Starkodder skrev: ↑17 september 2022, 20:04Borgbjerg och bautastenen. Från Stengårdsvej i skogen följer man stigen västerut söder om Siesø och Timmesø och viker sen upp i skogen. Skogen är mystisk, där mörker och ljus blandas. Många rotfällen och fallna träd. På en smal skogsstig längs en ås som på äldre kartor kallas för Monsesti banke kommer jag fram till ljuset och öppen mark.
Över ett nerrivet elstängsel och sen över till nästa kulle. På den gamla kartan står det Storder Halderne över platsen. Vad betyder det?
Norrut ligger Gongemose som tillsammans med de andra gamla småsjöarna bildar ett kilometerlångt sumpstråk genom skogen. På Beowulfs tid var det säkert permanent vatten där.
På kullen finns några helt otroliga gamla vidkroniga bokar, som för tankarna gamla sagor. Tidlös stämning råder på kullen, där det är helt tyst. Bautastenen står upprest under kronverket, den är inte speciellt hög men tydligt huggen kantig. Den ena av två kända på Möns klint, den andra står på Abborrebjerg på öns högsta punkt.
Bautasten.JPG
Jag går runt på den förmodade ättekullen och synar de andra utströdda blocken. Ett block är speciellt, det ser faktiskt ut ut som en fallen bautasten med platt fot. Men fångat under roten av den vidkroniga boken. Kanske finns det fler bautastenar på platsen om man letar lite.
Bautasten 2.JPG
Tack för intressant information.
Bautasten 3.JPG
Jag lämnar kullen, men kommer definitivt att komma tillbaka för att titta närmare på blocken. Vägen tillbaks i skogen går över Borgbjerg, vars namn för tankarna till en borg. Men ingenting syns vare sig i terrängen eller på skyggekortet. Den gamla kartan anger ortnamnet Björre Bjerg, så namnet anspelar nog inte på en borg ändå. Där ser man hur viktigt det är att kolla ursprunget till ortnamnen…..
Alla högarna i skogen får sin förklaring, det är helt enkelt rotvältor men med trädet nästan helt bortruttnat och försvunnet. Högarna sjunker sakta ihop med tiden, men finns kvar långt efter att trädet är borta. Samma högar har setts vid Snogeholmsvallen i Skåne, troligen med samma ursprung.
Beowulfskvädets topografi
-
- Inlägg: 825
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
-
- Inlägg: 1719
- Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
- Ort: Lund
Re: Beowulfskvädets topografi
Inte dåligt med en miljon visningar.
Re: Beowulfskvädets topografi
Nej verkligen inte. Ämnet intresserar många.
Re: Beowulfskvädets topografi
Tråden är också en av forumets äldsta aktiva trådar.
Innan Bo Gräslunds bok började diskuteras i augusti 2018 hade tråden bara 24 sidor.
Innan Bo Gräslunds bok började diskuteras i augusti 2018 hade tråden bara 24 sidor.
-
- Inlägg: 825
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Håller med! Och tråden fanns redan på "gamla forumet". Kul att så många är intresserade!
-
- Inlägg: 104
- Blev medlem: 5 november 2023, 17:39
- Ort: Stockholm
Re: Beowulfskvädets topografi
Efter att ha plöjt 200 sidor från början har jag gett upp att få grepp om de sista 106 innan jag började skriva. Jag kan ju dock nu besviket konstatera att tråden tycks ha somnat in.
Hur gick det med allt?
Läste Bo Gräslunds främsta kritiker någonsin boken?
Accepterade alla slutligen att ”ea” var en utveckling från ”au” och som kunde ta sig flera uttryck än ”ö”?
När jag besökte Gamla uppsala muséum kunde jag konstatera att det dödförklarade mälardalsperspektivet på Beowulf och Svearna lever och frodas. Gräslunds rön är nu kanon (även om HugleikR lite förvirrande beskrivs som ”götisk”)
Hur gick det med allt?
Läste Bo Gräslunds främsta kritiker någonsin boken?
Accepterade alla slutligen att ”ea” var en utveckling från ”au” och som kunde ta sig flera uttryck än ”ö”?
När jag besökte Gamla uppsala muséum kunde jag konstatera att det dödförklarade mälardalsperspektivet på Beowulf och Svearna lever och frodas. Gräslunds rön är nu kanon (även om HugleikR lite förvirrande beskrivs som ”götisk”)
Re: Beowulfskvädets topografi
Kan bara tala för egen del och nej jag läste den aldrig och kommer inte göra det heller. De delar jags har läst och tagit del av innehåller så mycket tokigheter att jag inte kan se att boken i helhet blir relevant.
Och vad gäller ea så är det ju egentligen inte en tolkningsfråga, det är ju fakta med ett gediget underlag.
Och vad gäller ea så är det ju egentligen inte en tolkningsfråga, det är ju fakta med ett gediget underlag.
-
- Inlägg: 104
- Blev medlem: 5 november 2023, 17:39
- Ort: Stockholm
Re: Beowulfskvädets topografi
Här är jag enig med dig och tycker att du underbyggt det på ett mycket övertygande sätt.
Jag har mina betänkligheter gällande vissa argument som gör mig tveksam inför helheten, som uppgiften om att ”ring-utdelande” skulle vara unikt för beowulf i fornengelsk kontext, vilket är ett delargument för ett skandinaviskt urpsrung. Det är också omnämnt i Widsith. Men jag tycker mig ändå se en viss tendens till avfärdande på ofullständiga grunder i tråden hittills. Ett exempel på det är Agnus Dei-/vädurs-hypotesen. Just denna fråga ägnar han sig åt att särskilja.
Man kan ju också konstatera att Gräslunds hypotes vunnit framgång utanför detta forum.
-
- Inlägg: 104
- Blev medlem: 5 november 2023, 17:39
- Ort: Stockholm
Re: Beowulfskvädets topografi
Jag har en fråga som gnagt i bakhuvudet ett tag, som herrar och damer i denna tråd kanske kan guida mig kring.
Beowulfs “Ongenðio” har utgåtts ifrån motsvara sveakungen Egil. Utöver att det kan antydas av att hans släktingar har mer namnmässigt analoga motsvarigheter vilket gör identifikationen logisk, krävs det ju dock en förklaring till det avvikande namnet. Det laboreras med Angantyr som bi- eller huvudnamn. Men jag har ännu bara funnit hänvisningar till den laborationen. Av vem och var har den frågan utretts? Några tips?
Beowulfs “Ongenðio” har utgåtts ifrån motsvara sveakungen Egil. Utöver att det kan antydas av att hans släktingar har mer namnmässigt analoga motsvarigheter vilket gör identifikationen logisk, krävs det ju dock en förklaring till det avvikande namnet. Det laboreras med Angantyr som bi- eller huvudnamn. Men jag har ännu bara funnit hänvisningar till den laborationen. Av vem och var har den frågan utretts? Några tips?
Re: Beowulfskvädets topografi
Ja Gräslund har ägnat massor med tid på att resonera om ordet Vädur och jämfört allsköns källor.
Det finns dock två huvudsakliga problem
Först, den gutiska symboliska väduren kan inte spåras längre tillbaka än medeltid, och där representerar det med all tydlighet Guds lamm. Det finns till och med en parallell i Gotiskan som också använder Guds Vädur som synonym.
Gräslund lyckas inte med, och försöker så vitt jag vet inte ens föra den gutiska symbolen längre tillbaka i tiden.
Sen, och mest avgörande, i kvädet i fråga motsvaras inte ordet av fornengelskan ord för vädur. Det blir med andra ord som att säga att svenskans väder oproblematiskt kan ersättas med vädur. Det vore nu en sak om det handlade om teoretisk fornnordiska, men engelskan har ju även från denna tid ett gott underlag.
Det finns dock två huvudsakliga problem
Först, den gutiska symboliska väduren kan inte spåras längre tillbaka än medeltid, och där representerar det med all tydlighet Guds lamm. Det finns till och med en parallell i Gotiskan som också använder Guds Vädur som synonym.
Gräslund lyckas inte med, och försöker så vitt jag vet inte ens föra den gutiska symbolen längre tillbaka i tiden.
Sen, och mest avgörande, i kvädet i fråga motsvaras inte ordet av fornengelskan ord för vädur. Det blir med andra ord som att säga att svenskans väder oproblematiskt kan ersättas med vädur. Det vore nu en sak om det handlade om teoretisk fornnordiska, men engelskan har ju även från denna tid ett gott underlag.