Järnålderns germanska stammar
-
karlfredrik
- Inlägg: 913
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:51
Järnålderns germanska stammar
Vad hände med järnålderns germanska stammar? Efter 900-talet omnämns endast franker, longobarder och goter, de senare levde kvar fram till 1700-talet på Krim. Kan det vara att stammarna var underavdelningar av sachsare? Här menar jag allemander, franker, teutoner, vandaler, med flera.
Re: Järnålderns germanska stammar
Jag har inget definitivt förslag men ser två olika ingångar till frågan:
Stammar som företeelse observerad utifrån - Många (de flesta?) av våra källor om germanska stammar är romerska. Vad menade romarna med "stam"? En tribus var ursprungligen någonting i stil med "valkrets", fast syftande på gruppen av röstande snarare än deras geografiska boområde. Under republiken och in i imperietiden tillhörde alla romerska medborgare en tribus (källa). Sen om jag inte minns fel kan germanska grupper beskrivas även med andra termer i romerska källor, kanske bör man vara noga med exakta ordalydelsen? Hur som helst, tribus-begreppet var som jag förstår det sprunget ur den romerska republiken. Kan man tänka sig att i samhällen allt mer fjärmade från den romerska republiken i tid och styrelseskick ändrades innebörden av begreppet allt mer? För en frankisk eller irländsk krönikör, för en arab eller en byzantin var det kanske mer rimligt att beskriva germanska grupper i andra termer och med andra kategorier?
Samhällsutveckling bland germaner - Var det så att stamsystemet (hur det nu kan ha sett ut och fungerat) utvecklades och övergick i något annat? De germanska kungarikena i tidigare västrom, till viss del arvtagare till imperieroms styrelseskick med central administration o.s.v. (se ex. här) - innebar de att stamindelningen förlorade betydelse och innebörd, även i magna germania, genom att geografisk indelning blev viktigare i och med kungarikenas tillkomst och därmed ersatte stamindelningen som identitetskategori? Vad stammar än hade betytt tidigare måste de väl ha förlorat mycket av sin mening som senast i och med feodalsystemets tillkomst - vad hade väl stammar för plats där? Om ett feodalt kungarike bildas, uppmuntrar inte det omkringliggande områden att organisera sig på något vis och på ett högre plan än stamsamhällets - antingen genom att inspireras av grannexemplet eller av nödvändighet, för att bemöta den mäktiga grannen?
Stammar som företeelse observerad utifrån - Många (de flesta?) av våra källor om germanska stammar är romerska. Vad menade romarna med "stam"? En tribus var ursprungligen någonting i stil med "valkrets", fast syftande på gruppen av röstande snarare än deras geografiska boområde. Under republiken och in i imperietiden tillhörde alla romerska medborgare en tribus (källa). Sen om jag inte minns fel kan germanska grupper beskrivas även med andra termer i romerska källor, kanske bör man vara noga med exakta ordalydelsen? Hur som helst, tribus-begreppet var som jag förstår det sprunget ur den romerska republiken. Kan man tänka sig att i samhällen allt mer fjärmade från den romerska republiken i tid och styrelseskick ändrades innebörden av begreppet allt mer? För en frankisk eller irländsk krönikör, för en arab eller en byzantin var det kanske mer rimligt att beskriva germanska grupper i andra termer och med andra kategorier?
Samhällsutveckling bland germaner - Var det så att stamsystemet (hur det nu kan ha sett ut och fungerat) utvecklades och övergick i något annat? De germanska kungarikena i tidigare västrom, till viss del arvtagare till imperieroms styrelseskick med central administration o.s.v. (se ex. här) - innebar de att stamindelningen förlorade betydelse och innebörd, även i magna germania, genom att geografisk indelning blev viktigare i och med kungarikenas tillkomst och därmed ersatte stamindelningen som identitetskategori? Vad stammar än hade betytt tidigare måste de väl ha förlorat mycket av sin mening som senast i och med feodalsystemets tillkomst - vad hade väl stammar för plats där? Om ett feodalt kungarike bildas, uppmuntrar inte det omkringliggande områden att organisera sig på något vis och på ett högre plan än stamsamhällets - antingen genom att inspireras av grannexemplet eller av nödvändighet, för att bemöta den mäktiga grannen?
Senast redigerad av 1 Wurner, redigerad totalt 14 gånger.
Re: Järnålderns germanska stammar
Glöm inte burgunder och schwaber. Allemanner har ju också gett namn till Tyskland på franska.
Re: Järnålderns germanska stammar
Friserna är en distinkt folkgrupp - med ett eget språk och allting - som har funnits i ungefär samma område åtminstone från första århundradet ända fram till våra dagar. Men troligen är de sentida friserna inte riktigt desamma som Tacitus' friser, rent etniskt och genetiskt.