar.
Ett exempel är när tyska tidningen Welt am Sonntag efter den så kallade 25 juli-händelsen 2006 vid Forsmarks kärnkraft skrev att Sveriges statsminister Göran Persson kom in i kontrollrummet och styrde upp situationen, utan en tanke på att en av de högre cheferna vid kärnkraftverket hade samma namn:
http://www.expressen.se/nyheter/persson ... lteinsats/
Men det betyder inte att varje ord de skriver är uppåt väggarna fel, varken den tyska journalisten 2006 eller Adam av Bremen 950 år tidigare.
Journalister och Adam av Bremen har/hade också (som alla människor) en tendens att vinkla utifrån egna erfarenheter, kunskaper och fördomar.
Ett exempel är när tyska tidningen Welt am Sonntag efter den så kallade 25 juli-händelsen 2006 vid Forsmarks kärnkraft skrev att Sveriges statsminister Göran Persson kom in i kontrollrummet och styrde upp situationen, utan en tanke på att en av de högre cheferna vid kärnkraftverket hade samma namn:
http://www.expressen.se/nyheter/persson ... lteinsats/
Men det betyder inte att varje ord de skriver är uppåt väggarna fel, varken den tyska journalisten 2006 eller Adam av Bremen 950 år tidigare.
Senast redigerad av 2 Anders i Uppsala, redigerad totalt 1 gång.
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
Jo, men Sven Estridsson (ca 1020-1074) växer upp hos svenske kungen Anund Jakob (1007/1009-ca 1050). Flera sveakungar skulle sedan passera innan Inge den äldre (död ca 1110) omkring 1084 vägrar delta i bloten och avsätts av svearna. Han återtar dock makten och templet i Gamla Uppsala uppges brännas ner omkring 1087.Västgöten skrev:Karlfredrik
Du verkar glömma att Sven Estridsson var aktivt kristen och arbetade för kristen mission. På den tiden tog man tron på blodigt allvar och Sven skulle säkert inte ha riskerat sin eviga salighet med besök vid hedniska blot. Och omvänt hade hedningarna förmodligen tatt chanser att offra honom i ett av offerlundens träd om han var oförskämnd nog att dyka upp.
Problemet med hednatron är ju att de medeltida källorna inte har mycket att berätta. Dessutom är de skrivna av kristna som har alla skäl att ge en hårdvinklad bild.
Adam av Bremen (död i slutet av 1000-talet, senast 1095) skriver sin bok i mitten av 1070-talet, alltså vid tiden för intervjupersonen Sven Estridssons död. Ungefär tio år senare bränns templet ner.
Re: Hur många kunde komma till tingen och bloten?
De är säkert i sin tur en slavisk tappning i trä av bysantinska kyrkor i sten. Reflektionen var att stavkyrkorna är relativt lika dessa ryska gamla träkyrkor med tak i flera etapper. De ser inte alls ut som västeuropeiska stenkyrkor jag sett...karlfredrik skrev:Och hur uppstod de ryska träkyrkorna?